Även små angrepp mot demokratin kan bidra till att den urholkas. Falukuriren/BT och Kyrkotidningen granskade politiska kandidater eller motioner och kom fram till att den bakomliggande världsbilden präglades av konspirationsteoretiskt tänkande om vetenskaplig expertis. Båda tidningar anklagades för att agera mot demokratin och en av dem har anmälts till Valmyndigheten för ”otillbörlig påverkan”. SLAPP – att använda rättsliga medel för att inskränka delaktigheten i den offentliga diskussionen – behöver inte alltid vara framgångsrik, men kostar nerver, tid och pengar för den som drabbas. Kommer medierna i ett sådant klimat orka syna konspirationsteoretikernas lögner? Den frågan ställer sig Faktajourens rådgivare Andreas Önnerfors när han utforskar missinformationens små steg i medierna.
Av drygt 40 000 röstberättigade i Borlänge kommun röstade 628 personer i valet 2022 eller cirka 2% på partiet NyFramtid som därmed nästan kom in i kommunfullmäktige. På ytan ser partiet, grundat av avhoppade M-medlemmar, ut som ett typiskt lokalt mikroparti med ett mycket lokalt program. Det ingår också i en regional allians av småpartier som koordinerar hälso- och sjukvårdsfrågor i Dalarna. Men nu har Borlänge Tidning och Falukuriren anmälts till Valmyndigheten av partiets vice ordförande Bo Bjurman (dnr 240-2022). Tidningarnas rapportering i maj 2022 skall ha saboterat mikropartiets chanser i valet som han nu kräver skall göras om. Orsaken: BT och Falukuriren hade under våren 2022 avslöjat att partiets lokala lista i Rättvik dominerades av konspirationsteoretiska medlemmar i en ”New-Age-sekt” AIC (Internationella Alliansen för Global Mänsklig Kultur). Representanter för AIC förnekar pandemins existens, hyllar Vladimir Putin som civilisationernas befriare och sprider både alternativa förklaringar för världen och kurer mot hälsoproblem. Och partiledningens försvar för att inte ha kollat sina kandidater ordentligt har varit minst sagt undflyende. Än har man skyllt på religionsfrihet, än på ”personliga åsikter” frånskilda från politiken. Men som Falukurirens politiske redaktör Gabriel Ehrling Perers konstaterar är det en stor skillnad mellan en partimedlems privata åsikter och när den blir representant för ett parti utåt. Och även om sekten AIC skulle kunna betraktas som en religion kan den heller inte ”stå fri från kritik”. Enligt Ehrling Perers ska ”anti-demokrater hållas borta från demokratins finrum”.
SLAPP eller ”strategic lawsuits against public participation” är ett fenomen som har ökat under den senaste tiden och som den Fojo-anknutne journalisten Per Agerman har utsatts för. Med hot om juridiska processer och skyhöga summor i skadestånd ska journalister förmås att avpublicera artiklar och därmed tvingas till tystnad. Så som Ehrling Perers säger har han varit med om att de som granskas hotar med anmälningar till Medieombudsmannen, Justitiekanslersämbetet eller polisen. Men att nu en tidning anklagas för att ha saboterat ett val tar SLAPP till en ny nivå. Enligt NyFramtid ägnade den fria pressen sig åt ”otillbörlig påverkan” på valet. Ehrling Perers är säker på att anmälan till Valmyndigheten inte kommer att leda någonvart. BT:s Jens Runnberg argumenterar för att NyFramtid har goda skäl att utesluta sin vice-ordförande Bjurman. Faktum är att han sällar sig till den skaran som på lösa grunder misstänkliggör den fria pressen att manipulera demokratiska val. Med hänvisning till detta större narrativ (inte minst i USA) avleder han från partiets katastrofala brist på bakgrundskontroll av sina egna kandidater.
Man ska inte göra frågan större än den är, men även små angrepp mot demokratin kan på sikt bidra till att den urholkas. I Kyrkotidningen rapporterades under hösten om hur det radikala högerpartiet Alternativ för Sverige lade fram en motion på Kyrkomötet 2022 för att stoppa Svenska Kyrkans engagemang för de globala utvecklingsmålen i FN:s Agenda 2030. I motionen anger AfS Lennart Matikainen att skälet är FN:s påstådda samverkan med World Economic Forum och dess ledare Klaus Schwab. Dessa har i konspirationsteoretiska miljöer kring alltifrån Covid-19 till Ukrainakriget utpekats som tråddragare bakom en påstådd ”global statskupp”. När Kyrkans Tidning lät granska AfS motion till Kyrkomötet för en nyhetsartikel kunde det konstateras att det sannolikt är en av de första gångerna en svensk demokratisk församling i modern tid har behövt befatta sig med ett av konspirationsteorier motiverat beslutsförslag. AfS frågade i en replik om det var kyrkans avsikt att ”den fria demokratiska debatten skall begränsas”? Agenda 2030 sägs vidare uttrycka ”en globalistisk liberalekonomisk ideologi” och experten som intervjuades i nyhetsartikeln benämndes för ”inkallad kritiker”. Det i debattsvaret flitigt använda ordet ”globalistiskt” är en känd retorisk hundvissla för antisemitiska tankefigurer. Men AfS representanter friskriver sig från sådana (uppenbara) associationer och anser att ”det är bedrövligt att Kyrkans Tidning sänker debatten till denna nivå”.
Den gemensamma nämnaren mellan Falukuriren/BT och Kyrkotidningen är att båda tidningar granskade politiska kandidater eller motioner och kom fram till att den bakomliggande världsbilden entydigt präglas av konspirationsteoretiskt tänkande enligt gällande vetenskaplig expertis. Båda tidningar anklagades för att agera mot demokratin, en av dem har anmälts till Valmyndigheten för ”otillbörlig påverkan”. SLAPP – att använda rättsliga medel för att inskränka delaktigheten i den offentliga diskussionen – behöver inte alltid vara framgångsrik, men kostar nerver, tid och pengar för den som drabbas. Kommer medierna i ett sådant klimat orka syna konspirationsteoretikernas lögner?
Ofta gömmer de sig dessutom bakom demokratiska rättigheter som yttrande-, åsikts- eller i AIC:s fall bisarrt nog även religionsfrihet och anklagar pressen eller forskningen för att vilja inskränka dessa rättigheter. Washington Post menar att president Trump under fyra år vid makten inte mindre än trettio tusen gånger uttalade falska eller missvisande påståenden, en långsam erodering av det offentliga samtalet som kan sägas slutligen ledde till stormningen av USA:s demokratiska institutioner. Än idag finns det dem som tror att valet 2020 var stulet. Exemplen från Kyrkomötet (som avslog AfS motion) och Dalarna visar att det finns tecken på hur rena lögner och falska verklighetsbeskrivningar sipprar in i den svenska politiska verkligheten och hur medierna misstänkliggörs i sin granskande roll. Tendenser till detta kan även synas på riksnivå, om än inte lika framträdande. Men även de små stegen, oavsett om de sker i Dalarnas regionala politik eller på det nationella Kyrkomötet måste bevakas lika uppmärksamt som om de skedde på rikspolitisk nivå.