Utvecklingen som kom av sig
Nyheter handlar om att välja. Och fortfarande väljs kvinnor bort. The Global Media Monitoring Project (GMMP) 2025 ger en dyster bild av läget i världen.
Fojo har tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten och JMG (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet) tagit fram en svensk rapport om jämställdhet i nyheterna.
- Kvinnor utgör 37 procent av personerna i svenska nyheter.
- Utvecklingen har i stort sett stannat av sedan 2020.
- Sverige ligger högt internationellt – men långt från könsbalans.
I Sverige syns kvinnor betydligt mindre i nyheterna än män, trots att jämställdhetsarbetet i samhället har gått snabbt framåt. Andelen kvinnor i press, radio och tv ligger nu på 37 procent, vilket är nästan identiskt med siffrorna för fem år sedan. Den långsamma förändringstakten blir särskilt tydlig när utvecklingen följs över tid: från 31 procent år 2000 till dagens 37 procent.
Samtidigt fortsätter nyhetsmedierna att vara en av de viktigaste kanalerna för kunskap, inflytande och samhällsförståelse. När könsbalansen i nyhetsflödet inte speglar befolkningen riskerar halva befolkningens perspektiv att hamna i skuggan.
Varför representation spelar roll
Nyhetsflödet har stor betydelse för vilka röster som uppfattas som centrala i samhällsdebatten. När kvinnor inte syns i samma utsträckning som män påverkar det både vilka perspektiv som lyfts och vilka som anses vara bärare av expertis och auktoritet.
Det jämställdhetspolitiska ramverk som Sverige anslutit sig till – såsom Pekingplattformen – slår fast att kvinnor ska ha lika tillgång till medier och att medier bör spegla både kvinnor och män på ett balanserat sätt. Trots detta visar mätningar att kvinnors verkligheter fortfarande inte räknas fullt ut när nyhetsagendan formas.
Resultatet blir ett medielandskap där män fortsätter att dominera diskussioner om politik, ekonomi, brott, säkerhet och samhällsutveckling, medan kvinnor oftare syns i roller som privatpersoner eller som representanter för vardagsnära frågor.
Så ser svenska nyheter ut 2025
Nyhetsdagen 6 maj 2025 visar ett svenskt nyhetsflöde som fortfarande präglas av tydlig könsobalans. I de ämnen som dominerar nyhetsagendan – politik, ekonomi och brott – är männen kraftigt överrepresenterade. Särskilt inom kriminaljournalistiken är skillnaderna stora: 74 procent av personerna i dessa nyheter är män.
Samtidigt noteras några positiva förändringar. Andelen kvinnliga experter har nästan fördubblats jämfört med tidigare mätningar. Även radions nyhetsflöde visar en ovanligt jämn fördelning på undersökningsdagen.
Men rörelsen mot ett jämställt nyhetsflöde går långsamt. Den uppgång i kvinnorepresentation som noterades år 2020 har inte fortsatt, och utvecklingen har istället planat ut. Sammantaget innebär det att nyhetsmedierna fortfarande inte speglar representativitet i samma takt som övriga samhällssektorer.
Viktiga mönster:
- Män dominerar i politik, brott och ekonomi.
- Kvinnor syns mer i nyheter om vetenskap & hälsa, kultur & medier och könsbaserat våld.
- Kvinnor är oftare med på bild, trots att de är färre i text.
Roller skiljer sig tydligt:
- Talespersoner: 69 procent ärmän
- Experter: 57 procent är män
- Privatpersoner: 56 procent är kvinnor
Könsbalansen varierar kraftigt mellan nyhetsämnen och mellan de roller som personer tillskrivs. Inom politik, ekonomi och brott är män i klar majoritet. Dessa ämnen utgör också en stor del av det dagliga nyhetsflödet, vilket gör obalansen särskilt betydelsefull. Även utrikesnyheter är starkt mansdominerade – endast omkring 20 procent av personerna i internationella nyheter är kvinnor.
I mer människonära eller kulturellt inriktade ämnen är balansen bättre. Inom vetenskap, kultur och hälsa är kvinnor mer synliga, och i rapporteringen om könsbaserat våld utgör de en majoritet. Samtidigt är detta ett litet ämnesområde som inte påverkar helhetsbilden.
Rollfördelningen förstärker mönstret. Män är oftast de som uttalar sig i egenskap av makthavare, talespersoner eller experter. Kvinnor framträder däremot oftare som privatpersoner som berättar om egna erfarenheter. På så sätt reproduceras en traditionell uppdelning där män kopplas till samhällsinflytande och kvinnor till det personliga och relationella.
Åldersmönstret är lika tydligt: män syns i alla åldrar, medan kvinnor över 50 år i stort sett försvinner från det offentliga nyhetsutrymmet.