När den globala GMMP-rapporten 2025 släpps står det klart att utvecklingen mot ett mer jämställt nyhetsflöde har stannat av vid 26% jämfört med 25% för fem år sen och 37% respektive 38% i Sverige. Samtidigt visar Fojos svenska studie Räkna med kvinnor 2025 att många redaktioner arbetar målmedvetet med både mätverktyg och strategier. Flera når långt, och i årets kartläggning finns tydliga exempel på hur förändring faktiskt sker i praktiken.
Ett medvetet redaktionellt arbete
De flesta redaktioner som deltagit i den svenska GMMP-studien uppger att de arbetar aktivt med jämställdhet. Verktyg, rutiner och riktlinjer finns men resultaten är ännu inte jämställda.
Redaktionerna pekar på återkommande hinder:
- Nyhetsvärderingen prioriterar fortfarande traditionella maktpositioner, där män oftare är talespersoner,
- Expertrollen tillskrivs oftare män, vilket återskapar gamla normer,
- Kvinnor tackar oftare nej till intervjuer, delvis på grund av hat och hot som drabbar kvinnor i större utsträckning.
Ändå visar flera redaktioner att förändring är möjlig när arbetet är långsiktigt och integrerat i vardagsrutinerna.
Exempel från svenska mediehus: från manuella mätningar till AI-stöd
Västerbottens-Kuriren: Två decennier av uthållighet
VK har mätt könsrepresentation i sina nyheter sedan 2002. I dag är siffrorna nära jämställda:
- Sporten: 49/51
- Nyheterna: 48/52
- Förstasidan: 51/49
Redaktionschefen Patrick Krainer beskriver också ett brett internt arbete med utbildningar och årliga jämställdhetsplaner.
SVT:s lokalredaktioner: Dagliga mätningar och skärpta mål
SVT Nyheter Västerbotten har mätt innehållet i över 20 år och landar i dag på nästan jämn fördelning (49/51). Nationellt följs könsfördelningen tertialvis.
Målet är 50/50, med en avvikelse på högst två procentenheter, en skärpning från tidigare.
Läs vår intervju med Programchef Sverige >>
Nya Wermlands-Tidningen: Ett redaktionellt löfte
NWT har infört konkreta åtaganden som hela redaktionen står bakom, bland annat att aktivt prioritera kvinnliga intervjupersoner i enkäter och planerad journalistik.
Senaste mätningen visar 38 procent kvinnor och 62 procent män, men arbetet fortsätter.
– Där gäller ju också att våga fråga män som skickas fram som talespersoner om det inte finns en kvinna som är lika väl lämpad att svara, säger Helena Ingman Lindström, redaktionschef NWT.
Upsala Nya Tidning: Både kvantitet och kvalitet
UNT använder analysverktyg för att nå sin 50/50-strategi och kompletterar med kvalitativa diskussioner om hur kvinnor och män skildras. Det hålls levande på redaktionen genom utbildningar och återkommande samtal.
Chefredaktör Johanna Odlander utsågs 2025 till Årets MediaAmazon.
Stampen Media och Göteborgs-Posten: Maskininlärning skärper bilden
Stampens genusmätare bygger på en maskininlärningsmodell kopplad till SCB:s namnstatistik. Verktyget visar att andelen kvinnor i GP:s totala egenproduktion är lägre än man tidigare trott – ett nytt underlag som driver på ett mer systematiskt arbete.
Målet inom hela Stampen är att gradvis närma sig 50 procent.
Nerikes Allehanda: Höga ambitioner för framtiden
NA mäter två gånger per år och ligger i dag på 43 procent kvinnor. Målet är tydligt:
– Vi vill bli bäst i Sverige och ett jämställt innehåll är avgörande för att nå yngre digitala prenumeranter, säger Anders Nilsson, chefredaktör NA
Aftonbladet: Realtidsmätningar av bildmaterial
Aftonbladet mäter vem som syns på bild i realtid. Resultaten rapporteras två gånger om dagen. I dag ligger könsfördelningen på förstasidan runt 30/70, med målet att nå 50/50. Internt finns omfattande arbete kring arbetsmiljö, lönekartläggning och representation.
Expressen: Kvinnor som experter nyckeln till förändring
På Expressen används ett koncerngemensamt mätverktyg och intern dashboard för att följa utvecklingen.
– Målet är att göra en sajt som är relevant för vår publik och i det ligger att visa både kvinnor och män, säger Lina Modin, redaktionschef.
Gota Media: Breddad målgrupp som styrning
Gota Media mäter inte längre innehållet, men arbetar sedan länge efter principen att innehållet ska kunna attrahera en kvinna som är 35 år, något som enligt koncernen breddar räckvidden.
TV4 Nyheterna: Fokus på blandade grupper
TV4 mäter inte längre könsrepresentationen, men betonar att blandade redaktioner sett till bakgrund, erfarenhet, kön och ålder skapar bättre journalistik och ett starkare samhällsuppdrag.
Public service nationellt: Förändrade villkor
De nationella redaktionerna Aktuellt, Rapport och Dagens Eko har inte svarat på Fojos frågor. Samtidigt försvinner jämställdhet som villkor i det nya public service-tillståndet 2026 – 2033. Jämställdhetsmyndigheten varnar för att frågan riskerar att nedprioriteras:
Public service har en lång tradition av att arbeta med jämställdhet som en del av demokratiuppdraget i radio & tv-lagen (kap 5, §1). Sedan 2014 har sändningstillstånden för public service haft som villkor att programverksamheten ska präglas av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.
I regeringens proposition Lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (2024/25:166) är jämställdhet och mångfald som villkor för programverksamheten och i redovisningsplikten strukna. I Jämställdhetsmyndighetens remissvar på betänkandet Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider (SOU 2024:34) skriver myndigheten att detta innebär en överhängande risk att public service prioriterar ner jämställdhet eller att frågan helt enkelt tappas bort.
En fråga om journalistikens kvalitet och om demokrati
Att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i nyhetsmedierna är inte en isolerad redaktionell fråga. Det påverkar hur samhället skildras och vilka erfarenheter som syns.
Jämställda nyheter:
- ger fler perspektiv
- ökar trovärdigheten
- stärker publikens förtroende
- breddar målgruppen
- skapar bättre journalistik
När kvinnor ges lika utrymme som män blir nyhetsflödet mer representativt och mer relevant.