Vad händer när manipulativ valpåverkan inte längre kommer från en motståndare utan från en allierad? I det förändrade informationslandskapet finns allt fler tecken på att amerikanska aktörer försöker forma opinionen i Europa inför avgörande politiska vägval. Fojo Verify pekar ut fem områden där påverkan kan väntas inför kommande val. För journalistiken blir en central fråga hur man granskar påverkan från väst med samma skärpa som påverkan från öst.
De nya utmaningarna i informationslandskapet
Den norske kommunikationsforskaren David Erland Isaksen berättade nyligen i forskning.no att USA:s propaganda mot Europa ökar.
– Ett vanligt missförstånd är att propaganda alltid kommer utifrån, från fiender eller auktoritära regimer, säger Isaksen som är forskare i kommunikation vid universitetet i Sørøst-Norge (USN). USA bedriver enligt Isaksen under Trump-administrationen en mer aktiv och samordnad informationspåverkan riktad mot Europa. Bland annat hänvisar den norske retorikforskaren till en instruktion som USA:s utrikesminister Marco Rubio skickade till amerikanska ambassader i mars 2026. Ambassaderna uppmanades att mer aktivt motverka det som beskrivs som ”fientlig propaganda” och att sprida budskap som främjar Trump-administrationens intressen samt att utnyttja Pentagons kunskaper om psykologisk krigsföring och den Musk-ägda plattformen X i sin kommunikation. Isaksen pekar i synnerhet ut tre områden där påverkan syns:
- stöd till högerpopulistiska eller ytterhögerpartier i Europa,
- motstånd mot europeisk reglering av sociala medier som sägs missgynna de stora amerikanska teknikplattformarna,
- motstånd mot fördjupat säkerhetssamarbete inom EU
och beskriver detta som en ny front i informationskriget, eftersom påverkan enligt honom kommer från en traditionell allierad snarare än från en geostrategisk motståndare. Gränsdragningen mellan illasinnad eller otillbörlig och välvillig och legitim påverkan är dock svår, i synnerhet när vissa budskap bekräftar olika typer av ståndpunkter inom Europa. Här menar Isaksen att vi bör vara särskilt vaksamma. Hur skulle den nya typen av USA:s propaganda kunna påverka opinionsbildningen inför valet? Ett möjligt svar baserat på artikeln i forskning.no är 1) fokusförflyttning – vissa ämnen görs viktigare än andra, 2) förstärkning av polarisering – splittrande konfliktämnen förstärks och 3) minskat förtroende för demokratiska institutioner – en spegling av diskursen i USA i en europeisk kontext.
Att navigera informationslandskapet under Trump 2.0
Allt sedan den nya Trumpadministrationen tog över makten i USA 2024 har Fojo Verify varnat för att otillbörlig informationspåverkan nu riktas mot Sverige, Norden och EU från två håll, både öster- och västerifrån. Inledningsvis rådde vi svenska medier att inte springa på varje boll som den nya amerikanska regimen släppte, även om det var frestande. Men syftet med att släppa en strid ström av föga genomtänkt (AI-genererat) skräp i informationslandskapet var och är att översvämma det och därmed försvåra en verklig bevakning. Vi befinner oss i en situation av dubbel utsatthet. Jämte Ryssland, Iran och Kina och enstaka kampanjer som i samband med LVU blir det mer och mer uppenbart att statliga och icke-statliga aktörer i USA sällar sig till de hotaktörer som lägger sig i och söker manipulera informationsmiljön utifrån. Facktermen för det är FIMI (Foreign Information Manipulation and Interference). Fojo Verifys projekt Valkollen syftar till att öka kunskapen om och stärka journalistikens förmåga att hantera manipulativ valpåverkan, alltså den FIMI som i synnerhet riktar in sig på demokratiska val. Eftersom hotet kommer från en allierad inom försvarsalliansen NATO, en viktig handelspartner för Sverige och en aktör med vilken Sverige och det svenska folket delar en lång historisk och kulturell förbindelse sedan 250 år blir det extra komplext att belysa denna form av manipulativ påverkan. Men den kan inte längre ignoreras. Under den längsta delen av Sveriges och USA:s historiska relation har länderna ingått i en värderingsgemenskap med rikhaltiga ekonomiska, kulturella och personliga kontakter.
