Intervju med Jessica Wennberg, Programchef Sverige på SVT
SVT:s lokalredaktioner har under lång tid arbetat aktivt med att följa jämställdheten i sitt nyhetsinnehåll. Målet är 50/50 och de senaste åren har kraven skärpts. Men vad ser SVT själva i sina mätningar? Vilka utmaningar finns och vilka metoder använder de för att nå målen? Fojo intervjuade Jessica Wennberg, Programchef Sverige på SVT, för att prata om utvecklingen, trenderna och hur redaktionerna arbetar i praktiken.
SVT:s lokalredaktioner har sedan flera år tillbaka ett eget systematiskt uppföljningsarbete. Det omfattar både könsfördelning, bevakningsområden och geografi.
Enligt Jessica Wennberg är den kontinuerliga uppföljningen en av de viktigaste framgångsfaktorerna:
– Att hålla koll på hur det ser ut och kunna agera om det förändras är helt avgörande, menar hon.
Under 2024 skärpte SVT målet för jämställd representation. Tidigare accepterades en avvikelse på fem procentenheter från målet 50/50. Nu är gränsen två. Förklaringen: redaktionerna har blivit bättre och kan därför ställas inför högre krav.
Den skärpta målsättningen har gjort att vissa redaktioner hamnar under målet i perioder, men Wennberg betonar att just den kontinuerliga uppföljningen är det som får kurvorna att rätas ut. När det ser ut som att vissa redaktioner når målen, handlar det istället om att de inte klarat 2%-gränsen snarare än den tidigare som låg på 5%.
När Jessica Wennberg pratar med sina kollegor runt om i landet beskriver flera en ny och växande utmaning:
– Flera redaktionschefer vittnar om att det blivit svårare att få kvinnor inom offentliga verksamheter att uttala sig.
På vissa håll har arbetsvillkoren förändrats så att talespersoner filtreras genom pressavdelningar snarare än att reportrar får tillgång till människor i verksamheten. Det kan leda till färre kvinnliga röster, trots att många offentliga arbetsplatser är kvinnodominerade.
Andra beskriver en tilltagande försiktighet inför att uttala sig; en oro för att säga fel eller för att bli kritiserad. Jessica Wennberg understryker att det är tidiga signaler, och att trenderna kan variera mellan regioner.
Även om det inte finns en central expertlista arbetar många redaktioner aktivt med att bredda sina kontakter:
– Det viktiga är att inte nöja sig när någon tackar nej. Vi försöker fråga igen och förklara varför jämställd representation är viktig. Ofta leder det till att de ändrar sig och ställer upp ändå, för att de också tycker det är viktigt att kvinnor syns och hörs.
På flera håll har detta arbetssätt ökat andelen kvinnor som medverkar. Lokala förutsättningar spelar också roll. I vissa områden är exempelvis räddningsledare, forskare eller medicinska experter oftare män. Då krävs ett mer aktivt sökarbete för att hitta alternativ.
På frågan om varför jämställd representation är viktigt för SVT är Jessica Wennberg säker.
– Vi är hela Sveriges television. För att vara relevanta måste vårt innehåll spegla hela befolkningen. Kön är en av de faktorer som påverkar igenkänning och trovärdighet. Men det är bara en del av ett större pussel: geografi, ålder, bakgrund och språk är lika viktiga. Intern mångfald gör att de lättare kan spegla fler perspektiv i samhället, säger hon.
Trots de nya utmaningarna ser Wennberg att jämställdhetsarbetet i SVT:s lokala nyheter är stabilt och välförankrat.
– Det sitter i ryggmärgen hos många reportrar. Man känner när balansen blir skev.