Att navigera i Trumps USA: Emma Ricknell om journalistikens utmaningar

Trump-administrationens utspel har kommit i rasande fart sedan tillträdet i januari och faktakollare över hela världen sliter sitt hår för att hinna med. Statsvetaren Emma Ricknell har varit flitigt anlitad i diverse medier för att kommentera läget och komma med expertis. I en intervju med Faktajouren delar hon med sig av insikter om den snabba och komplexa politiska utvecklingen: ”Spring inte på alla bollar!”

Emma Ricknell är filosofie doktor i statsvetenskap och prefekt för Statsvetenskapliga institutionen vid Linnéuniversitetet. Hon är expert på lagstiftningen kring dödsstraff i amerikanska delstater och har på senare tid varit flitigt anlitad kommentator om USA:s politiska utveckling.

I det rådande läget, där den nya presidentens utspel kommer i minuttakt och spänner sig från allt mellan plastsugrör till indraget militärt stöd till Ukraina gäller det att hålla huvudet kallt. Vilken roll spelar Elon Musk egentligen? Hur kan USAID stängas ner så snabbt? Varför blev det kortslutning inför rullande kameror i samtalen mellan Trump, Vance och Zelenskyj? Frågorna är många och konsekvenserna är massiva för världspolitiken, vilket ställer journalister och mediepubliken inför stundom orimliga svårigheter. Till viss del är översvämningen av medielandskapet med en mängd motsägelsefulla eller rent av meningslösa budskap en avsiktlig strategi – ett slags stresstest och medveten överbelastning av medierna. Det kan vara lönt att inte springa på alla bollar. Vi frågar Emma Ricknell vilka tips hon kan ge för att hantera, bevaka och förstå den snabba händelseutvecklingen?

Emma, du har åtminstone sedan presidentvalet 2024 haft kontinuerlig kontakt med svenska medier och kommenterat händelseutvecklingen i USA – vilka är de vanligaste frågorna du får?  

– Frågorna har både inför och efter valet framför allt gällt olika uppseendeväckande händelser inom amerikansk politik – snabba reaktioner på en händelseutveckling som sker i rasande fart. Utöver Trumps olika utspel, mordförsöket på honom och de olika rättsprocesser han fortfarande är inblandad i, har det även handlat om Demokraternas minst sagt ovanliga valkampanj och tillsynes svårighet att samla sig efter valförlusten. 

Sedan Trumps installationstal den 20 januari har händelseutvecklingen eskalerat. Den federala förvaltningen slaktas av en icke-vald miljardär och hans handplockade medarbetare, en drakonisk migrationspolitik genomförs och Ukraina slängs mer eller mindre under bussen. Har presidenten mandat för allt detta? Och gick det att förutse hur snabbt förändringarna skulle ske?  

– Trump var under valkampanjen väldigt tydlig i vad han ville genomföra, så särskilt förvånad är jag inte över att det nu händer. Att det skulle ske i denna fart är dock där jag fått intrycket att ingen varit förberedd. Domstolsprocesserna har redan börjat och dessa förväntar jag mig att vi kommer se betydligt mer av, när vissa beslut ifrågasätts på konstitutionella grunder. Däremot måste man också komma ihåg att i det amerikanska systemet har presidenten mycket makt.  

Mot bakgrund av att världshändelserna verkar skena i väg – hur tycker du svenska journalister skall förhålla sig till situationen? Faktajourens uppdrag är ju till exempel att verka för fact-checking och verifikation i informationsflödet i svenska medier. Men finns det ens en poäng med det i det amerikanska nyhetsflödet?  

– För att faktakoll av mer komplicerade uttalanden och händelser ska vara trovärdig måste den förstås vara grundlig, och per definition måste den få ta åtminstone lite tid. Det betyder att i takt med den så pass snabba händelseutvecklingen, riskerar faktakollen att vara passé när den väl presenteras. Ta till exempel de oerhört snabba svängarna vi redan sett när det gäller olika bud kring tullar när det gäller hur de motiverats och olika effekter som presenterats. Eller riskerar faktakollen att drunkna i sin egen mängd på grund av omfattningen när flera saker händer samtidigt, t.ex. när olika personer i Trumpadministrationen uttalar sig under förloppet av en dag. 

Trump 2.0 kommer att vara mellan 2024 och 2028. Vad som händer därefter kan vi idag endast spekulera kring. Hur skall svenska medier utveckla uthållighet att bevaka USA över tid? Vilka är dina främsta tips för nyhetsvärderingen?  

– Helhetsperspektiv, vilket betyder is i magen i nyhetsvärderingen, är önskvärt. Jag har själv börjat känna mig löjlig när jag kommenterar i stil med att ”det är svårt att jämföra det som hänt med något som skett tidigare” för att en artikels fokus är väldigt fokuserad på en enda händelse eller uttalande, och mindre på ett mer övergripande perspektiv. Om det är möjligt att lite oftare zooma ut något och lägga mindre vikt vid det sensationella i en enskild händelse eller uttalande, är det också möjligt att hjälpa läsarna att förstå händelseutvecklingen på ett bättre sätt genom att tillhandahålla ett bredare sammanhang. Även om Trump är extrem på många sätt är till exempel inte alla hans grundläggande policyförslag tagna ur luften i ett amerikanskt perspektiv, men detta förloras i en del rapportering. Detta skulle möjligen också leda till att man som journalist känner att man faktiskt har ett bättre grepp om händelseutvecklingen. 

– Vidare menar jag att när svensk media relaterar det som händer i USA – dvs. i Washington D.C – till vårt eget land och kontinent, vilket förstås också ska göras, skymmer det ibland det faktum att USA är en federal stat. Direktkopplingar över lands/kontinentgränserna haltar ibland beroende på policyområde. Om man alltså väljer att rapportera om USA kan det vara värt att på olika sätt inkludera de olika delstaterna som i många avseenden varierar väldigt mycket från varandra, och som dessutom har en betydande självbestämmanderätt. Om Trump gör ett utspel om skärpningar av dödsstraffet till exempel, gäller det att förklara att det han kan uttala sig om är det federala dödsstraffet.  

Så här bevakar du händelserna i USA  

Tips 1: Spring inte på alla bollar! Stanna upp, tänk efter innan du delar.