Här är de områden som vi kan förvänta oss manipulativ valpåverkan inom:
- Attack mot demokratiska och rättsstatliga principer för val och demokratisk maktöverlämning – sprida misstroendet mot demokrati
USA går mot sina egna politiskt högt laddade val, midterms eller Mellanårsvalen i november. Det finns en överhängande risk att narrativet och politiska beslut riktar in sig mot de demokratiska processer som skall säkerställa ett fritt och rättssäkert val. Det som reser varningsflaggorna högt är Trumps tal till nationen den 17 juli 2026 där han hävdade USA:s sårbarhet för valpåverkan. Talet sökte mobilisera stöd för den så kallade Save America Act som enligt Vita Huset skall säkra valintegriteten i USA, men enligt kritikerna kan bana vägen för ett federalt maktövertagande över delstaternas oberoende organisation av val. Allt för att säkra majoriteten i kongressens båda kammare och förbereda för presidentvalet 2028 där Trump upprepade gånger har lyft möjligheten till en idag okonstitutionell tredje period. Som vanligt stöttes Trumps tal inte av verkligheten, som en fact-check av NBC visade. Debatten av Save America Act och den redan upptrissade informationsmiljön inför midterms kommer i sin tur kunna stärka de berättelser som vill underminera valens legitimitet och integritet i resten av världen, inklusive Sverige. Föreställningar om ”det stulna valet” eller ”den djupa staten” som manipulerar väljarkårens demokratiska delaktighet ekar också in i den svenska informationsmiljön, vilket vi har sett exempel på i tidigare val.
- Grönland och arktisk desinformation – testa den svenska beredskapen att bistå vår viktigaste nordiska granne
Grönland har varit på USA:s utrikespolitiska agenda allt sedan 2024. Frågan är om Trumpregimen har ett verkligt intresse för det autonoma arktiska territoriet inom den danska Rigsfælleskabet eller inte, men Grönland hotar att splittra både den nordiska och europeiska sammanhållningen och själva NATO-samarbetet. Framför allt tvingas en svensk regering och relativ ny NATO-medlem att behöva positionera sig hur beredd den är att försvara sitt grannlands territoriella integritet. Om Grönland-frågan skruvas upp ytterligare kan det påverka svensk utrikespolitisk handlingsfrihet. Fojo Verify har upprepade gånger skrivit om den arktiska desinformationens utmaningar för journalistiken.
- Attacken mot EU:s digitala suveränitet – utmana Sveriges stöd för reglering av tech-sektorn
De europeiska förordningarna DSA, DMA, AI Act och Media Freedom Act samt det pågående arbetet med att lansera den europeiska demokratiskölden handlar till en stor omfattning om att säkerställa EU-ländernas och -medborgarnas digitala suveränitet, inte minst i förhållande till stora online plattformar och sökmotorer. Detta accelereras av att AI-utvecklingen inte drivs av EU och beroendet av andra aktörer som USA och Kina är mycket stort. Men Trumpadministrationen ogillar EU:s försök att reglera techplattformarna genom att stämpla dem som ett sätt att motverka yttrandefrihet och att bedriva censur. Frågan är känslig eftersom både statliga och icke-statliga intressen sammanflätas, till exempel när Elon Musk på X ger stöd till extremistiska partier eller aktörer inom EU för uttalanden som entydigt uppviglar till politiskt våld. Det är inte alls omöjligt att den svenska inställningen till europeiska regleringar som DSA hamnar i centrum för amerikansk påverkan eller används för inflytande om tillgång till AI-utvecklingen.
