”Vi är inte i Kansas längre” – journalistiken är den nya frontlinjen

Narrativen förändras – men vi hänger inte alltid med. Budskapet från Patrik Oksanen och Ylva Nilsson var tydligt: Journalister riskerar att bli verktyg i hybridkrig vi knappt förstår. Med stormakter som Ryssland och Kina i ryggen sprids berättelser som splittrar, försvagar – och skrämmer. Samtidigt slår vi slint i rapporteringen om EU, USA och vår egen roll i världen. Vad krävs för att journalistiken ska stå pall när sanningen blir ett vapen?

Under ett Fojo-seminarium i mars med titeln ”När första försvarslinjen är…du” med Patrik Oksanen och Ylva Nilsson samlades journalister för att reflektera över en verklighet som förändrats snabbt – och till det värre.

”We’re not in Kansas anymore.” Med det klassiska filmcitatet från Trollkarlen från Oz försökte Oksanen förklara den känsla som genomsyrar vår tid – en tid där världen inte längre fungerar enligt de regler vi trodde gällde. I samma andetag refererade han till Game of Thrones och repliken “You are in the great game now – and the great game is terrifying.” Kombinationen av de två citaten fångar en journalistisk samtid där geopolitik, informationskrig och demokratins tillbakagång ställer nya, svåra krav på dem som ska beskriva verkligheten för andra.

Med underrättelser om hybridkrig, påverkanskampanjer och ett nytt globalt säkerhetsläge ställs journalistiken inför nya prövningar. Patrik Oksanen, försvarsexpert och journalist, målade upp en värld där stormakterna Ryssland, Kina, Iran – och i viss mån USA – på olika sätt underminerar den regelbaserade världsordningen.

Särskilt Rysslands roll lyftes fram: från långsiktiga krigsförberedelser till sofistikerade informationsoperationer som syftar till att försvaga västvärldens motståndskraft.

– Ryssland bedriver just nu ett totalt psykologiskt krig mot oss, konstaterade Oksanen.

– Med hjälp av desinformation, sabotage, propaganda och hybridattacker försöker auktoritära stater destabilisera demokratier.

Men hoten kommer inte enbart utifrån. Ylva Nilsson, journalist och föreläsare, riktade blicken inåt – mot hur medier själva riskerar att förstärka destruktiva narrativ. Hon lyfte exempel på hur svenska redaktioner okritiskt återgett berättelser som gynnar ryska eller amerikanska intressen. Ett exempel är bilden av Boris Johnson som Europas försvarare, trots att han samtidigt urholkade demokratin i Storbritannien. Ett annat är hur EU i medier ofta skildras som oenigt och handlingsförlamat, trots snabba och samordnade insatser under krigets gång.

Det krävs mer än bara korrekt fakta.

– Vi måste börja fundera på vilka berättelser vi sprider, sa Ylva Nilsson.

– I en tid där sanningen är under attack och journalistikens integritet ställs på prov, behöver redaktioner ställa sig frågan: ”Vems perspektiv förstärker vi? Vad blir effekten?”

Seminariet mynnade ut i en uppmaning: Journalister måste vara både faktakollare och berättelseväktare. För i hybridkrigets gråzoner räcker det inte med att återge – vi måste också förstå, analysera och förklara.