Tips från Viralgranskarens lathund

Hem/Inlägg/Tips från Viralgranskarens lathund

Linnéa Jonjons och Åsa Larsson var med och startade Metros Viralgranskaren och har tillsammans gett ut boken ”Viralgranskarens handbok”. Det är en handbok om hur du undviker att bli lurad på nätet med många tips som journalister kan ha nytta av.

 

Här är några tips för viralgranskning ur boken:

  • Identifiera VAD det är du ser. Är det en blogg, en artikel, ett inlägg på ett forum eller något annat?
  • VEM är avsändaren? För det mesta är avsändaren tydlig, men det finns också mer eller mindre anonyma avsändare. Det är också enkelt att skapa påhittade profiler, så även om avsändaren är tydlig behöver den inte vara sann. Det går att verifiera konton på sociala medier som en slags äkthetsstämpel, men detta har inte slagit igenom och används okonsekvent.
  • Hitta ursprungskällan.
  • NÄR? Hur aktuellt är inlägget? Återbruk är vanligt på nätet och även om den ursprungliga publiceringen var helt korrekt kan mycket ha hänt sedan dess.
  • VAD står det i texten? Vill du ta reda på det måste du läsa hela texten – inte bara rubrik och ingress som är gjorda för att locka till läsning.
  • SÖK! Kontrollera det som står i texten genom att göra sökningar.
  • Om svenskan är dålig kan det vara ett tecken på att texten är översatt från något annat språk. Då kan du testa att göra en egen översättning till engelska och sedan göra sökningen på engelska.
  • Verifiera det som sägs. Det handlar om att faktakontrollera det som går. Finns det forskning, ögonvittnen, anmälningar, rapporter och så vidare. Hur rimligt är resonemanget?
  • Lär känna dina källor. Ta reda på så mycket du kan om sajter och sociala medier-konton som du vill dela material ifrån.
  • Använd dig av experter.
  • Kolla upp sajten om den är ny för dig och försök skaffa en bild av vad det är för något. Vem står bakom den? Hur ser övrigt material ut? Finns avsändaren på sociala medier och hur ser det i så fall ut där? Vad står det i kommentarsfälten? På Internetstiftelsens sajt iis.se kan du enkelt kontrollera vem som äger domänen om den är svensk.
  • Borttaget material kan spåras via internetarkivet Wayback machine.
  • Bluffakuten. Har du fått sms om hjälp med att gå ur Svenska Kyrkan? Eller sett ett erbjudande i ditt flöde om en gratis värdering av din bil? Det finns många som på olika sätt försöker bluffa sig till dina pengar och/eller kontouppgifter. På Bluffakuten.nu finns olika lurendrejerier på nätet samlade.
  • Fejkade kändisprofiler. Många kändisar råkar ut för det här och det är svårt att komma åt och svårt att se skillnad på ett ”äkta” kändiskonto och ett påhittat. Verifieringsmarkeringen är ett sätt. Kontrollera om det finns något skrivet om den aktuella personen och fejkkonton och granska kontot – verkar det rimligt att detta är ett äkta konto?
  • Konspirationsteorier. Gemensamt för konspirationsteorier är att det finns en aktiv och medveten organisation med tusentals människor inblandade bakom en händelse och att det spelar inte någon roll vilka motargument som kommer fram.
  • Vandringssägner. Råttan i pizzan är en klassisk vandringssägen. Gemensamt för dem är att de ofta bygger på lösa rykten, är smått otroliga och återkommer i olika varianter.
  • Kriser, katastrofer och terrordåd. Det är vanligt att många rykten sprids på sociala medier vid sådana här händelser. Här finns det både en risk att hänga ut oskyldiga, skapa panik och sätta människor i direkt fara om du sprider oriktig information. Sprid aldrig filmer eller bilder på döda eller skadade människor – ofta är det gammalt material som får nytt liv och om det inte är det riskerar du att göra så att anhöriga får reda på en närståendes död via sociala medier.
  • Att tänka på om du vill varna andra för något på nätet. Det kommer regelbundet uppmaningar på sociala medier om att dela något för att varna andra, till exempel en ”mystisk” bil som har kört omkring i ett bostadsområde. Även här gäller det att vara försiktig och källkritisk innan du delar. Tänk om du bidrar till att någon pekas ut som kriminellt på helt felaktiga grunder? Det samma gäller med efterlysningar. Det som är efterlyst kanske lever med dold identitet för att skyddas från något.