- Kulturkriget: högerkristna värderingar, migration och ”vänsterextremism” – stötta extrema polariserande positioner
Nyligen rapporterades att ett svenskt LVU-fall med en rumänsk familj har genererat internationell aktivism, inte minst bland amerikanska högerkristna. Incidenten visar att omhändertagande av barn och principen om barnets bästa som svenska myndigheter utgår från inte går hem i en bred koalition som förenas av ”traditionella värderingar” och som spänner sig från fundamentalistiska islamister till högerkristna amerikaner. Är Sverige beredd att bemöta den nya kampanjen lika kraftfull som tidigare och stå för sina principer? Migrationsfrågan är ett liknande ämne som olika aktörer i USA, inte minst Elon Musk, använder för att spinna berättelsen om Europas förfall. T ex skrev han nyligen om att svenskarna håller på att dö ut, en hundvissla till konspirationsteorierna om folkutbytet eller dess light-variant om den påstådda ”tvångsblandningen”. Ett annat exempel på kulturell påverkan är den grovt våldsbejakande filmen Citizen Vigilante som porträtterar rasistiska utomrättsliga mordfantasier mot migranter och som spriddes gratis av Musk på X. En annan aspekt är Trumpregimens ensidiga fokus på det påstådda hotet från ”antifa” och det den kallar för vänsterextrem terrorism. På en internationell konferens i juli utmålades den som den ”blinda fläcken” i arbetet mot våldsbejakande extremism. Det är inte svårt att föreställa sig att dessa och andra element i det digitala kulturkriget ökar ju närmare valet vi kommer eller påverkar informationsmiljön därefter.
- Upplösningen av den internationella rättsordningen
Den nya Trumpadministrationen har inte gjort någon hemlighet av att den ogillar en världsordning som baseras på internationell rätt och transnationella institutioner. USA:s Israelpolitik, kritiken mot en oberoende rättslig prövning av Israels folkrättsliga ansvar som statlig aktör (lika mycket som terrorismens rättsliga ansvar som icke-statlig aktör), det sannolikt folkrättsvidriga kriget i Iran och uppmaningen om att upplösa den internationella brottsdomstolen ICC och i vårt närområde anspråk på vårt grannland Danmarks territoriella integritet – alla dessa händelser och ståndpunkter sätter en svensk utrikespolitik under press som bygger på en förhandlad ordning inom ramen för internationellt överenskomna ramar.
Påverkans geopolitiska mål: att reducera handlingsutrymme och forma narrativen
När påverkan kommer från entydiga geopolitiska antagonister är det lättare att identifiera hotet och formulera motåtgärder. När den kommer från en allierad blir gränsdragningarna svårare och reaktionen ofta mer återhållsam. Men målet för påverkan är liknande, att reducera det svenska handlingsutrymmet genom att ställa orimliga krav (exempelvis i fråga om Grönland) och låsa möjligheterna till problemformulering och -lösning i den så kallade ”kognitiva domänen” – alltså hur internationella konflikter, kriser och krig uppfattas och beskrivs. Sverige lanserade nyligen en ny nationell strategi för psykologiskt försvar som utgår ifrån ”det demokratiska styrelseskick som ska försvaras”. Hoten ”som kommer utifrån respektive inifrån är idag så nära sammanflätade att hotbilden måste ses som en helhet”. Därför är det viktigt att se på påverkan både öster- och västerifrån som en gemensam utmaning. För journalister handlar det inte bara om att faktagranska enskilda påståenden utan också om att uppmärksamma vilka berättelser, perspektiv och konfliktlinjer som systematiskt förstärks. Att förstå hur påverkan fungerar blir därmed en förutsättning för att kunna bevaka den.
Vill du veta mer?
Kontakta Fojo Verifys projektledare Andreas Önnerfors: andreas.onnerfors@lnu.se eller
Linnéuniversitetets USA-expert Emma Ricknell: emma.ricknell@lnu.se
Tips
Den 10 november (en vecka efter midterms) kommer den amerikanska desinformationsexperten Nina Jankowicz från American Sunlight Project till Fojo Verify Day i Stockholm. Hör mer om utvecklingen i USA, boka din intervju eller ditt samtal med Nina redan nu!