Den uppblossade konflikten i Israel-Palestina har inte bara hamnat på omvärldens förstasidor utan också blivit ett exempel på de utmaningar som journalister ställs inför i dagens samhälle. Desinformation, propaganda och det som kallas för fake news har blivit givna verktyg för en rad olika aktörer på världsarenan. Andreas Jahrehorn Önnerfors är projektledare och kursledare i fact checking på Fojo. Han ser hur detta blivit ett allt viktigare verktyg för journalistens dagliga arbete men kanske i synnerhet under konflikter som den som utspelar sig nu.
– Att det är oerhört viktigt att inte hoppa på ett känslodrivet flöde av information är väldigt tydligt. Olika sidor i en konflikt har alltid en agenda med den information som släpps och sprids. Det flöde vi möter på sociala medier, även om det kan kännas “autentiskt” eller komma från människor som “är på plats” kan vara helt manipulerat, taget från helt andra sammanhang eller vara helt artificiellt. Här gäller det i stället att kunna verifiera och fact-checka uppgifter på ett professionellt sätt.
Kan du ge exempel på falsk information eller desinformation relaterat till denna konflikt?
– För det första måste vi komma ihåg att “terrorism är teater”. Vad kommunikationsforskare menar med detta är att det spektakulära mördandet och dödandet syftar till att påverka den strategiska kommunikationen, i det här fallet för hur omvärlden skall uppfatta konflikten. Det gör det otroligt svårt att bedöma avsikterna med det som skall kommuniceras, inte minst den oproportionerliga responsen från en statlig aktör i en sådan ojämn konflikt, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors och fortsätter.
– Å ena sidan så finns det många exempel på hur klipp från dataspel påståtts skildra verkliga händelser, hur gamla filmer påståtts vara från den nuvarande konflikten och fejkkonton som utgett sig för att vara etablerade nyhetsmedier. Å andra så genomsyrar ju vår avsky för det som hänt all rapportering om händelserna och underminerar alla försök att vara neutral och saklig.
Så vad kan detta få för konsekvenser?
– För det första är ”lyckade” påverkanskampanjer som en terroristattack, ett sätt att effektivt störa informationslandskapet genom att skapa känslomässiga reaktioner. För det andra förstärks slitningar, spänningar och sprickor i opinionsbildningen på en rad olika nivåer, både inhemsk och internationell. Detta kallas ”strategisk narrativ hegemoni” där man vill påverka och dominera uppfattningar och berättelser om geopolitiska händelser. Man vill helt enkelt få den egna sidans del av konflikten att framstå som legitim, att beskriva de handlingar som utförs, även om det är terrorism, avrättningar eller dödandet av civila, som proportionerliga och riktiga för att uppnå särskilda mål i konflikten vare sig det är erövring av territorium eller ökad militarisering. Genom att splittra opinionen förhindrar man effektivt en gemensam syn på akuta frågor och underminerar därmed samhällets förtroende för dessa processer, exempelvis att uppnå en vapenvila. Givetvis blir det här ett grovt missbruk av opinionsbildning och i förlängningen ett hot i opinionsbildningen och i förlängningen mot det demokratiska samhället.
Hur kan man verifiera information för att exempelvis upptäcka en falsk bild eller ett rykte på sociala medier?
– Det blir svårare och svårare att verifiera bilder på grund av den flodvåg av syntetiskt genererade bilder, ljud och video som vi kommer att möta genom ny teknologi såsom AI. Man kan börja med att använda verktyg för bildverifikation såsom Googles ”reversed image search”, TinEye och Bing Visual Search. Vad gäller rykten på sociala medier måste vi först bedöma källans trovärdighet och sakriktighet, – litar jag på källan och stämmer informationen som förmedlas? Det är också viktigt att kunna ha tillgång till betrodd expertis inom fältet, till exempel forskare eller myndighetsexperter som länge har arbetat med konflikter så som Israel och Palestina. Därefter handlar det om att bedöma sanningshalten, trovärdigheten och i vilken utsträckning. Så jobbar en fact checker.
Är detta något som är relevant för svenska journalister?
– På Fojo märker vi ett ökat behov och därmed intresse från svenska redaktioner för våra fact checking-kurser. De metoder som vi förmedlar är konkreta verktyg för journalister att hantera vårt översvämmade informationslandskap. Det blir ytterst relevant i att bemöta de narrativ och den retorik som sprids om samhälleliga problem och utmaningar som LVU-kampanjen, koranbränningar och gängvåldet. I slutänden handlar det om att värna demokratiska värderingar, alla människors lika värde och mänskliga rättigheter för att tränga tillbaka rasism och intolerans.
