Faktagranska klimatet

Klimatfrågan är en fråga där det sprids mycket desinformation, både från företag och institutioner med ekonomiska intressen, men också från politiska krafter som tjänar på att olika grupper och intressen ställs mot varandra.

Det kan vara svårt att veta vem man kan lita på. Dessutom behöver man skaffa sig en helhetsbild eftersom frågan är komplex och olika parametrar påverkar varandra. Ett påstående kan i sig vara sant, men ändå bli vilseledande om det rycks ur sitt sammanhang.

Vi har samlat källor för journalister som vill bevaka klimatfrågan och lära sig mer om hur man kan faktagranska olika klimatpåståenden.

Fact checking-sajter om klimatet

  • Politifact är en factcheckingsajt som drivs av journalistskolan Poynter Institute i Florida, som också ligger bakom IFCN, International Fact Checking Network. De har en sektion där de faktagranskar påståenden om klimatet:
  • Climate tipping points har gjort en serie med faktagranskningar om så kallade tipping points – avgörande företeelser som inte går att backa och som kommer att påverka klimatförändringarnas takt och påverkan:
  • Climatefeedback är en del av Science Feedback, som är ett faktagranskande nätverk av forskare. De har en sektion för faktagranskningar av påståenden om klimatet:

Tips för journalister som vill bevaka klimatfrågor:

  • Covering Climate Now är ett globalt journalistiskt initiativ som startade i april 2019 av Columbia Journalism Review och The Nation, i samarbete med The Guardian. De har i dag över 400 partners, varav FOJO, Expressen, SVT och TV4 från Sverige.
  • Här finns ett gediget länkbibliotek och tio tips för dig som vill börja rapportera om klimatet.
  • Här finns ytterligare källor för klimatbevakning för journalister.
  • Här kan du läsa vilka redaktioner som är med i initiativet.
  • Du kan också prenumerera på deras nyhetsbrev.

Myndigheter och forskningsdatabaser för att granska klimatet, internationellt:

  • NASA har en sektion med data om klimatförändringar.
  • De samlar också fakta som belägger klimatförändringarna.
  • IPCC, FN:s klimatpanel, följer kontinuerligt upp hur det går för världen att följa klimatmålen. Här finns mycket fakta att hämta för den som granskar klimatet.
  • Deras rapporter om klimatförändringarna finns här.
  • IPCC:s sektion för samlad data finns här.
  • IBPES, är FN:s motsvarande panel för biologisk mångfald.
  • Global carbon project är ett forskningsprojekt som samlar kunskap och prognoser kring utsläpp av växthusgaser och hur klimatet. Här har de samlat databaser med klimatfakta.
  • Climate Central är en sajt där forskare och journalister samlar klimatdata.
  • Met Office, den brittiska motsvarigheten till SMHI, publicerar användbar klimatdata.
  • NOAA, den amerikanska motsvarigheten till SMHI publicerar data om klimatet här.

Svenska myndigheter

Flera svenska myndigheter samlar data som kan användas för att granska klimatet:

Europeisk data

Granska klimatförnekarna

Chalmers har startat ett globalt forskarnätverk om klimatförnekelse.

Forskning visar att det finns fyra former av klimatförnekelse;

  1. Organiserad genom olika grupper.
  2. Partipolitisk där partier motarbetar politiska förslag som kan bidra till att rädda klimatet.
  3. Responsförnekelse vilket innebär att makthavare fattar beslut som inte ligger i linje med de klimatlöfen man gett.
  4. Vardagsförnekelse där vi i vår vardag agerar som om inte klimatförändringarna var ett faktum.

Forskarnätverk

  • CSSN, Climate Social Science Network, är ett internationellt nätverk av forskare som forskar kring konflikter runt klimatförändringar. Här finns också flera svenska forskare.
  • Bolincentret är ett svenskt forskningscenter som startades av svensken Bert Bolin, en av grundarna till FN:s klimatpanel IPCC. Centret som drivs av Stockholms universitet, KTH och SMHI samlar 400 forskare.
  • No Fly Climate Sci är ett nätverk för forskare som inte flyger.

Sociala medier

Inspiration och tips

  • Civictech Sweden arrangerade hösten 2020 ett seminarium om hur man kan använda data i kampen mot klimatförändringarna. På seminariet gavs konkreta exempel även för hur data kan användas i klimatjournalistik.
  • Newsworthy är en svensk nyhetstjänst där datajournalister samlar och paketerar fakta för publiceringar i lokala medier i Sverige. De har gjort två större publiceringar om klimatet:
    – Odling
    – Vit jul

Exempel – faktagranskning om klimatet

Faktagranskningar om klimatet, publicerade i svensk media