Tips och länkar till forskning och rapporter

Arbetet med att kartlägga och bemöta desinformation i olika former pågår på många håll. Här kan du komma vidare till forskning, rapporter och annat från den akademiska världen och olika organisationer.

Desinformation om klimatförändringar

America Misled: How the fossil fuel industry deliberately misled Americans about climate change.
Den här rapporten av amerikanska forskare från 2019 går systematiskt igenom hur USA:s allmänhet har fått missledande information och klimatförändringar. Det handlar bland annat om hur den fossila industrin har använt retoriska argument, falska experter och konspirationsteorier för att få ett budskap.

Understanding and countering misinformation about climate change. Detta är ett paper av John Cook, assisterande professor vid Center for Climate Change Communication vid George Mason University i USA. Han redogör bland annat för vad han ser när det gäller polariseringen i klimatfrågan och vilken roll fact-checking har genom att analysera en den av den misinformation och desinformation som cirkulerar. Cook ger också förslag på lösningar för att hantera detta.

Presentation och publiceringar av fact-checks

Råd från proffsen vid presentation

Hur kan publiken fås att ta del av faktakollar? Organisationen First Draft har formulerat en rad principer som faktagranskare kan inspireras av.

Jämsides diskussioner om trender, verktyg och metoder pågår det i världens fact-checking community en central diskussion om hur materialet ska presenteras för publiken när det flaggas för vad som är falskt och vad som är sant.

Här är så kallade ”labels”, flaggor eller märkningar, en central metod i dialogen med publiken. Se ett tydligt exempel på detta hos Leadstories. Märkningens viktiga roll lyftes under ett seminarium på virtuella konferensen Global Fact 7. Under rubriken ”Stop signs: Does the public understand the ways fact-checkers flag and present misleading videos and images” diskuterades framgångsrika metoder.

Claire Wardle presenterade tolv principer att ha i beaktande när fact-checks ska presenteras.

Claire Wardle, verksamhetschef för First Draft i USA, presenterade de slutsatser som har dragits när hennes organisation har borrat djupare i kommunikationen med publiken. Slutsatserna ska kunna fungera som ett principer för hur faktagranskare kan tillämpa märkning. ”De här principerna är dock bara en början på vårt arbete gentemot publiken. Det vi vill på längre sikt är att ge verktyg till publiken, så att de som redan är intresserade av våra faktakollar på ett enkelt vis kan dela vårt material vidare i sina nätverk så vi når en ny publik”, sa Claire Wardle på seminariet.

I samlingen av principer betonar First Draft bland annat vikten av att inte ge onödig uppmärksamhet till felaktigheterna, och att faktagranskare bör fokusera på att upprepa det korrekta, inte felaktigheterna. Det bör även finnas en strävan efter att hjälpa användarna att identifiera och förstå hur manipulationen görs, och göra det enkelt för användaren att ta del av mer korrekt information om den så vill.

Några av principerna från First Draft när det gäller märkning av fact-checks:

• Ge inte onödig uppmärksamhet till den felaktiga informationen. Upprepa den korrekta informationen, inte den falska.
• Sträva efter att visa bild eller film som talar om vad som egentligen hände vid debunking av visuellt material.
• Gör märkningen enkel att uppmärksamma och var konsekvent när det gäller sammanhang/plattformar/kontexter.
• Gör det enkelt för användaren att ta del av mer information om den så vill.
• Använd oprovocerande, neutralt och empatiskt språk.
• Vid motbevisning; sträva efter trovärdiga källor som användaren känner igen, snarare än den källa med störst expertis.
• Hjälp användaren att identifiera och förstå teknikerna bakom manipulationen.

Läs hela rapporten.

Ta del av seminariet där rapporten presenterades på Global Fact 7 nedan.

Rapporter som berör Sverige specifikt

Fejk, filter och faktaresistens – hotar sociala medier demokratin?
I den här boken från Institutet för mediestudier med Lars Truedson som redaktör redogör olika experter/forskare för sina respektive specialområden. Läs bland annat om vilken känsla sociala mediers algoritmer går i gång på, vilket medie riksdagsledamöter kritiserar mest på Twitter, diskussioner om internets påverkan på ett demokratiskt samhälle och om förtroendet för journalister.

