Så träffades vi äntligen på riktigt i Kalmar! Och vi hade lyckats bjuda in Bellingcat. Bättre kan det ju liksom inte bli. Tre dagar och mycket tid för att nätverka, som för en del av deltagarna är det allra viktigaste.
Onsdagskvällen den 16 november inleddes med tre föredrag – Jonathan Lundberg talade om den allra viktigaste fact-checkingmetoden – bildsök! Han lyfte flera viktiga exempel på hur krigspropagandan sprids på Twitter med bilder som ofta kommer från kriget i Syrien eller som är tagna innan kriget startade. Påstådda liksäckar med ukrainska offer visar sig vara en klimatdemonstration i Österrike och scener från TV-spel påstås vara reella krigsscener.
Sedan fick vi lära oss om SLAPP av Per Agerman. Slapp är en förkortning som handlar om strategiska rättsprocesser för att förhindra en öppen debatt. Per Agerman har själv stämts på enorma summor pengar för att ha skrivit om en affärsman som sedan stämt honom i London. Metoden används inte bara av affärsmän utan även politiker som Donald Trump som stämt New York Times, Washington Post och CNN. I Italien har den världsberömda journalisten Roberto Saviano stämts av premiärminister Giorgia Meloni. Vi fick också ett tips om SLAPP förklarat av John Oliver.
Lisa Bjurwald berättade sedan om hur antiukrainsk propaganda går ut på att Ukraina är ett nazistiskt land och att det är västvärlden som styr den. Den ursprungliga lögnen är dock att det enbart var Ryssland som störtade Hitler. Hon beskrev propagandan i fyra steg: 1. Blanda fakta med lögn 2. Demonisera 3. Avhumanisera 4. Ljug, helt fräckt.
Det senaste är att Ukraina inte längre bara är nazister utan att man nu börjar beskriva de militära högkvarteren som att de styrs av häxor som sysslar med svart magi. Lisa poängterade särskilt hur orden förekommit själva invasionen. Andreas Önnerfors, som intervjuade Lisa, påpekade att konspirationsteorier kan leva kvar genom århundraden.
Onsdagen avslutades med att Faktajouren presenterade sitt nya pris, Gyllene Bjällran, som skall gå till den bästa faktagranskningen i svenska medier 2022-2023. Priset och villkoren kommer att publiceras snart.
Under torsdagsförmiddagen fick vi sedan lyssna till Andreas Önnerfors berätta mer om konspirationsteorier och hur medier hanterar dem på olika sätt, i synnerhet under coronapandemin.
Därefter talade psykologen Margareta Bohlin från Göteborgs universitet bland annat om varför människor tror på konspirationsteorier. Man kan sammanfatta med att det finns en massa olika förklaringar – men psykisk sjukdom är inte en av dem.
Cybersäkerhetsanalytikern Hanna Linderståhl, som varit med på alla faktakonferenser hittills, beskrev hur hon själv bjudits in i högerextrema grupper genom en radikaliseringsmetod där hon successivt får inbjudningar till alltmer radikala grupper. Det börjar på Instagram och går från grupp till grupp på Telegram och sedan vidare till WhatsApp för att till sist hamna på Snapchat. Hon anser att medierna har allt för svag kunskap om plattformarna och informationssäkerhet.
Under ett panelsamtal mellan föredragshållarna och Leif Lønsmann från Nordic Journalist Center diskuterades likheter och skillnader mellan medielandskapen i Sverige och Danmark. Lønsmann menade att det största hotet inte är des- eller missinformation som sådan utan kvalitén på journalistiken. Han lanserade idén om att faktagranskningen och kvalitetsjournalistiken går att likna vid att rensa vatten.
Eftermiddagen ägnades åt workshops om digital verifiering med Bellingcats Ross Higgins. Parallellt beskrev Hanna Linderstål Tik Tok:s algoritmer och demonstrerade Metaverse och sedan lärde Maarten Schenk ut alla sätt man kan använda Trendolizer på. Missa inte att Fojo har en prenumeration på Trendolizer!
Forskare från olika discipliner möttes i en workshop för att diskutera framtida forskningsplaner.
På fredag förmiddag sammanfattade vi konferensen som avslutades av Fojos Lars Tallert och ett passionerat upprop om att idogt fortsätta rensningen av mediernas informationsflöden för att också på så sätt bidra till en mer hållbar journalistik.
Den avslutande diskussionen med deltagarna liksom samtalen vid middagarna visade tydligt att det finns ett behov bland journalister och experter i fältet att få en frizon att utbyta idéer och stötta varandra.
En möjlighet som diskuterades var att på den kommande Global Investigative Journalism Conference i Göteborg i september 2023 organisera en panel inom området.