TikTok lockar både politiker och unga väljare, men plattformens logik ställer nya krav på den journalistiska bevakningen. Forskarna Charlotta Seiler Brylla och Anna W Gustafsson ger sina bästa råd till journalister som granskar den politiska debatten i det snabba TikTok-flödet.
Mellan 2024–2026 bedriver de båda forskarna projektet ”Affektiv populism: om betydelsen av emotioner i populistisk diskurs på TikTok” vid Stockholms universitet.
Vad gör TikTok så intressant att studera i samband med demokratiska val?
– TikTok är numera en viktig källa för information för unga människor: Ungefär hälften av alla unga mellan 15–24 år använder TikTok dagligen för att få nyheter, enligt Nordicoms senaste Mediebarometer. Det är en aspekt som gör att det både är intressant och relevant att studera. Såväl politiska partier som media är ofta inriktade på att försöka nå de unga, så nu strömmar media, politiska partier och politiker till TikTok. En annan aspekt som gör det intressant att studera är att TikTok har synnerligen effektiva algoritmer som gör det förhållandevis lätt att nå stor spridning som når även utanför ”filterbubblorna” och det betyder att man får upp klipp även från politiker man inte följer eller gillar. Det betyder också att det finns ett slags demokratisk potential i TikTok: Användare ”utsätts” för politiskt innehåll från olika sidor och kan reagera på det.
– Samtidigt finns det ett starkt underhållningsfokus i plattformens logik. TikTok startade ju först som en musikvideo-tjänst, Musical.ly, där användare kunde göra dansvideos, redigera och reagera på andras klipp eller skapa memes. De här plattforms-specifika resurserna för att delta, uttrycka sig och skapa så kallat ”content” har fortsatt att utvecklas och visat sig vara effektiva också i politisk kommunikation, vilket ofta på TikTok utvecklas till vad som brukar kallas ”politainment”. Medan en del forskare ser en demokratisk potential för att tillhandahålla nyheter och skapa ett intresse för politik hos unga, hävdar andra istället att det kan förstärka bilden av politik som ett spel och ta fokus från sakfrågor. Risken för fake news och desinformation är naturligtvis också högre jämfört med kvalitetssäkrade medier.
– En tredje aspekt som gör det intressant att studera är de synergieffekter som uppstår när politiska partier, politiker eller TikTok-användare delar innehåll från andra kanaler – som när man skapar ett klipp från en debatt som man redigerar och kanske lägger på ett ljud- eller röstspår till. TikTok är alltså inte bara en arena där politiker eller politiska partier lägger upp innehåll som ska tilltala de unga, ofta med en humoristisk tvist eller genom att anspela på ungas kultur genom att referera till spelvärlden eller använda populär musik, utan det är också en arena där man reagerar på och diskuterar innehåll som kommer från andra kanaler.
Vilka trender har ni sett vad gäller politisk kommunikation på TikTok sedan 2024?
– Redan när vi samlade in vårt material i samband med EU-valet 2024 fanns alla riksdagspartier utom Liberalerna representerade på TikTok, men SD dominerade stort och hade lika många interaktioner (reaktioner, delningar, kommentarer) som alla de andra partierna tillsammans. I EU-skolvalet det året blev Sverigedemokraterna största parti, vilket av många sågs som ett bevis på TikToks betydelse. Av partiledarna var det bara Magdalena Andersson som var aktiv på TikTok våren 2024, men inför höstens val är såväl partierna (förutom Liberalerna) som samtliga partiledare aktiva. Jimmie Åkesson och Magdalena Andersson har i nuläget störst följarskara, med Nooshi Dadgostar och Ulf Kristersson en bit efter.
– Vi har dock inte gjort analyser av vad som händer efter 2024, så vi kan inte säga något om hur engagemanget eller antalet interaktioner har förändrats. En förändring av plattformen som får konsekvenser om man vill studera kommentarer som vi gör är att bilder och GIF:s (rörliga bilder) sedan sent 2024 numera går att använda i kommentarsfälten, och det ger kommentarerna en annan karaktär. Redan 2024 reagerade många med emojis, vars innebörder är svåra nog att analysera eftersom de dels kan användas ironiskt, dels kan tolkas olika av olika personer. Med bilder och GIF:s blir kommentarer sannolikt ännu lite svårare att tolka innebörden av.
Några spånade om att valet 2026 skulle bli ett TikTok-val – hur ser ni på det?
– Det är uppenbart så att TikTok är viktigt att ha koll på för att mediet används av så många unga, men vi skulle ändå säga att det är felaktigt att sätta det som etikett för valet. Det är fortfarande TV som av väljarna anses vara det i särklass viktigaste mediet för väljarna, enligt Internetsstiftelsens undersökning Valspecial 2026, medan TikTok visserligen ökar, men från mycket låga nivåer. TikTok vänder sig framför allt till unga väljare, första- och kanske andragångsväljare, och för dem har TikTok sannolikt större betydelse. Men vi har ändå svårt att tro att det är TikTok som kommer att fälla utslag i det här valet. TikTok är trots allt bara ett av väldigt många medier och om det är något som präglar politisk kommunikation idag så är det att den är fragmentiserad och sker på många olika medier parallellt. Samtidigt som det har blivit lättare att ta del av nyheter har medielandskapet blivit mer oöverskådligt.