Boken släpptes 2018 och syftet med den är att fördjupa diskussionen om fejk, filterbubblor, faktaresistens och nättroll genom att presentera aktuell forskning.

Institutet för Mediestudier ska – med forskningen som verktyg – verka för en välgrundad diskussion i samhäl-let om hur medierna sköter sin grundläggande uppgift: att på medborgarnas uppdrag granska makten och skildra verkligheten. Institutet stöds av fack, näringsliv och civilsamhälle som kyrkan och idrottsrörelsen. Institutets forskning finansieras genom bidrag från bland andra Familjen Erling Perssons stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Smearing Sweden, om den svenska valrörelsen 2018
Det fanns en oro för yttre påverkansförsök under det svenska valet i september. Nu har det kommit en studie om detta gjord av internationella forskare. Och den riktar en liten känga till svenska traditionella medier när det gäller skräpnyheter.

Institutet för strategisk dialog, ISD, har gjort rapporten Smearing Sweden på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Syftet med rapporten var att främst att undersöka eventuell utländsk påverkan i det svenska valet 2018. Det var främst olika online-plattformar som granskades.

Några av slutsatserna i rapporten:

• Det svenska valet utsattes inte för några direkta, organiserade påverkansförsök från andra länder. Däremot identifierades en omfattande smutskastningskampanj riktad mot Sverige internationellt, riktad både mot den svenska regeringen och Sverige som land.
• De påverkansförsök som observerades handlade främst om att öka intresset för Alternativ för Sverige, Afs, i slutet av valrörelsen. Rapportskrivarna kunde dock inte hitta några belägg för att de här påverkansförsöken var samordnade eller att det fanns någon internationellt anknytning. Den islamistiska gruppen Hizb ut-Tahrir riktade också uppmaningar om att inte rösta till svenska muslimska grupper. Botliknande beteenden noterades också från 55 högaktiva konton på sociala medier.
• Den största, identifierade desinformationskampanjen som upptäcktes kom efter valet och handlade om anklagelser om valfusk. Denna kampanj spreds också internationellt, bland annat genom danska och tyska konton.
• Det finns tecken på att den svenska extremhögern är relativt osynkad med den internationella extremhögern i USA och Europa. Den svenska extremhögern har bildat ett eget kluster och där så kallade alternativa medier konsumeras. Rapportskrivarna hittade dock inga tecken på att material härifrån plockades upp internationellt i någon större omfattning. Detta kan bland annat bero på språkliga barriärer.
• Sverige utmärker sig när det gäller konsumtionen av skräpnyheter, i alla fall i jämförelse med Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Rekommendationer från rapportskrivarna:

• Sveriges traditionella medier behöver utveckla sin förståelse för hur de kan nå fram med korrekta nyheter till de grupper som väljer att konsumera alternativa medier.
• Smutskastningskampanjen mot Sverige behöver övervakas när det gäller hur de uppstår och sprids. Detta för att myndigheter ska kunna skaffa sig kunskap om hur effekten av sådana kampanjer kan motverkas genom att till exempel skicka riktade meddelande.
• De skandinaviska länderna bör samordna sina insatser, sin kunskap och sina färdigheter för att motarbeta påverkanskampanjer och spridande av desinformation.
• Undervisning och utbildning om digitala medier både inom skolan och för den vuxna befolkningen bör prioriteras.
  * Samarbete med reklambranschen för att minska de ekonomiska drivkrafterna bakom spridande av desinformation bör åstadkommas.
  * Verka för att sociala medier-plattformarna ökar sin transparens och gör data om desinformationskampanjer tillgänglig för forskning och analys.

Här är hela rapporten >>

Fighting Fakes – the Nordic Way
Den här boken är en sammanfattning av det som diskuterades på ett expertmöte om desinformation i Köpenhamn hösten 2017. Olika författare/experter avhandlar områden som kvalitetsjournalistik, medie- och informationskunskap och pressetik. Svenska journalisten Nils Hansson är en av de medverkande och han har skrivit kapitlet True news against ”fake news”.

Mötet i Köpenhamn arrangerades av Nordicom och det är Nordiska Ministerrådet som har gett ut boken.

