Stopp för skogsförstörelse – men inte än

EU:s nya importregler som ska bromsa avskogningen i världen skjuts upp ett år. Det blev för komplicerat, helt enkelt.

Nya importregler klubbade av EU våren 2023, skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet. De hade betytt att varor av sju kategorier inte får säljas i EU ifall deras tillverkning har vållat skogsförstörelse. Det gäller trä, nötboskap, kaffe, kakao, palmolja, gummi, soja liksom produkter därav.

Palmolja är t ex så populärt att det odlas på en yta lika stort som Nya Zeeland men levererar enorma kalhyggen där biologisk mångfald blir ett minne blott. Samma gäller kaffe. Varje kaffekopp ger med moderna odlingsmetoder ännu ett stycke nedhuggen regnskog. Vi européer är ungefär 5 procent av jordens befolkning men vår höga konsumtion gör oss till ansvariga för 15 procent av global avskogning.

EU-reglerna är inget mindre än en världspremiär – här införs en noga reglerad konsumentbojkott. Alla som vill sälja varor till EU ur de sju varugrupperna måste säkra att det inte döljer sig skogsförstörelse i varans tillkomst. Intyg ska visas upp, kompletta med geografiska koordinater för ursprungsmaterialet.

Redan där anar man att det kan bli invecklat. Mölnlycke köper t ex pappersmassa för att tillverka toalettpapper från många leverantörer. Är man säker på ursprunget i varje rulle? Från omvärlden blev protesterna också högljudda – från Australien, USA, Brasilien och Kanada kom invändningar från säljare och producenter.

Tre månader innan reglerna skulle träda i kraft, föreslog EU-kommissionen att ge alla inblandade ett extra år för att anpassa sig.
Ett svar på de många protesterna? Säkert men faktum är att EU-kommissionen inte själv var redo att lansera den komplexa lagstiftningen. Helt nödvändiga instruktioner om hur rapportering skulle göras, meddelades inte förrän i mitten av november 2024. Ännu värre, EUs datasystem var inte anpassat för att hantera inkommande uppgifter.

Då gick det partipolitik i frågan. I Europaparlamentet röstade man ja till förslaget om uppskjutande men la till ett nytt inslag – en ny kategori måste införas för länder där risken för avskogning är noll. Detta var inte något som EU-regeringarna hade tänkt sig.

EU:s premiär för en lagreglerad konsumentbojkott har därmed hamnat i trubbel. Ändringens formulering leder till misstanken att just EU-länder klassas som noll risk vilket våra handelspartners antagligen skulle se som en avsiktlig diskriminering av. Det var redan en balansakt för EU att hamna på rätt sida om världshandelsreglerna (förbud mot diskriminering) men detta kan knuffa förbudet över till fel sida om vad WTO godtar.

Överlag sänder det samtidigt en olycklig signal till världen att EU inför klimatregler och sedan ändrar sig. Det kan ge intryck att vi inte är så klimataktiva (längre) som vi hävdar i t ex FN-förhandlingar. Det skapar dessutom ny osäkerhet i näringslivet som redan hade en tuff uppgift att anpassa sig.

Det nya förslaget

EU-kommissionen föreslog den 2 oktober 2024 att skjuta fram implementeringen av avskognings-förordningen ett år. Även riskklassificeringen av länder (hög, mellan, låg) skjuts fram till 30 juni 2025.

Avskogning eller skogsförstörelse definieras enligt internationella avtal och EU-förbudet täcker bara skogsförstörelse som skett senare än 31 december 2020.
Lagen gäller för producenter och handlare som placerar på EU-marknaden eller exporterar från EU produkter av trä, nötboskap, kaffe, kakao, palmolja, gummi och soja.

Dessa ska vara ”avskogningsfria” och ha producerats enligt lagen i produktionslandet.

Företagen måste skaffa geolokaliseringsdata för råvaror och analysera risker för avskogning. Företagen måste även avge en försäkran om tillbörlig aktsamhet (due diligence) till EU:s databas där myndigheter och kunder ges tillgång till deras information.

Sveriges inställning

Sittande regering (s+mp) förhöll sig något avvaktande till förslaget om avskogning som man fruktade kunde påverka svenskt nationellt självbestämmande. Efter förhandlingarna la (Tidö-)regeringen ned sin röst men man var odelat positiv till att senarelägga tillämpningen.

Formalia kring beslutet

Förordningen om avskogning trädde i kraft den 29 juni 2023 för att tillämpas i praktiken från den 30 december 2024 för större företag och den 30 juni 2025 för mindre företag.

Förslaget om senareläggande ändrar dessa datum till den 30 december 2025 och den 30 juni 2026. Förslaget vilar på artikel 192 punkt 1 i EU:s fördrag (miljöskydd) vilket innebär att en enkel majoritet i Europaparlamentet behövs liksom en kvalificerad majoritet i ministerrådet.

När beslut tagits om förordningen om senareläggande, träder det i kraft tre dagar efter att det publicerats i EU:s författningsförsamling EUR-lex.

Vad händer nu?

Europaparlamentet tog sin position den 14 november och ministerrådet den 20 november 2024. Bägge lagstiftare godkände att försena tillämpningen men Europaparlamentet la till några nya ändringar. Därför krävs förhandlingar om att uppnå en gemensam position innan senareläggandet kan bli giltigt.

Fler frågor

Läs mer…

Svenskt skogsbruk i EUs fokus

I en klimatstrid har Sverige den ovana rollen som miljövännernas fiende. Det handlar om svenskt skogsbruk och där stundar nu batalj på flera fronter.

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt om istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Har rymden plats för alla?

President Trump överraskade alla när han i juni 2018 meddelade att nu skulle USA skaffa sig en ny militär gren, en ”Space Force.”
EU planerar också en rymdstyrka men den är framförallt tänkt för civila ändamål, inte militära.

Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Biltillverkarna är redo och kanske rentav snabbare än lagstiftarna den här gången.

Stötta lokale bonden, lindra klimatsamvetet

Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde för att minska sitt fotavtryck.