På vilket sätt har sociala medier i allmänhet och TikTok i synnerhet påverkat kommunikation i traditionella medier i den politiska bevakningen?
– Traditionella medier tävlar idag med de sociala medierna om läsarnas eller väljarnas uppmärksamhet. Man kan uttrycka det som att de blir ”plattformiserade”. Det gör att de i allt större utsträckning också ger sig in på TikTok för att nå de unga – men där är det samtidigt svårt att låta bli att använda ”TikTok-kod” och försöka skapa underhållningsvärde om man vill få spridning. Risken finns då att traditionell media tar över grepp som gör inlägg i sociala medier virala och att det sen även tar sig in i deras traditionella mediekanaler, såsom känsloladdade uttryck, att bygga upp polariserade konflikter, använda kampretorik, måla upp extremsituationer och göra humoristiska inslag. Det här är visserligen inte ett nytt fenomen för traditionella medier, utan har funnits redan före sociala medier (i rubriksättning till exempel, så kallad ”klick-journalistik”), men kanske kan man åtminstone framkasta hypotesen att den här mediedramaturgin förstärks av sociala mediers logik. Det extremt korta format som ofta favoriseras (en rubrik, en bild, en videosnutt) rycker politiska uttalanden ur sin kontext, och de flesta kanske inte bemödar sig om att läsa vidare, ännu mindre att skaffa sig bakgrundsfakta. Underhållningsvärde och uppmärksamhet blir viktigare än sakinnehållet.
– Något som blir problematiskt med den fragmentiserade politiska kommunikationen i sociala medier och olika nyhetsmedier är att de väljare som enbart följer de politiska debatten i traditionella medier när valet närmar sig missar en stor del av den politiska kommunikationen. Det de då tar till sig är på ett sätt bara toppen av ett isberg. Samtidigt refererar politikerna i debatten till sådant som sagts i något av de andra medierna under valrörelsen – som tittarna kanske inte känner till. Här har journalister ett ansvar för att förklara och sätta sådana referenser i sin kontext. Men eftersom journalister ofta hängt med i hela valrörelsen och på många olika medier är det inte säkert att de ens noterar antydningar till tidigare diskussioner eller inlägg i sociala medier som behöver förklaras.
Vad skulle vara ett främsta tips till journalister som vill börja göra research om TikTok? Finns det några tips om att få grepp om plattformen?
– TikTok är inte lätt att få grepp om. Ett tips är att inte enbart hämta in inlägg och statistik genom ”web crawling” och göra AI-analyser. Sådana metoder kan inte fånga hur ett visst inlägg påverkar användarna. En anledning är till exempel att sådana metoder har svårt att fånga ironi, och TikTok är genomsyrat av ironiska, humoristiska inlägg eller kommentarer. För att tolka vad som händer behöver man följa kommunikationen på nära håll. Att följa ett konto och se vad olika inlägg får för bemötande är ett sätt att komma närmare det. Ett annat sätt som används en del i forskning om TikTok idag är att skapa användarprofiler som man ger vissa attribut och sen se vilket innehåll dessa fiktiva användare får upp i sitt flöde. På så sätt kan man komma närmare att förstå vad algoritmerna gör för den enskilde TikTok-användaren.
– Ett annat tips är förstås att inte bara fokusera på partiernas konton. I likhet med andra sociala medier är det ofta enskilda personer som genererar flest följare och mest uppmärksamhet. Och det är inte bara partiledare utan även andra politiker som kan bli profiler på TikTok. Det kan också finnas affilierade konton som fungerar som motor i spridningen av inlägg. Det visade ju avslöjandet om SD:s trollfabriker och den bristande transparensen i att AIP Media, som drivs av Socialdemokraterna, producerat innehåll för TikTok.
– I vår forskning har vi använt etnografiska metoder och kombinerat det med analyser av inlägg och kommentarer som sedan laddats ner med hjälp av verktyget ExportComments. Vi har följt kommunikationen på utvalda konton och i analysen undersökt hur diskussionen utvecklas i kommentarerna för att se hur användare reagerar på olika affektiva resurser i inläggen och hur de positionerar sig i relation till varandra. Vi ser hur TikTok fungerar som en social arena för att pröva olika förhållningssätt till innehållet och varandra – det centrala tycks inte alltid vara det politiska budskap som framförs eller hur man positionerar sig gentemot det. Ett resultat som ligger i linje med tidigare forskning om högerextrem kommunikation är också att användare genom att skämta och vara ironiska flyttar gränsen för vad som kan sägas till exempel om invandrare eller andra politiker och på så vis bidrar till normalisering av en allt hårdare ton och till skapandet ett alltmer polariserat politiskt landskap – allt förklätt till skratt på en plattform som en gång skapats för sång, dans och humor.