Sammanfattning av rapporten Svenskarna och internet 2026. Skriven av Fabian Seluska.
Digital källkritik och resiliens är de viktigaste verktygen när svenskarna navigerar i ett informationslandskap präglat av AI och snabb teknikutveckling. Den senaste rapporten från Internetstiftelsen visar att vi står inför en valrörelse där förmågan att värdera information blir en demokratisk ödesfråga. Genom att förstå algoritmernas makt och stärka vår gemensamma kunskap kan vi bygga ett mer motståndskraftigt samhälle.
På morgonen den 21 april 2026 presenterade Internetstiftelsen sin årliga rapport Svenskarna och internet. Årets upplaga är en valspecial som sätter strålkastarljuset på hur digitaliseringen påverkar det demokratiska samtalet inför höstens val. Presentationen, som leddes av journalisten Karin Hübinette, följdes av ett fördjupande samtal om vår digitala motståndskraft.
Kunskap som skydd mot påverkan
En av de mest centrala insikterna i rapporten var att nästan alla svenskar använde internet dagligen, men att förutsättningarna för det politiska samtalet hade förändrats drastiskt. Jannike Tillå, chef för samhällsnytta och kommunikation på Internetstiftelsen, betonade att kombinationen av ny lagstiftning och AI-genombrott skapade en ny spelplan.
– Vi ser en bred mix av budskap och stora tekniska förändringar. Att förstå hur algoritmer fungerar är idag en helt nödvändig del av den digitala källkritiken, förklarade Jannike Tillå.
Karin Lönnheden, operativ chef på Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), lyfte fram att ingen var helt säker mot påverkan. Hon underströk vikten av att aktivt söka information från flera oberoende källor för att bygga resiliens mot informationspåverkan.
Lagstiftningens kamp mot tekniken
Under panelsamtalet diskuterades det komplexa spänningsfältet mellan lagstiftning och den accelererande teknikutvecklingen. Carl Heath, senior forskare vid RISE, påpekade att teknikutvecklingen inte stannade av och att det blev allt svårare att skilja det som var sant från det som var falskt. Han förklarade att tekniken ofta sprang ifrån lagstiftningen, dels på grund av teknikens tempo, dels på grund av en bristande teknisk kunskap hos lagstiftarna.
Karin Lönnheden fyllde i att även om ropen på reglering var starka, fanns det stora utmaningar. En av de främsta var att antagonistiska aktörer – de som faktiskt ville skada det demokratiska samtalet – sannolikt inte skulle följa de lagar som stiftades. Trots dessa hinder såg Carl Heath positiva tecken, särskilt i de regelverk som växte fram inom EU. Han noterade att den europeiska lagstiftningen blivit så inflytelserik att USA uttryckt oro över hur den påverkade amerikanska bolags dominans på den europeiska marknaden.
Mot ökad digital suveränitet
En växande trend som lyftes fram var strävan efter digital suveränitet. Carl Heath konstaterade att rörelsen bort från ett ensidigt beroende av amerikanska tech-bolag hade vuxit sig starkare under 2026.
– Vi börjar ta andra beslut än att enbart förlita oss på amerikanska tjänster, menade han och poängterade att detta var en del av en större strategisk förflyttning för att säkra europeisk infrastruktur och data.
AI och hotet mot det demokratiska samtalet
Oron för AI-genererad desinformation var påtaglig. Hela 9 av 10 svenskar tror att tekniken skulle användas för att påverka valet genom falska bilder och videoklipp. Fyra av tio upplever dessutom att det är svårt att avgöra om ett inlägg är skapat med AI eller inte.
En annan mörk sida av det digitala klimatet är hatet online. Var femte svensk väljer att avstå från det politiska samtalet på nätet på grund av rädsla för hård kritik, hat eller hot. Denna siffra är särskilt oroande eftersom den riskerade att leda till en tystnadskultur som utarmar den demokratiska debatten.
Traditionell media mötte TikTok-generationen
Rapporten visar att förstagångsväljarna (17–21 år) adderar sociala medier ovanpå traditionell media snarare än att ersätta den helt. Tiktok och Instagram är de största plattformarna för denna grupp medan användandet av Facebook fortsätter att minska. Samtidigt använde var fjärde förstagångsväljare AI för att söka politisk information, till exempel som en form av ”valkompass” för att matcha åsikter mot partiernas förslag.
Lärdomar för en tryggare demokrati
Lärdomarna från rapporten var tydliga: samhället behöver investera i lärande och praktiska färdigheter. Genom att utbilda medborgare i källkritik, förklara algoritmernas logik och främja digital suveränitet, läggs grunden för att människor skall kunna fatta välgrundade beslut i en föränderlig värld. Det handlade om att gå från passiv konsumtion till ett medvetet och kunskapsbaserat förhållningssätt till information.
Hela presentationen kan ses på Internetstiftelsens YouTube-kanal:
Det går att läsa mer om, och ladda ner, hela rapporten på Internetstiftelsens hemsida för Svenskarna och internet 2026.