Referat från Expos panelsamtal ”Mellan misstro och mobilisering” om desinformation och valpåverkan
Skriven av Fabian Seluska, praktikant på Fojo.
Att motverka desinformation är en av vår tids största utmaningar. Genom att förstå mekanismerna bakom påverkanskampanjer och stärka källkritiken kan journalister och medborgare tillsammans värna det öppna samtalet.
I slutet av mars samlades experter för ett panelsamtal arrangerat av Expo under rubriken ”Mellan misstro och mobilisering”. I panelen fanns Per Enerud, senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), Åsa Larsson, grundare av Källkritikbyrån, och Daniel Poohl, Expos vd och researchchef. Samtalet, som leddes av Erik Glaad, fokuserade på hur desinformation fungerar som ett verktyg för att skapa apati och hur vi kan bygga motståndskraft inför det kommande valet.
Desinformation som ett vapen mot handlingskraft
Per Enerud inledde med en skarp analys av desinformationens egentliga syfte. Det handlar sällan om att bara sprida en enskild lögn, utan om att bryta ner individens självförtroende och tillit till sin egen förmåga att påverka.
— Desinformation ska få publiken att bli dummare och tvivla på sin egen makt, att få publiken att inte våga säga ifrån. Den ska få oss att ”hålla käft”, konstaterade Enerud.
Han betonade att förmågan att våga höja rösten är ett av våra viktigaste vapen. I valet mellan cynism och naivitet menade Enerud att vi bör luta oss mot det senare. Om vi blir för cyniska slutar vi lita på varandra, och när tilliten försvinner, tystnar vi vilket är precis vad hotaktörerna vill uppnå.
Tre perspektiv på motstånd
Panelens deltagare representerar olika frontlinjer i arbetet med att motverka desinformation. Åsa Larsson beskrev Källkritikbyråns roll som en ”kil” mellan medborgaren och dela-knappen. Målet är att få människor att stanna upp och reflektera: ”Är detta verkligen sant?” Hon lyfte särskilt fram AI som en växande utmaning; där det tidigare var enkelt att se vad som var manipulerat, har tekniken nu blivit så sofistikerad att det krävs djupare kunskap för att genomskåda den.
Från myndighetshåll arbetar MPF på flera fronter genom att stödja forskning och samla in exempel på externa angrepp mot Sverige. Enerud nämnde särskilt samarbetet med Valmyndigheten och verktyget Förmågeportalen, som hjälper myndigheter att förbereda sig för informationspåverkan. Han påminde om att varje medborgare i praktiken är en del av det psykologiska försvaret.
Daniel Poohl belyste hur rasistiska och främlingsfientliga ideologier ofta vilar på fantasier och svartmålning av minoriteter. Dessa rörelser drivs ofta av ett förakt mot ”det liberala väst”, vilket skapar en farlig lojalitet med externa aktörer som Putin, som delar samma mål: att underminera det demokratiska samhället.
Plattformarnas ansvar och de dolda hoten
En stor del av diskussionen rörde de digitala plattformarnas roll. Daniel Poohl liknade Facebook vid ett torg där algoritmerna är riggade till fördel för lögner och hets.
— Det finns fantastiska möjligheter att skapa ett offentligt samtal som vi vill ha, men de har ju för fan gjort tvärtom.
Åsa Larsson fyllde i med en kritik mot plattformarnas affärsmodeller. Hon menade att företag som Meta tillåter en viss mängd falsk information eftersom det är ekonomiskt lönsamt, och att de kalkylerar hur mycket bedrägerier de ”tål” innan de agerar. Att Meta dessutom förbjudit politiska annonser har skapat oväntade problem, då även opartisk samhällsinformation från Valmyndigheten riskerar att blockeras.
Lärdomar inför framtiden
När panelen blickade framåt mot valet 2026 var oron för den växande misstron central. Daniel Poohl betonade att den största risken inte är att vi blir lurade av en enskild nyhet, utan att vi till slut slutar lita på allt. Om vi når en punkt där vi tror att ”alla ljuger” blir det omöjligt att utkräva ansvar av makthavare.
För att motverka desinformation på individnivå gav Åsa Larsson ett konkret råd: behandla varje dag som om det vore första april. Genom att inta en medveten hållning där man aktivt väljer att inte låta sig luras, stärker man sitt eget och samhällets motståndskraft. För journalister innebär detta ett fortsatt fokus på transparens och att våga granska de strukturer – både tekniska och politiska – som möjliggör spridningen av osanningar.
Referenser
Hela poddavsnittet finns på Expos hemsida:
Förmågeportalen på Myndigheten för psykologiskt försvars hemsida:
https://mpf.se/kunskap-och-stod/formageportalen
Källkritikbyråns hemsida, med granskningar och guider:
https://mpf.se/kunskap-och-stod/formageportalen
Källkritikbyråns hemsida, med granskningar och guider: