Desinformation i Arktis: Utmaningar för den oberoende journalistiken


Arktis håller på att bli nästa stora slagfält för desinformation. Nya AI-drivna nätverk, växande geopolitiska intressen och bristande regional kunskap gör området sårbart – samtidigt som urfolksperspektiven riskerar att gå förlorade. Journalisten Hannah Thulé deltog på konferensen ”Arctic Frontiers” i Tromsø och rapporterar här om hur narrativ formas, vilka aktörer som påverkar dem och varför journalistisk kompetens i regionen aldrig varit viktigare.

Geopolitiken i norr har gått in i en ny, skarp fas. I maj 2025 arrangerade Medieinstitutet Fojo en explorativ workshop i Stockholm där journalister och experter från Norden, Kanada och Storbritannien samlades för att kartlägga desinformationsnarrativ som specifikt präglar den arktiska regionen. Arbetet fortsatte under februari 2026 vid konferensen Arctic Frontiers i Tromsø, där bilden av ett alltmer komplext informationslandskap bekräftades.

Myter och ”parachute journalism”

Till följd av utspel om att ta över Grönland och Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina ökar de geopolitiska spänningarna. Detta ställer nya krav på den oberoende rapporteringen i en region som ofta präglas av så kallad ”parachute journalism” – att reportrar flygs in kortvarigt utan djupare regional kunskap.

Under konferensen i Tromsø belystes flera inkorrekta påståenden som ofta får spridning, ibland genom medveten desinformation, men ofta på grund av bristande kunskap:

  • Myten om kinesiska investeringar: Trots narrativ om motsatsen finns i dag inga betydande kinesiska investeringar i europeiska Arktis.
  • Myten om ökad tillgänglighet: Att isarna smälter innebär inte per automatik att resurser blir lättare att nå. Dimma, flytande isberg och brist på infrastruktur som vägar på permafrost utgör fortsatt stora hinder.
  • Myten om det ”vilda västern”: Arktis är i hög grad reglerat av nationella lagar och FN:s havsrättskonvention. Påståenden om att ryska och kinesiska fartyg ”kryllar” runt Grönland har aktivt dementerats av experter.

AI-drivna nätverk och ”LLM-grooming”

Den norska miljöorganisationen Bellona har i samarbete med The American Sunlight Project kartlagt ryska desinformationsnarrativ i Arktis. Fynden visar på en sofistikerad teknisk påverkan:

— Ett ryskt botnätverk på X, kallat Ecoboost, försöker systematiskt manipulera klimatdebatten. Nätverket består av omkring 700 AI-drivna konton som främjar narrativ som stödjer ryska strategiska intressen och utvecklingen av Nordostpassagen.

Spridningen sker huvudsakligen via det omfattande Pravdanätverket, som producerar miljontals artiklar per år. Ett av nätverkets primära syften i dag verkar vara så kallad LLM-grooming – att massproducera innehåll för att påverka hur stora språkmodeller (AI) tränas, och därigenom forma det globala informationsflödet på lång sikt.

Urfolksperspektiv och kompetensbehov

I Sverige och övriga Sápmi är bevakningen av samiska ämnen laddad och ofta måltavla för informationspåverkan. Redaktionen på SR Sápmi arbetar intensivt med att hantera hat, hets och misinformation.

En central iakttagelse är att journalister utanför Sápmi ofta saknar historiska och kontextuella kunskaper. Denna brist kan leda till förenklade framställningar, felaktig skuldbeläggning och ökad polarisering. Det finns därför ett uttryckt behov av att stärka kompetensen inom faktagranskning och kunskap om desinformation i samarbete med journalister från urfolksgrupper.

Vägen framåt: Samarbete och utbildning

Erfarna journalister från regionen betonar att närheten till händelserna ger en naturlig vaksamhet, men att den yngre generationen journalister kan vara i större behov av utbildning eftersom de inte upplevt kalla krigets intensiva propaganda.

Deltagarna vid både workshopen i Stockholm och konferensen i Tromsø ser ett tydligt behov av ett permanent nätverk för journalister och sakkunniga med fokus på desinformation i Arktis. Organisationen Bellona planerar nu för ett större desinformationsprojekt där de vill kombinera sin regionala förståelse med teknisk dataanalys, och ser Fojos fokus på utbildning som en avgörande del i att rusta kåren för framtidens utmaningar i norr.

Mer läsning