Svartarbete stryps åt

En söndagmorgon i juli 2022 gör polisen ett tillslag på en gurkodling utanför skånska Staffanstorp. Arbetarna här visar sig jobba långa dagar i 40 graders värme inne i de heta växthusen. En del har sin bostad.. ja, åtminstone sovplats, på fuktmögliga madrasser i samma växthus. Utnyttjandet av arbetare i jordbruket, trädgårdsnäringen och i svensk skogsindustri, kan ibland likna slaveri.

Situationen är tyvärr inte ovanlig i Sverige och dessutom minst lika vanlig i andra EU-länder där liknande avslöjanden görs gång på gång. Låga matpriser beror delvis på att samvetslösa jordbrukare håller sig med arbetskraft mycket billigt. Jordbruket är en sektor med stora säsongsvisa behov av lågutbildad arbetskraft. Det är ett scenario som gjort för att utnyttja utsatta människor, allra oftast de som saknar arbets- eller uppehållstillstånd.

Ändå har EUs jordbrukspolitik, dit en tredjedel av EU-budgeten går, fram till nu aldrig tagit upp frågan om arbetsvillkor. Det är Etuc, de europeiska fackförbunden, som konstaterar detta grova hål i det europeiska skyddsnätet. Men snart ska maskorna stramas åt. Rätten att ta emot EUs jordbruksstöd ska villkoras med respekt  för goda arbetsvillkor och en hälsosam arbetsmiljö.

De nya reglerna är redan klubbade. De innebär att en jordbrukare – eller skogsägare – kan förlora sitt EU-bidrag över arbetsmiljöbrott, likaväl som man sedan länge har kunnat förlora sina bidrag vid brott mot miljöregler, hygienregler och djurskyddsregler.

Till växthusen i Staffanstorp hittade den svenska gränspolisen tack vare ett samarbete med Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Ekobrottsmyndigheten men det var en tillfällig insats. EU-reglerna permanentar och gör obligatoriskt för EU-länderna att utöva övervakning och kontroll.

En stor nyhet i EUs reformerade jordbrukspolitik är att varje land har fått utrymme att fatta många jordbrukspolitiska beslut nationellt. Dessa  ska formuleras i en nationell strategisk plan, den första för åren 2023-2027.
Av Sveriges plan framgår att varken kontroller eller straff blir särskilt hårda. Till att börja med har Sverige valt bort att införa reglerna den 1 januari 2023 (frivilligt) utan väntar tills det blir obligatoriskt (1 januari 2025). Innan hela bidraget dras in krävs därefter att en lantbrukare  avsiktligt och utan rimlig motivering minst fem gånger har brutit mot arbetsmiljöreglerna. I till exempel Spanien har fackförbunden istället utnyttjat chansen som nya EU-regler gav, till att få arbetsgivarsidan till förhandlingsbordet för en permanent dialog i frågan med facken.

Det nya förslaget

EU-kommissionen föreslog 2018 att i en större reform av EUs jordbrukspolitik, måste ingå krav om att arbetare i de gröna näringarna får ett bättre skydd för sina rättigheter. Den arbetsgivare som avslöjas bryta mot lagar och avtal om arbetsmiljö och arbetsvillkor, ska se sina jordbruksstöd indragna.

Dessa regler ska ingå som en del av den nationella, strategiska plan för jordbruket under budgetåren 2023-2027, som varje EU-land i fortsättningen måste upprätta för att få ut sina stöd.

Överträdelser av arbetsmiljöregler ska rapporteras till den nationella utbetalaren av jordbruksstöd (Jordbruksverket) så att straffet kan bli böter och/eller indragna bidrag.
Eventuella brott mot andra lagar i sammanhanget (människohandel, osv) hanteras som förut av landets polis och domstolar.

Efter två år ska EU-kommissionen utvärdera resultatet av den nya lagstiftningen men det finns förhoppningar att den illojala konkurrens som dåliga arbetsgivare kunnat ägna sig åt för att leverera billigare varor, ska bli svårare att komma undan med.

Sveriges inställning

Regeringen var tveksam till förslaget med argumentet att det kunde störa den svenska modellen. I slutändan röstade man dock för.

Formalia kring beslutet

EUs jordbruksreform kom i form av en förordning vilket betyder att den är direkt tillämpbar i alla medlemsländer. Beslutet togs med kvalificerad majoritet i ministerrådet och med majoritet i parlamentet.

Den innehåller de allmänna principerna för vad som döpts till den sociala klausulen. Där hänvisas sedan till tre existerande direktiv som förklaring för hur principerna ska tillämpas:

Vad händer nu?

Sverige fick (efter inledande kritik och omskrivningar) sin nationella jordbruksplan 2023-2027 godkänd av EU-kommissionen i november 2022.

Där framgår att övervakningen på svensk mark ska bestå i slumpmässiga kontroller. En ”enkel” överträdelse kan leda till från ett till tre procents avdrag av EU-bidragen. Först efter fem ”avsiktliga” överträdelser utan motivering eller försök att bättra sig, kan bidraget helt dras in (sid 523 i planen).

Fler frågor

Läs mer…

Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Biltillverkarna är redo och kanske rentav snabbare än lagstiftarna den här gången.

Nya regler ska stoppa körkortsflykt inom EU

En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.

Att ta tåget i Europa

Greta Thunberg tog tåget till Davos och plötsligt var det som en propp släppte och alla undrade: I dessa tider av klimatoro – varför ska det vara så svårt att åka tåg i Europa?