Klimatjournalistik
Faktragranskning och desinformation
Fact checking-sajter om klimatet
- Politifact är en factcheckingsajt som drivs av journalistskolan Poynter Institute i Florida, som också ligger bakom IFCN, International Fact Checking Network. De har en sektion där de faktagranskar påståenden om klimatet:
- Climate tipping points har gjort en serie med faktagranskningar om så kallade tipping points – avgörande företeelser som inte går att backa och som kommer att påverka klimatförändringarnas takt och påverkan:
- Climatefeedback är en del av Science Feedback, som är ett faktagranskande nätverk av forskare. De har en sektion för faktagranskningar av påståenden om klimatet
- World Weather Attribution kvantifierar klimatförändringarnas påverkan på specifika katastrofer och väderfenomen/-händelser, så kallade “attribution studies”. De har även en guide för journalister.
- En översiktlig karta över tidigare publicerade attribution studies finns här, via Carbon Brief.
- Climate Action Tracker håller en kontinuerlig uppdatering av netto noll utsläpps- och klimatmålen till olika länder (plus flygtrafik, shipping och några stora företag), huruvida målen uppnås, och vilken effekt varje klimatpolicy eller -mål kan tänkas ha.
- För att granska ett netto-noll-utsläppsmål (länder eller företag) kan du använda dels verktyget Zero Tracker (ladda ner hela databasen för att se detaljerade anteckningar), dels Science Based Targets, m. fl.
Faktagranskningar om klimatet i USA
Klimatpåståenden i Donald Trumps och Joe Bidens första valdebatt faktagranskades av flera olika medier. Här är tre exempel:
Faktagranskningar om klimatet i i nordisk media
- SVT har gjort en faktagranskning av vanliga klimatskeptiska argument där de låter forskare bemöta olika klimatpåståenden.
- 2018 gjorde AP en faktagranskning av Trumps klimatpåståenden, som Expressen publicerade en svensk version av.
- Här faktagranskar Källkritikbyrån ett spritt påstående om klimatutsläpp från ett vulkanutbrott.
- NRKs granskning av klimatförändringar.
- Faktajouren lär dig jobba med klimatprognoser.
- Så hämtar du historisk väderdata.
Falska nyheter i klimatkatastrofernas spår – exempel
Extremvädret med kraftiga skyfall, bränder och torka sommaren 2021 berodde enligt FN:s klimatpanel IPCC på de klimatförändringar människan orsakat och är något vi kommer att se mer av i framtiden. Under klimatkatastrofen i översvämningarnas Tyskland fick vi också en föraning om vilken typ av desinformation vi kommer att behöva hantera i samband med framtidens katastrofer.
Vi kommer att behöva vänja oss vid katastrofer som översvämningarna i Tyskland och bränderna i Grekland. Ett varmare klimat gör att molnen klarar att hålla allt mer vatten, vilket gör regnen kraftigare. Högre temperaturer leder till mer långvarig torka, som gör det lättare för bränder att ta sig och spridas. Den senaste rapporten från IPCC, FN:s klimatpanel, är dyster läsning.
Men vid katastrofer måste vi vara ännu mer försiktiga med vilken information vi sprider vidare. Stormen Irma hösten 2017 var en av de kraftigaste orkaner världen uppmätt.
Förödelsen blev stor och stormen blev också en väckarklocka för många om hur snabbt falsk information under katastrofer kunde spridas.
Buzzfeed samlade några av de mest spridda falska bilderna.
Efteråt uppstod en diskussion om hur man kan skydda sig mot de falska nyheter som är avsedda att skapa panik och kan leda till att katastrofen förvärras ytterligare.
Pro Publica gick igenom händelserna och samlade tips för hur man kan avslöja falsk information. De intervjuade också en av de Buzzfeed-journalister som jobbade med att fact checka bilderna under stormen, Jane Lytvynenko. Hon menar att det finns både saker som förenar och skiljer falska nyheter under väderkatastrofer från annan desinformation. Vid väderkatastrofer blir det till exempel tydligare att oskyldiga personer sprider bilder ovetande om att de är falska.
Och under översvämningarna i Tyskland i somras kunde vi se hur en ny typ av desinformation, den kopplat till klimatförändringar, klimatförnekare och klimatkatastrofer, spred sig.
En bild på en översvämmad bil med skylten ”Fuck You Greta!” i bakrutan spreds snabb i sociala medier.
Svenska källkritikbyrån var en av de många fact checkingsajter som snabbt avfärdade bilden som manipulerad, men konstaterade också att många spred den i vetskap om att den var falsk, bara för att bilden var rolig ändå.
Tyska Deutsche Welle pratade med den tyska Bild-journalisten som tagit den ursprungliga bilden som också bekräftade att skylten photoshoppades in i efterhand.
Den som följt frågan lite närmare, och tagit en lite närmare titt på de ”Fuck you Greta”-skyltar som säljs, bland annat via svenska företag, vet också att skyltarna helst inte ska sitta i bakrutan, utan sättas på avgasröret för att ge största möjliga statement i protest mot klimataktivisten Greta Thunberg.
En photoshoppad bild på en bil kan tyckas som en relativt oskyldig manipulering av fakta, men Deutsche Welle som gjort en genomgång av falska rykten under översvämningarna beskriver också en allvarligare form av desinformation. Bilder av översvämningar som faktiskt inte inträffat spreds och skapade sådan panik bland människor att polisbilar fick åka runt och ropa ut att människor inte skulle lita på bilderna.
Och för att göra läget ännu värre har en form av fysisk desinformation, i form av falska polisbilar åkt runt för att sprida andra, falska budskap, som att hjälparbetare skulle ha lämnat drabbade områden.
Irish Times skriver om krafterna bakom desinformationen under och efter översvämningarna i Tyskland och kopplar dem till konspirationsteorier avsedda att skapa misstro mot myndigheterna.
Fler tips
- 2018 publicerade USAs inrikessäkerhetsdepartement en genomgång av tre fallstudier kring hur man kan bemöta falsk information på sociala medier under katastrofer.
- Krishanteringsföretaget IEM har utifrån studien sammanställt en checklista för hur du vid katastrofer kan: 1. Verifiera källan, 2. Dubbelkolla informationen och 3. Skydda dig själv från falsk information.
Granska klimatförnekarna
Chalmers har startat ett globalt forskarnätverk om klimatförnekelse. Forskning visar att det finns fyra former av klimatförnekelse;
- Organiserad genom olika grupper.
- Partipolitisk där partier motarbetar politiska förslag som kan bidra till att rädda klimatet.
- Responsförnekelse vilket innebär att makthavare fattar beslut som inte ligger i linje med de klimatlöfen man gett.
- Vardagsförnekelse där vi i vår vardag agerar som om inte klimatförändringarna var ett faktum.
- En artikel på kopplingen mellan klimatförnekelse och högerextremism.
- Chalmers har också skapat en sida där de presenterar forskare som jobbar med klimatfrågor.
- Desmog är en sajt som specialiserat sig på att granska klimatförnekare. De har bland annat byggt en databas över kända klimatförnekare och deras bakgrund.