Automatisering av fact-checking

Enklare sprida faktakollar av bilder och filmer med ClaimReview

ClaimReview-systemet byggs under hösten 2020 ut med MediaReview, en liknande lösning för att kategorisera och sprida uppgifter om faktakollade bilder och videomaterial. Google tjuvstartar redan under sommaren genom att  börja markera faktakollade bilder i sökmotorns bildfunktion.

ClaimReview har utvecklats av Duke University Reporters lab med flera samarbetspartners de senaste åren och har blivit en sorts standard för att länka samman fact checking-aktörers publiceringar med de stora sökmotorerna och sociala medier-företagen.

ClaimReview fungerar som ett taggningsystem och en databas med faktakollar där nya publiceringar kan läggas till löpande. På så sätt kan exempelvis Google och Facebook snabbt hitta och lyfta fram relevanta faktakollar på sina olika tjänster.

Mot bakgrund av den ökade mängden falska och manipulerade bilder och filmer som florerar på nätet har en grupp ledd av Duke University Reporters lab under det senaste året arbetat fram MediaReview-systemet som just nu befinner sig i en testfas. Målsättningen är att lansera systemet fullt ut under hösten, enligt Bill Adair och Joel Luther som presenterade projektet på konferensen GlobalFact7.

MediaReview har samma upplägg som ClaimReview med målet att snabbt kunna samla in och sprida information om faktakollar i ett standardiserat format.

I samband med starten av Global Fact 7 meddelade Google att sökmotorn börjar lyfta fram faktakollar i sin bildtjänst Google Images. Tills vidare baseras dessa på information som redan finns i ClaimReview-systemet.

Läs mer om ClaimReview och MediaReview.

Nedan Bill Adairs och Joel Luthers presentation från Global Fact 7.

Sökbar databas med faktakollar taggade i ClaimReview.

Googles kommuniké om att faktakollar kommer till bildsök.

Stockholms Universitet i internationellt projekt om automatisering

Co-inform är ett EU-finansierat projekt med Stockholms universitet som ansvarig. Projektet löper över tre år och ska rikta in sig på att ta fram verktyg som ska identifiera falska nyheter i sociala medier och korrigera dessa, förutse vilken slags falsk information som får spridning samt undersöka om det finns några demografiska faktorer som påverkar vilka som sprider falska nyheter. Syftet är framförallt att göra invånare, journalister och politiker mer medvetna och motståndskraftiga mot misinformation.

Sju länder är iblandande i projektet som började 2018. Förutom Stockholms universitet är bland annat The Department of Communication and Internet Studies vid Cyprus University, The Knowledge Media Institute i Storbritannien, FactCheckNI på Irland och The International Institute for Applied Systems Analysis i Österrike några partner i projektet.

Handböcker för journalister

UNESCO, ”Fake News” and Disinformation: A Handbook for Journalism Education and Training
FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, gav ut en handbok om faktakoll, hur desinformation kan motverkas med mera.

Hur ska en tänka vid urval av uttalanden att faktagranska? Det är bara en del av innehållet i Unescos handbok.

Det är en utförlig handbok som även ger teoretiska bakgrunder och förklaringar. Innehållet är uppdelat i moduler för till exempel verifikation av konton på sociala medier, hur en arbetar med att faktakolla uttalanden och hat och hot mot journalister.

Det finns också gott om länkar till forskning, litteratur, faktagranskare med mera för den som vill komma vidare.

Handboken i nedladdningsvänligt format.

Rapporter om informationspåverkan från främmande makt

Weaponising news: RT, Sputnik and targeted disinformation. Detta är en analys av artiklar gjord av Gordon Ramsay och Sam Robertshaw, The Policy Institute, King’s College London 2018. Studien kartlägger hur ryska statsägda medierna Russia Today och Sputnik arbetar med olika taktiker för att ”minimera” skadorna för Ryssland i olika fall genom att bland annat skapa förvirring och projicera ryska styrka. Materialet som har analyserats är på engelska och gäller Storbritannien.

Allmänt om informationskriget

The Black Market for Social Media Manipulation. Denna rapport från Nato StratCpm 2018 går grundligt igenom aktörerna på sociala mediers svarta marknad för köp och försäljning av gillamarkeringar och följare, bland annat. Måsteläsning för dig som vill veta hur det egentligen går till på dark-net.