Faktagranska klimatet

Klimatfrågan är en fråga där det sprids mycket desinformation, både från företag och institutioner med ekonomiska intressen, men också från politiska krafter som tjänar på att olika grupper och intressen ställs mot varandra.

Det kan vara svårt att veta vem man kan lita på. Dessutom behöver man skaffa sig en helhetsbild eftersom frågan är komplex och olika parametrar påverkar varandra. Ett påstående kan i sig vara sant, men ändå bli vilseledande om det rycks ur sitt sammanhang.

Vi har samlat källor för journalister som vill bevaka klimatfrågan och lära sig mer om hur man kan faktagranska olika klimatpåståenden.

Fojo Academy finns en hel videokurs som handlar om hur man bevakar klimatfrågor. Kursen är kostnadsfri.

fojo.se/klimat finns en verktygslåda med länkar och tips om klimatfrågor i hela Norden och Europa.

Fact checking-sajter om klimatet

  • Politifact är en factcheckingsajt som drivs av journalistskolan Poynter Institute i Florida, som också ligger bakom IFCN, International Fact Checking Network. De har en sektion där de faktagranskar påståenden om klimatet:
  • Climate tipping points har gjort en serie med faktagranskningar om så kallade tipping points – avgörande företeelser som inte går att backa och som kommer att påverka klimatförändringarnas takt och påverkan:
  • Climatefeedback är en del av Science Feedback, som är ett faktagranskande nätverk av forskare. De har en sektion för faktagranskningar av påståenden om klimatet:

Tips för journalister som vill bevaka klimatfrågor

  • Covering Climate Now är ett globalt journalistiskt initiativ som startade i april 2019 av Columbia Journalism Review och The Nation, i samarbete med The Guardian. De har i dag över 400 partners, varav FOJO, Expressen, SVT och TV4 från Sverige.
  • Här finns ett gediget länkbibliotek och tio tips för dig som vill börja rapportera om klimatet.
  • Här finns ytterligare källor för klimatbevakning för journalister.
  • Här kan du läsa vilka redaktioner som är med i initiativet.
  • Du kan också prenumerera på deras nyhetsbrev.

Myndigheter och forskningsdatabaser för att granska klimatet, internationellt

  • NASA har en sektion med data om klimatförändringar.
  • De samlar också fakta som belägger klimatförändringarna.
  • IPCC, FN:s klimatpanel, följer kontinuerligt upp hur det går för världen att följa klimatmålen. Här finns mycket fakta att hämta för den som granskar klimatet.
  • Deras rapporter om klimatförändringarna finns här.
  • IPCC:s sektion för samlad data finns här.
  • IBPES, är FN:s motsvarande panel för biologisk mångfald.
  • Global carbon project är ett forskningsprojekt som samlar kunskap och prognoser kring utsläpp av växthusgaser och hur klimatet. Här har de samlat databaser med klimatfakta.
  • Climate Central är en sajt där forskare och journalister samlar klimatdata.
  • Met Office, den brittiska motsvarigheten till SMHI, publicerar användbar klimatdata.
  • NOAA, den amerikanska motsvarigheten till SMHI publicerar data om klimatet här.

Svenska myndigheter

Flera svenska myndigheter samlar data som kan användas för att granska klimatet:

Hitta lokala klimatnyheter

Så väl SMHI som Naturvårdsverket har data som går att bryta ned lokalt. Utöver detta finns även andra tips för dig som vill bevaka klimatet på en lokal nivå.

  • Länsstyrelserna
    Många miljöärenden hanteras av länsstyrelserna. I deras webbaserade diarium går det att söka på ort och ämne.
  • Artportalen
    I Artportalen, som drivs av SLU och till stor del finansieras av Naturvårdsverket går det att hitta observationsbaserad data om Sveriges djur, växter och svampar, som kan visa på hur klimatförändringarna påverkar den biologiska mångfalden genom att jämföra data över tid.
  • Klimatkommunerna
    En förening för kommuner och regioner som vill arbeta mer aktivt med klimatfrågor. Här finns checklistor som kan följas upp på kommunal nivå.

Europeisk data

Så granskar du klimatlobbyn

Många politiska förslag på miljö- och klimatområdet kommer från början från olika intresseorganisationer. Inte sällan ligger påverkanskampanjer och ekonomiska intressen bakom. Här är några källor för att komma igång och granska klimatlobbyn i EU och Sverige.

  • EU:s öppenhetsregister
    Här går det att söka bland lobbyorganisationer verksamma på EU-nivå
  • Lobbyfacts EU
    Samlar information om EU:s lobbyorganisationer, som hur mycket pengar de spenderat på lobbyverksamhet under ett visst år och vilka pr-byråer som har flest uppdrag.
  • Statens offentliga utredningar
    Här samlas information om pågående statliga utredningar och namn och kontaktuppgifter till viktiga personer, som utredare och sekreterare. Det går att begära ut all korrespondens som är kopplad till utredningen.
  • Remisser
    Här samlar regeringen de utredningar som nu är ute på remiss. Alla remissvar publiceras under respektive remiss. Här går det att få en bra bild av hur olika organisationer ställer sig till aktuella politiska frågor och kan följa hur förslag från remissvaren senare införs i det färdiga lagförslaget och förarbetena.
  • Motioner och interpellationsdebatter
    I riksdagsledamöternas motioner, interpellationer och skriftliga frågor återfinns ofta förslag från intresseorganisationer. Alla riksdagsdebatter protokollförs också och går att söka i.

