För ett år sedan spånade vi om att 2026 skulle bli det första AI-valet. Men hur blev det? Tre experter från Fojos initiativ Valkollen ger en snabb analys om AI-bilder och satiriska memes och svarar på frågan om väljarna påverkades av all AI-slop i deras flöden.
Jonathan Lundberg, du som är expert på hur vi kan upptäcka AI-genererat material, har mängden AI-slop i våra flöden påverkat väljarnas röster?
– Viss påverkan kan det nog ha haft. Det händer ju oss alla att vi scrollar, ser något vi reagerar på, men kanske inte bryr oss om att kolla upp. Sånt där kan ju sedan ligga i bakhuvudet – som om vi hört ett rykte, ungefär, som vi inte vet säkert ifall det stämmer men ändå bär med oss.
Är det svårt att genomskåda AI-bilder som sprids med satiriska och falska budskap?
– Generellt: nej. De flesta av oss skulle nog, när vi har garden uppe, reagera på de flesta av AI-bluffarna vi sett i valrörelsen. Men de här aktörerna förlitar sig i hög grad på kvantitet – genom att slå tillräckligt många gnistor, kommer det då och då vara något som tar fyr. Med det sagt så är AI-modellerna redan bra nog för att skapa övertygande innehåll, med rätt person bakom spakarna. Vi har sett några exempel utav det, och kommer sannolikt att se fler allt eftersom tekniken anammas.
Vilka exempel ser du som allvarligast när det gäller digitala manipulationer inför och under valet?
– Nu är jag färgad eftersom jag själv arbetade med den granskningen, men jag skulle nog vilja säga de vietnamesiska klickbetesfabrikerna. Det här är aktörer som av allt att döma saknar intresse för svensk politik, men skapar vilseledande innehåll därför att de tjänar pengar på det – och potentiellt, därför att någon betalar dem för det. På något vis känns det mer dystopiskt än om någon ljuger för något de tror på – och det väcker samtidigt frågor om maktkoncentrationen på nätet. De här aktörerna strider ofta mot techjättarnas användarvillkor, men blir sällan borttagna innan medierna rapporterar om dem, och de ansvariga besvarar i regel intervjuförfrågningar med tystnad. Det här är ett fenomen som jag, och jag hoppas fler, vill granska djupare framgent.
Myra Åhbeck Öhrman, som har gett oss en mängd lektioner i Myras meme-skola. Hur används AI-bilder och filmer i den unga generationens politiska retorik?
– Framför allt för att kunna göra politiska poänger på internets egna språk, det vill säga överdrivet, ofta absurt, tvetydigt och delningsvänligt. Nästan vem som helst kan generera en bild eller film av en politiker i en situation som aldrig har hänt, och den behöver inte ens vara trovärdig för att fungera. Ofta är till och med själva poängen att den är löjlig. Så utöver att risken för deepfakes ökar är det värt att hålla ett öga på den allt svårare gränsdragningen mellan vad som är skämt, propaganda och (des)information.
Har meme-kulturen vuxit med AI-teknikens framfart?
– Jag skulle snarare säga att det innebär en sorts industriell revolution för memekulturen. Memes existerade långt innan generativ AI, men eftersom trösklarna blivit så låga för att producera stora mängder bilder och filmer kan en idé snabbt ge upphov till hundratals uttryck och reproduktioner. Men mer innehåll betyder så klart inte bättre memes per automatik – mycket av det blir också vad vi brukar kalla AI-slask eller AI-slop.
Hur används humor inom meme-kulturen för att påverka väljare?
– Humor är effektivt eftersom ett skämt inte behöver övertyga dig för att du ska vilja sprida det – bara få dig att skratta. Det kan också användas för att testa gränser eller smuggla in extrema påståenden, eftersom mothugg och kritik enkelt kan avfärdas med att ”det var ju bara ett skämt”.
Kan du ge några exempel på memes som lyckats vilseleda sin publik?
– Under valrörelsen har vi ju sett flera exempel på falska, oftast tydligt parodiska valaffischer: Moderaternas skrevs om och spreds som satir online, något partiet beskrev som desinformation för att sedan själva posta affischer som marknadsförde oppositionspartierna som terrorkramare och förespråkare för dyrare drivmedel ett par dagar innan valet. Liknande bilder spreds på Jimmie Åkesson med ett påhittat budskap om att avskaffa aborträtten, och Daniel Helldén påstods vilja förbjuda kristna skolavslutningar. En brottsutredning har också inletts mot ett antal fejkade valaffischer som sattes upp i Uppsala.
– Det knepiga är att man inte ens måste tro att affischen är äkta för att påverkas av eller dela den, utan det räcker att man tänker ”ja, men det där är ju ungefär vad de tycker”. Och när skämtet sedan skärmdumpas, delas vidare och tappar sitt ursprungliga sammanhang blir gränsen mellan satir och faktiskt påstående lätt ännu suddigare.
Andreas Önnerfors, forskare och projektledare för Valkollen, vi har kallat valet 2026 för det första AI-valet, blev det så?
– Ja, det kan man ändå säga. AI-användningen var massiv, alltifrån enskilda medborgare till stora partier och från bilder till avancerade videos och från satir till allvarlig manipulation.
Vilken effekt har AI-generade bilder och filmer haft på våra politiska uppfattningar?
– Det är för tidigt att svara på. Än så länge sätter användarnas kunskap i att prompta och de stora språkmodellernas sätt att generera bilder gränser för fantasin. Det blir liksom inte bättre än den prompt som användarna ger respektive modellernas inmatade förväntningar om hur vissa bilder skulle kunna se ut. Generellt tror jag vi behöver ha en diskussion om vi vill att det demokratiska samtalet ska präglas av AI och av AI-genererade bilder – tanken är ju att det är medborgare som formar det och inte maskiner. Vi måste våga säga ifrån – i slutändan är det vi som användare och konsumenter av nya medier som måste kunna bestämma gränserna.
Har AI-slop påverkat valutgången?
– Nej, det skulle jag inte säga. AI-slopen är här och sannolikt här för att stanna, men den påverkar inte i märkbar omfattning. Beroende på hur snabbt utvecklingen går kan det dock vara så att vi ser mycket mer av det i framtiden.
Vilka är de allvarligaste exempel du sett på manipulativ valpåverkan med hjälp av AI?
– Alltså det är dels de bilder som vissa användare har skapat som framställer vårt demokratiska system som en ren konspiration. De är fruktansvärda, mörka och dystopiska. Sedan finns det ju mer allvarliga så som den om en Postnord-lastbil som kört av vägen i en sjö och valsedlar som syns flyta runt och förstöras – den typen av bilder kan ju folk luras av på riktigt.
Text: Matilda Nilsson
Valkollens topplista
Ett urval av faktagranskningarna från valet 2026 att ha koll på.
- De fyller Facebook med fejkade historier från valrörelsen, 27/5-26, Källkritikbyrån
- Så kartlade vi ett vietnamesiskt klicknätverk i valrörelsen, 9/9-26, Fojo Verify
- Fejkade valaffischer och falska citat – så förvrängs politikernas budskap, 12/5-26, Källkritikbyrån
- Chang Frick: ”Jag ligger bakom fejkaffischerna”, 7/9-26, Expressen
- Valda konspirationsteorier – de påstådda hoten uppifrån och nerifrån, 16/9-26, Fojo Verify
- Guide: Så granskar du misstänkta AI-bilder, 14/9-26, Källkritikbyrån
- Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen