Svenska modellen kan kramas till döds

Alla EU-länder bör sträva efter att efterlikna de nordiska uppläggen för arbetsmarknad. Så säger nya EU-regler som svenska företrädare vill att EU-domstolen ska avskaffa.

 

 

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan när land efter land skar ner på sina utgifter till pensioner, lärarlöner och A-kassa. Så såg bakgrunden ut till ett förslag i mars 2017 om att EU skulle skapa en ”social pelare.” Bankerna hade räddats under krisen för att finanssystemet inte skulle kollapsa. Nu måste det vara vanliga människors tur.

Från Sverige kom dock protester från alla politiska partier, från höger och från vänster, som enades i en stark övertygelse att EU inte borde lägga sig i sociala frågor.
Särskilt orolig var man för att ”en lön att leva på” var ett mål i den sociala pelaren. Svenska fack ser förstås gärna att alla löntagare ha en lön att leva på men inte att det sker via lag, utan vill fortsätta att lösa lönefrågor i kollektivavtal.

Svenskar från såväl fack som arbetsgivare, från politiska partier och organisationer lobbyade därför enträget EU-kommissionen att låta bli lönefrågorna.

De svenska argumenten var starka. Statistiken visar att när man jämför länder som har lagstadgad minimilön (22 EU-länder) med dem som har avtalsmodellen (sex länder) är lägstalönen högre för avtalsländerna, löneklyftorna är inte lika breda och strejkerna betydligt färre. Den svenska modellen är en vinnare, helt enkelt.

Emellertid lobbyade fackförbund från de flesta andra EU-länder lika envist FÖR ett lagförslag om lägstalöner i Europa som kunde hjälpa dem att få upp lönenivån.

I oktober 2020 kom så till slut ett förslag om en europeisk minimilön. Överraskande nog visade det sig vara något av en kärleksförklaring till den svenska modellen. Dels slipper länder med kollektivavtal att lagstifta om hur minimilöner ska sättas utan kan fortsätta som förut. Dels uppmanas alla andra länder att på bred front satsa på kollektivavtalsmodellen.

För att stärka fackförbunden i EU-länder med svaga fack (som därför i förhandlingar kan få svårt stå emot arbetsgivarna) ger reglerna fackförbunden ny insyn och rätt att delta aktivt när kriterier för lägstalöner sätts.

En svensk totalseger? Nej, fackförbund och politiker i Sverige är fortsatt missnöjda. Framför fruktar man att EU-domstolen i framtiden i någon tvist svår att förutse idag, kan besluta att den svenska modellen – utan lagstiftning eller inblandning från politiker – inte fullt ut lever upp till EU-reglernas krav.

En annan detalj som skaver för svensk del är att EU-förslaget vill att alla ska rapportera in statistik över löneläget i landet (så man kan bedöma om lägstalönen följt med upp när den allmänna lönenivån stigit). I Sverige är de flesta kollektivavtal hemliga och många avtal är sifferlösa.

Direktivet om minimilöner röstades trots allt igenom med överväldigande majoritet i Europaparlamentet i september 2022. Som ett sista motdrag har nu Danmark och Sverige stämt EU inför EU-domstolen för att beslutet ska ha gått utanför EU-fördraget.

Det nya förslaget

22 EU-länder hade redan tidigare en lag om minimilön men EU-förslaget utvidgar rätten till minimilön till alla EU-länder (utom kollektivavtalsländer) liksom till flera ofta utelämnade grupper av arbetstagare, t ex gig-arbetare.
EU-modellen bedöms kunna höja lägstalönen i flera länder.

Länder med lagstiftade löner föreslås upprätta mätbara kriterier för vilken nivån ska vara på en lägstalön – baserat på allmän lönenivå i landet och produktivitet bl a. Facket och arbetsgivarna ska delta i detta arbete.

Länderna ska verka för att kollektivavtalsmodellen utvidgas i deras land till minst 80 procents täckning över hela landet. Statistik över lönenivåer ska vara offentlig.

Sveriges inställning

Regeringen var bestämt emot förslaget.

Formalia kring beslutet

Förslaget är baserat på artikel 153 i EUs fördrag vilket är den ordinarie proceduren där det behövs en kvalificerad majoritet i ministerrådet och en enkel majoritet i Europaparlamentet. EUs regionkommitté ska konsulteras. Även Ecosoc (ekonomiska och sociala kommitté) ska konsulteras.

 

Vad händer nu?

Det slutgiltiga beslutet blev klart i oktober 2022 och hade då fått stöd av 505 ja-röster och 92 nej-röster i parlamentet.
Det ska tillämpas från oktober 2024.

Danmark och Sverige har anmält beslutet till EU-domstolen för att bryta mot EU-fördraget. I artikeln 153 som beslutet är grundat på i EU:s fördrag (punkt 5) står att ”denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden…”
EU-kommissionen anser dock att kriterier för minimilön inte utgör ”löneförhållanden” utan att beslutet faller under ”social trygghet” ( artikel 153 punkt 1c) vilket är ett område som EU kan ”understödja och komplettera medlemsländerna” på.

Fler frågor

Läs mer…

Nya regler ska stoppa körkortsflykt inom EU

En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.

En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa och in över de brittiska öarna. Minst 200 människor dog. En mörknande himmel kunde ses ända bort på svenska västkusten.

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt om istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Vem får EU:s toppjobb?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament. Denna gång sker det den 9 juni 2024. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.

Lurad på nätet – EU rycker in

Att ge sig på bedragare på internet kan verka övermäktigt – men nya EU-regler används nu för att försöka rensa upp i e-handeln till skydd för konsumenterna.