Granska klimatförnekarna

Chalmers har startat ett globalt forskarnätverk om klimatförnekelse.

Forskning visar att det finns fyra former av klimatförnekelse:

  1. Organiserad genom olika grupper.
  2. Partipolitisk där partier motarbetar politiska förslag som kan bidra till att rädda klimatet.
  3. Responsförnekelse vilket innebär att makthavare fattar beslut som inte ligger i linje med de klimatlöfen man gett.
  4. Vardagsförnekelse där vi i vår vardag agerar som om inte klimatförändringarna var ett faktum.

Forskarnätverk

  • CSSN, Climate Social Science Network, är ett internationellt nätverk av forskare som forskar kring konflikter runt klimatförändringar. Här finns också flera svenska forskare.
  • Bolincentret är ett svenskt forskningscenter som startades av svensken Bert Bolin, en av grundarna till FN:s klimatpanel IPCC. Centret som drivs av Stockholms universitet, KTH och SMHI samlar 400 forskare.
  • No Fly Climate Sci är ett nätverk för forskare som inte flyger.

Sociala medier

Inspiration och tips

  • Civictech Sweden arrangerade hösten 2020 ett seminarium om hur man kan använda data i kampen mot klimatförändringarna. På seminariet gavs konkreta exempel även för hur data kan användas i klimatjournalistik.
  • Newsworthy är en svensk nyhetstjänst där datajournalister samlar och paketerar fakta för publiceringar i lokala medier i Sverige. De har gjort två större publiceringar om klimatet:
    Odling
    Vit jul

Exempel – faktagranskning om klimatet

Faktagranskningar om klimatet, publicerade i svensk media

Falska nyheter i klimatkatastrofernas spår – exempel från Tyskland

Extremvädret med kraftiga skyfall, bränder och torka sommaren 2021 berodde enligt FN:s klimatpanel IPCC på de klimatförändringar människan orsakat och är något vi kommer att se mer av i framtiden. Under klimatkatastrofen i översvämningarnas Tyskland fick vi också en föraning om vilken typ av desinformation vi kommer att behöva hantera i samband med framtidens katastrofer.

Vi kommer att behöva vänja oss vid katastrofer som översvämningarna i Tyskland och bränderna i Grekland. Ett varmare klimat gör att molnen klarar att hålla allt mer vatten, vilket gör regnen kraftigare. Högre temperaturer leder till mer långvarig torka, som gör det lättare för bränder att ta sig och spridas. Den senaste rapporten från IPCC, FN:s klimatpanel, är dyster läsning.

Men vid katastrofer måste vi vara ännu mer försiktiga med vilken information vi sprider vidare. Stormen Irma hösten 2017 var en av de kraftigaste orkaner världen uppmätt.

Förödelsen blev stor och stormen blev också en väckarklocka för många om hur snabbt falsk information under katastrofer kunde spridas.

Buzzfeed samlade några av de mest spridda falska bilderna.

Efteråt uppstod en diskussion om hur man kan skydda sig mot de falska nyheter som är avsedda att skapa panik och kan leda till att katastrofen förvärras ytterligare.

Pro Publica gick igenom händelserna och samlade tips för hur man kan avslöja falsk information. De intervjuade också en av de Buzzfeed-journalister som jobbade med att fact checka bilderna under stormen, Jane Lytvynenko. Hon menar att det finns både saker som förenar och skiljer falska nyheter under väderkatastrofer från annan desinformation. Vid väderkatastrofer blir det till exempel tydligare att oskyldiga personer sprider bilder ovetande om att de är falska.

Och under översvämningarna i Tyskland i somras kunde vi se hur en ny typ av desinformation, den kopplat till klimatförändringar, klimatförnekare och klimatkatastrofer, spred sig.

En bild på en översvämmad bil med skylten ”Fuck Greta Tunberg” i bakrutan spreds snabb i sociala medier.

Svenska källkritikbyrån var en av de många fact checkingsajter som snabbt avfärdade bilden som manipulerad, men konstaterade också att många spred den i vetskap om att den var falsk, bara för att bilden var rolig ändå.

Tyska Deutsche Welle pratade med den tyska Bild-journalisten som tagit den ursprungliga bilden som också bekräftade att skylten photoshoppades in i efterhand.

Den som följt frågan lite närmare, och tagit en lite närmare titt på de ”Fuck you Greta”-skyltar som säljs, bland annat via svenska företag, vet också att skyltarna helst inte ska sitta i bakrutan, utan sättas på avgasröret för att ge största möjliga statement i protest mot klimataktivisten Greta Thunberg.

En photoshoppad bild på en bil kan tyckas som en relativt oskyldig manipulering av fakta, men Deutsche Welle som gjort en genomgång av falska rykten under översvämningarna beskriver också en allvarligare form av desinformation. Bilder av översvämningar som faktiskt inte inträffat spreds och skapade sådan panik bland människor att polisbilar fick åka runt och ropa ut att människor inte skulle lita på bilderna.

Och för att göra läget ännu värre har en form av fysisk desinformation, i form av falska polisbilar åkt runt för att sprida andra, falska budskap, som att hjälparbetare skulle ha lämnat drabbade områden.

Irish Times skriver om krafterna bakom desinformationen under och efter översvämningarna i Tyskland och kopplar dem till konspirationsteorier avsedda att skapa misstro mot myndigheterna.

 

Fler tips