Öppet brev: Dystert medieläge ett år efter krigsutbrottet

Hem/Nyheter/Öppet brev: Dystert medieläge ett år efter krigsutbrottet

Stärk stödet till oberoende ryska journalister!

Det har nu gått ett år sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina inleddes. Tiotusentals människor har dödats, städer och byar har bombats till oigenkännlighet. Miljontals människor har flytt. Många av dem har kommit till EU och fått stanna tack vare det så kallade Massflyktsdirektivet.

Många ukrainska journalister har under kriget utsatts för attacker som kan betraktas som krigsförbrytelser. Ryska trupper har fört bort och fängslat, misshandlat och torterat journalister – flera har dödats.

Flera redaktioner har ockuperats och förstörts, tv- och radiomaster bombats och medier har utsatts för cyberattacker. De ryska attackerna har även riktats mot utländska journalister, som i flera fall även skadats och dödats.

Fria och oberoende medier – och då inte minst dess företrädare på fältet – är avgörande för att sprida information om vad som sker under krig, såväl till den egna befolkningen som till oss i omvärlden. Det har gjorts flera insatser från bland annat svenska och europeiska medieorganisationer för att samla in pengar till löner, arbetsredskap, generatorer och skyddsutrustning till ukrainska mediehus och journalister, ett arbete som fortsätter och som kommer att behövas även i ett återuppbyggnadsskede efter att kriget är över.

Utöver det materiella är grundläggande pressfrihet en avgörande faktor för att nyhetsrapporteringen ska fungera. Detta är något som tyvärr kringskurits för ukrainska medier av den egna regeringen. Om Ukraina ska kunna komma vidare i den process som inletts för att släppa in landet i EU så måste pressfriheten vara ovillkorlig.

Motsvarande påtryckningsmedel finns dessvärre inte mot angriparlandet Ryssland, där någon reell pressfrihet inte alls längre existerar. Närmare 20 journalister sitter i fängelser, fler än 300 har flytt landet och alla oberoende medier har tvingats stänga ner.

De oberoende ryska journalister som inte vill infoga sig i propagandamaskineriet hotas av trakasserier och långvariga fängelsestraff. Varken svenska eller andra europeiska medieorganisationer kan längre hjälpa pressade ryska kollegor att verka på hemmaplan.

Det är vår gemensamma uppfattning att ryska journalister bör få möjlighet att ansöka om humanitära visum i europeiska länder och erbjudas frizoner i demokratier som ser värdet av yttrandefrihet och fri press. De bör även få stöd för att kunna fortsätta sin bevakning av Ukraina och Ryssland i exilen.

Då får vi fler oberoende ukrainska och ryska journalister som kan göra sitt jobb och rapportera om såväl kriget som korruption, misskötsel av offentliga medel och andra brister i samhället, utan rädsla för repressalier. Ett stärkt stöd till ukrainska och ryska journalister är också ett stöd till fred och demokrati.

 

Kersti Forsberg, verksamhetschef Medieinstitutet Fojo
Erik Halkjaer, ordförande Reportrar utan gränser
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter
Robert Olsson, vd Utgivarna
Johan Taubert, vd Tidningsutgivarna