Vargjägarna har fått EU på sin sida

Antalet vargar växer i Europa och nu vill allt fler ändra reglerna för denna skyddade art så att fler vargar kan skjutas av.

En natt i början av september 2022 smög en varg in i en inhägnad i norra Tyskland och rev ihjäl den 30-åriga gamla ponnyn Dolly. Vargen ifråga fick snart en dödsdom utfärdad via en tysk domstol. Men händelsen skulle få fler efterräkningar än så, för ponnyn råkade tillhöra Ursula von der Leyen, EU:s kommissionsordförande.

I Europaparlamentet tog högerpolitiker tillfället i akt i november att rösta igenom en resolution om att sänka vargens skyddade status som en utrotningshotad art. Jägarförbunden tog chansen att framförallt lobbya Ursula von der Leyen i frågan och jordbruksorganisationerna hörde av sig för att understryka hur farliga vargarna var. EU-kommissionens miljökommissionär uttryckte dock tvivel bland annat för att vargen utgör en viktig länk i ekosystemen och han fick stöd av miljöministrar från tolv EU-länder liksom av 300 miljöorganisationer i ett upprop.

I Sverige har en riksdagsmajoritet i flera år velat skjuta fler vargar men hindrats av att lagen – byggd på EU-regler – kräver en begränsning av vargjakten så att arten inte utrotas.

Vargdebatten är inte bara svensk eller tysk. Vargarna har blivit fler under det senaste decenniet i Spanien, Italien, Rumänien och Polen och efterhand har många, framförallt bönder, krävt att såväl varg som björn och lodjur måste få skjutas i större antal.

I september 2023 meddelade ordförande Ursula von der Leyen sin åsikt om saken:

– Koncentrationen av vargflockar på landsbygden i flera europeiska regioner utgör numera en fara för boskap liksom potentiellt även för människor. EU-kommissionen inledde samtidigt en faktainsamling, där man bad berörda lokalsamhällen sända in vad uppgifter man hade samtidigt som man påminde om att redan med dagens regler, fanns det utrymme att skjuta vargar. På grundval av de inkomna uppgifterna skulle kommissionen därefter bestämma sin syn på frågan.

Två månade senare var EU-kommissionen redo att presentera ett förslag som skulle göra det möjligt att öka avskjutningen av varg. Deras utredning hade då konstaterat att det troligen lever kring 20 000 vargar vilt i Europa vilket skulle vara nära en fördubbling sedan 2010 och att vargarna dödar kring 65 000 tamdjur om året eller cirka 0,006 procent av boskap och tamdjur.

Men vargfrågan kan inte lösas av EU ensamt. EUs regler för utrotningshotade arter, är hämtade direkt från Bern-konventionen om bevarandet av Europas vilda flora och fauna. Detta är en konvention från 1979 som EU införlivat och alla 27 EU-länder, samt 23 länder till i Europa, har åtagit sig att följa. EU-kommissionens förslag gick därför ut på att uppmana alla undertecknande länder av Bernkonventionen att sänka vargens status från strikt skyddad till skyddad.

För att ändra vargens status i Bernkonventionens artskydd måste två tredjedelar av undertecknande länder rösta ja, alltså många fler än EUs 27 länder. Först om EU-kommissionens förslag till Bernkonventionen klubbas,  kan man sedan lägga fram ett ändringsförslag för EUs egna skyddsregler i habitatsdirektivet.

Det nya förslaget

Kommissionens förslag riktar sig till Bern-konventionens medlemmar, inte till EUs medlemsländer i den reguljära beslutsprocessen. För att få lägga fram det, krävdes dock att EU-regeringarna godkände initiativet vilket de gjorde i september 2024 via sina Brysselbaserade EU-ambassadörer.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen kallar EU-kommissionens initiativ ”mycket glädjande” och hoppas på att det resulterar i ”ökad handlingskraft i hanteringen av vargattacker.” Sverige röstade för att ge EU-kommissionen mandat att lägga fram förslaget om ändrad status i Bernkonventionen.

Formalia kring beslutet

Beslut om att ändra vargens skyddsstatus tas av Bernkonventionens ”ständiga kommitté” där alla undertecknande parter ingår. Kommittén möts vartannat år. Nästa möte äger rum den 2-6 december 2024. Ett beslut om att ändra statusen ska fattas med två tredjedels majoritet. Enligt konventionens guidelines ska vid beslutet, hänsyn tas till bl a ekologisk roll i näringskedjan, strukturell roll i ekosystemen och om andra arter är beroende av dem men också hänsyn till ekonomi och fritidsaktiviteter.

Vad händer nu?

I väntan på Bernkonventionen kan EU:s lagstiftare inget göra, utom möjligen förbereda hur ett framtida ändringsförslag för vargförvaltning ska formuleras.

Fler frågor

  • EU-kommissionens presskontakter (jordbruk)
  • Landsbygdsminister Peter Kullgrens presskontakt Mattias Svensson
  • WWF, Världsnaturfondens presskontakter
  • Naturvårdsverkets presskontakter (avgör hur stor svensk vargstam måste vara för att överleva varefter enskilda länsstyrelser beviljar jakttillstånd).

Läs mer…

Stötta lokale bonden, lindra klimatsamvetet

Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde för att minska sitt fotavtryck.

Klimatkampen möter GMO-tvisten

GMO-mat – farligt eller nödvändigt? Frågan klyver Europa så effektivt att den i decennier helt förlamat EU. Nu kan dock klimatkampen ge GMO dödsstöten – och livsluft åt nygamla proteingrödor.

Fri rörlighet i EU för patienter ska bli enklare

En effekt på EU-samarbetet som covidpandemin har gett, är att samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet går lättare än det gjorde före pandemin. Eftersom hälso- och sjukvård egentligen är ett strikt nationellt ansvarsområde har tidigare EU-insatser på området mest liknat spridda skurar.

EU ser snett på smugglade hundvalpar

Strykrädda valpar som hukar i en trång bur – vi har sett bilderna i upprörande reportage. Nu vill Europaparlamentet att svaret på den otäcka handeln ska bli en registrering av alla hundar och katter i EU.