Fjärilars påverkan av klimatförändringar – så gjorde vi granskningen!

Av: Clara Guibourg, datajournalist på J++ och Newsworthy

Hem/Inlägg/Fjärilars påverkan av klimatförändringar – så gjorde vi granskningen!

Förra året granskade vi på J++ hur fjärilar påverkats av klimatförändringar f​ör Sveriges Natur,​ genom att analysera artobservationer. Det här var ett helt nytt område för oss.
Men det finns saker man kan tänka på för att säkerställa att det ändå blir rätt, när man jobbar med obekant data, och det är det vi ska gå igenom i den här artikeln.
Dels så är den förstås tänkt att fungera som en introduktion om man är nyfiken på artdata, men förhoppningen är att l​ärdomarna​ska vara mer allmänt applicerbara, för alla som ska jobba med data.

Vad gjorde vi?

Global uppvärmning hotar den biologiska mångfalden. Med ett varmare klimat kommer förändrade ekosystem och många arters utbredning förskjuts. Detta kan klimatjournalister analysera själva, med observationsdata, där människor själva rapporterar in arter de sett till en databas.
Fjärilar, som andra insekter, svarar snabbt på klimatförändringar och är bland de första arter att röra på sig. Faktum är att de redan är på väg.

Vår analys av observationsdata visade en dramatisk förändring för många fjärilsarter. På bara tio år har de nordligaste observationerna av 40 arter flyttat mer än fem mil norrut i landet. Fem av dem har observerats minst 30 mil längre norrut än för tio år sedan.
Vi analyserade nordgränsen på närmare 1,5 miljoner observationer av de drygt 2 900 fjärilsarter som rapporterats in till ​Artportalen,​ och jämförde två femårsperioder: 2005–2009 och 2015–2019, för att se hur observationer förändrats över tio år.

1) Ta alltid hjälp av de som kan

Dagens viktigaste tips: hitta de som har ämneskunskap – och jobba så nära dem du kan. Detta är förstås alltid är viktigt för en datajournalist, men kanske extra viktigt när man inte känner till ämnet.
Jag kan inget speciellt om fjärilar. Är det rimligt att datan visar att vissa arter har flyttat norrut och vissa söderut? Vad beror det på? Ingen aning. Vad är en vettig tröskel för att en förändring ska räknas med? Vet inte.
För att hantera detta hade vi ett tätt samarbete med forskare på Artdatabanken och SLU som kunde svara på våra frågor, och fick hjälp från dem hela vägen att utforma vår metoddel.

2) Vad mäts egentligen?

I vår analys av artdata använde vi observationsdata för att kunna säga något om artens utbredning, men de två sakerna är inte riktigt samma sak.
Det kunde ju ha blivit så att en massa fjärilsspanare plötsligt flyttar till norra delar av landet, där det inte funnits några tidigare. Då hade vi fått massor av nya observationer av fjärilar, men inte nödvändigtvis en förändring av fjärilarnas faktiska utbredning.
Som en av forskarna vi pratade med uttryckte det så vill man undvika att datan “avspeglar observatörernas rapporteringsbeteende snarare än artens utbredning”.

Hur hanterade vi det? Vi valde att filtrera vår analys, och räknade bara med de områden där det fanns observationer under den första femårsperioden.
Detta kan innebära att några faktiska förändringar inte kom med i slutresultatet, men vi upplevde att det var bättre att ta det säkra före det osäkra, hellre än att räkna med något som en förändring som inte var det.
Det är viktigt att komma ihåg vad det faktiskt är man mäter.

3) Hur mäter man det på bästa sätt?

Vår analys bygger på att observatörer rapporterat in korrekta uppgifter.
Exempelvis slog vi ihop två arter, efter att ha rådfrågat med forskare som berättade att dessa var så lika att de var i princip omöjliga för icke-experter att skilja åt.
Vi satte också ganska höga trösklar, återigen ett sätt att gardera oss. Endast arter som observerats minst 500 gånger under båda tids​perioderna togs med, och minst fem mil krävdes för att en förändring ska räknas som meningsfull.

Fundera också över vad som är rätt måttstock. Fjärilars utbredning kan mätas på flera sätt. Är medianlatituden bästa måttet, eller kanske de nordligaste och sydligaste observationerna? Vi valde att använda oss av nordgränsen, genom att titta på 90:e percentilen av observationer.

Ja, ni fattar.

Oavsett vad du gör för analys kommer du alltid att behöva fatta en rad beslut, stora som små, på vad som är bästa sättet att mäta saker på.

I korthet:

●  Fundera över vad det är du mäter

●  Bestäm bästa sättet att mäta det

●  Och inte minst: ta hjälp av experter!