Digital faktagranskning var nyckeln när Tidskriften Byggnadsarbetaren avslöjade hur över 900 falska hantverkarsajter manipulerade sökresultat och lurade konsumenter. Granskningen Jakten på Nicklas tilldelas i kväll Medieinstitutet Fojos pris Gyllene Bjällran för sin enastående metodik och sitt envisa hantverk. För journalister erbjuder arbetet en inspirerande lektion i hur grävande källarbete och digitala verktyg kan förenas för att avtäcka komplexa bedrägerier.
Idén till granskningen föddes i ett kök under en husrenovering. När reportern Rasmus Panagiotis Columbus sökte efter hantverkare på sin hemort märkte han att samma ansikte och generiska textmallar återkom på sida efter sida. Vad som började som en privat nyfikenhet utvecklades, i nära samarbete med kollegan Michael Toll, layoutansvarige Malin Ragnarsson och redaktionschefen Tomasz Pozar, till en omfattande kartläggning av ett automatiserat skuggnätverk.
– Det var så mycket som var skumt med de här sajterna. Det var inte bara att ”Nicklas” figurerade på så många ställen, utan att projektbeskrivningarna var uppenbart AI-genererade, recensionerna var identiska på flera sidor och organisationsnummer helt saknades, säger Rasmus Panagiotis Columbus.
– När det började röra sig om över hundra sajter kände vi att det här är något betydligt större än bara enstaka konstiga sidor, förklarar redaktionen.
Metodiken: Digital faktagranskning steg för steg
För den professionella journalisten visar Jakten på Nicklas hur digital faktagranskning handlar om att kombinera tekniska spårningsmetoder med klassiskt, handfast reportermaterial. Kartläggningen byggdes upp metodiskt från grunden:
- Visuell spårning och OSINT-verktyg
Arbetet inleddes med omvända bildsökningar på profilbilden av ”Nicklas” samt ansiktsigenkänningsverktyg (OSINT). Sökningarna visade att samma bild användes på utländska sajter – bland annat som polsk isoleringsexpert och tysk trädgårdsrådgivare. På flera originalfiler återfanns vattenstämpeln från thispersondoesnotexist.com, vilket bekräftade att ”Nicklas” i själva verket var en AI-genererad person som inte existerar.
- Källkod, mallar och AI-granskning
Reportrarna analyserade sajternas uppbyggnad och upptäckte att de byggde på två huvudsakliga kodmallar (CSS/källkod). De identifierade även äldre generationers AI-genererade bilder genom visuella defekter – som duschmunstycken som hängde fritt i luften.
- Fysisk verifiering och Google Street View
För att testa om de angivna byggföretagen fanns på riktigt åkte Michael Toll ut till adresser på korta gatsnuttar där verksamheterna påstods ligga. När avstånden var för stora användes Google Street View för att bekräfta att det saknades byggbolag på platserna.
- Nätverksspårning via IP-adresser och SEO-länkar
Nätverket korslänkade sidorna med varandra för att driva upp sin sökmotoroptimering (SEO) på Google. Genom att utge sig för att vara kunder och skicka in offertförfrågningar fick redaktionen e-postsvar. En teknisk slagning på e-postmeddelandets IP-nummer gav ett massivt genombrott: plötsligt dök över 930 associerade domäner upp på samma IP-adress.
- Avslöjande av falska Google-recensioner
Genom att klicka sig in på öppna användarprofiler kunde reportrarna visa att enskilda ”kunder” uppgavs ha genomfört och femstjärnigt recenserat 16 olika husrenoveringar på 16 skilda orter i Sverige under ett och samma år.
– Vi fick sitta och klicka oss igenom över 900 sajter, en i taget, för att kontrollera och verifiera uppgifterna. Vi delade upp arbetet sinsemellan och samarbetade tätt med vår redaktionschef Tomasz Pozar. Det var ett enträget, envis och tidskrävande manuellt arbete, berättar Rasmus Panagiotis Columbus och Michael Toll.
Varför granskningen spelar roll för informationsekosystemet
Kartläggningen visade att det var en svensk webbyrå inriktad på byggbranschen som låg bakom nätverket. Byrån hyrde ut sökordsoptimerade domäner eller sålde vidare offertförfrågningar till riktiga byggföretag. Och en del av de anslutna byggbolagen verkade ha rätt dålig koll på att deras varumärken visades på sajter som var fyllda med AI-genererade bluffbilder och fejkade recensioner.
– En av företagarna jag pratade med var jättepositiv till sajterna eftersom de drog in mycket jobb till honom. Men när jag bad honom gå in på sajten och titta på bilderna medgav han att de nog var lite vilseledande, men att det är så man måste göra för att överleva i branschen – alla gör ju så, berättar Michael Toll.
För konsumenter innebär dessa automatiserade bluffnätverk att det blir omöjligt att veta vem som faktiskt kommer hem för att utföra arbetet. Dessutom snedvrids den fria konkurrensen i sökmotorerna när skuggnätverk ockuperar sökresultaten på bekostnad av seriösa aktörer.
Byggnadsarbetarens granskning understryker värdet av samarbete, källkritisk metodik och uthållighet i den digitala eran. Genom att kombinera digital kompetens med traditionellt grävande journalistik visar vinnarna av Gyllene Bjällran hur mediebranschen kan försvara sanningen och stärka informationslandskapet.
– Man når oftast framgång genom att samarbeta och vara jävligt envis. När man ser något skumt ska man helt enkelt fortsätta klicka och gräva vidare, avslutar de båda journalisterna.