Montenegro: Digitala hot mot journalister och behovet av starkare skydd

I Montenegro står journalister inför allt fler digitala hot, där kvinnliga journalister särskilt utsätts för sexualiserat våld och hat. Bristande stöd från myndigheter och otillräckliga skyddsåtgärder från redaktionerna förvärrar situationen, vilket kräver omedelbara insatser för ökad säkerhet och solidaritet inom mediesektorn.

Milena Bubanja Obradović, redaktör för Radio Beranes webbportal, menar att internetplattformar har blivit verktyg för hot, verbala övergrepp, hatretorik och direkta hot mot journalister via sociala medier, e-post och kommentarer.

En oroande aspekt är att hoten online gör det möjligt för angripare att agera med relativ anonymitet.

– Vid en analys av offentligt kända fall blir det tydligt att kvinnliga journalister är särskilt sårbara för denna typ av attacker. Hot som de som riktats mot journalisten Danica Nikolić speglar kvinnors position i vårt samhälle, som är långt ifrån säker och trygg. Angrepp mot kvinnliga journalister inkluderar nästan alltid sexualiserad retorik, vilket ytterligare försvårar deras kamp för jämlikhet och säkerhet i yrket, säger Bubanja Obradović.

Hon understryker att myndigheternas svar är otillräckliga.

– Ofta handlar det bara om deklarationer som fördömer attackerna, utan konkreta åtgärder. Det skickar en signal om straffrihet och uppmuntrar angriparna. Avsaknaden av meningsfulla åtgärder mot attacker syns tydligast i det faktum att även efter flera decennier är några av de mest brutala attackerna fortfarande ouppklarade, säger hon.

Å andra sidan konstaterar hon att redaktionerna ofta inte är tillräckligt förberedda för att skydda sina anställda.

– Utan protokoll för att bemöta hot och utan fokus på psykologiskt stöd till journalister kan vi inte påstå att mediehusen är engagerade i att förbättra arbetsvillkoren för sina anställda. Psykologiskt och juridiskt stöd för journalister erbjuds via tjänster från vissa medieorganisationer. Men det betyder inte att mediehusen inte borde ta detta problem på större allvar, påpekar hon.

Journalister är ofta hänvisade till egna resurser för att försöka säkerställa sin egen säkerhet.

– Därför kan kontinuerlig utbildning om digital säkerhet och användning av säkerhetsverktyg, som datakryptering och integritetshantering på sociala medier, avsevärt minska risken för attacker online. Dessutom kan ömsesidig solidaritet bland journalister och stödnätverk ge positiva resultat, säger hon.

Ett förändringsprojekt, som stöds av Medieinstituet Fojo och leds av Radio Berane, fokuserar på utbildning i digital säkerhet. Förutom webbinarier som journalister och andra mediearbetare från mindre, lokala redaktioner deltog i, producerade projektet även en guide för digital säkerhet som delades vidare inom mediebranschen.

Projektet har genomförts med stöd av Svenska Institutet.