Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får nya bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Den här gången kanske marknaden blir snabbare än lagstiftarna.

EUs lagstiftare tuggar sig igenom stora klimatpaket  dessa år, dels i den Gröna Given (för att vara klimatneutralt år 2050) och dels i  Fit for 55 (delmålet för år 2030 att minska utsläpp med 55 procent).

Förslaget om att minska utsläpp från motorfordon är visserligen bara ett i raden men helt klart ett av de viktigare. Av EUs utsläpp står personbilar och lätta lastbilar/skåpvagnar för 15 procent. Det ger en ovälkommen tredje plats (efter energiproduktion och industrin) i ligan över största utsläppskälla.

År 2030 ska Europas fordonspark släppa ut 55 procent mindre växthusgaser än året 2021. År 2035 ska utsläppen vara nere i noll. Det ska ske genom att EU-lagstiftarna väljer att nu fasa ut fossilbränsle-fordon helt och hållet istället för att fortsätta med att skärpa utsläppskraven.

I klartext innebär det att bara nya bilar med noll utsläpp kan säljas efter 2035. Äldre bilar får fortsätta att köras och tankas som förut, tills de behöver skrotas. År 2050 räknar man med att de gamla bilarna är försvunna ur cirkulationen utom enstaka antika exemplar.

Elbilen förväntas nu ta fossilbilarnas plats. Vägen hit har varit lång och krokig. EU startade på tidigt 1990-tal med att begära sänkta utsläpp från bilar och har höjt kraven cirka vart femte år sedan dess. Men bilindustrin har bromsat varje nytt steg med motiveringen att ingen ny teknologi finns som kan klara lägre utsläpp. Detta har fått EU-lagstiftarna att ge dem undantag och långa övergångstider.
Droppen kom dock 2015 när Volkswagen med flera bolag , visade sig ha byggt in fusk i hur bilavgaser mättes.

Den här gången ligger dock lagstiftare, biltillverkare och konsumenter bättre i fas med varandra. Redan före beslutet, var prognosen att år 2030 kommer 65 procent av nysålda bilar i Europa vara elbilar. 22 EU-länder gav år 2023 någon form av ekonomisk premie till den som valde elbil. Nissan och Volkswagen lovar att hälften av deras bilar är elbilar år 2030 medan Audi och Mercedes redan har fler elbilsmodeller än Volkswagen. Volvo satsar på enbart elbilar år 2030 och Toyota har sagt sig ha samma ambition. Ford tänker bara sälja elbilar i Europa 2030 och Renault räknar med 90 procent elbil det året.

Resultatet av att bilproducenterna lägger så mycket resurser på att utveckla elbilsmodeller är att styckepriset sjunker. Kostnaden för att tillverka en fossilbil eller en elbil beräknas vara detsamma kring 2026-2027 och därefter blir elbilen billigare. Att köra elbil ska alltså inte längre behöva vara en lyx.

Parallellt med utsläppsförbudet förhandlades regler för hur snabbt alla EU-länder behöver få utbyggt laddstationer för elbilar. År 2026 ska det finnas laddare för elbilar var sjätte mil längs motorvägar, har lagstiftarna beslutat, och var 12e mil för tunga fordon.

Bildebatten är dock inte över med det. Elbils-batteriernas miljö- och klimatvänlighet diskuteras fortsatt liksom trängseln som bilarna ställer till i storstäderna.

Det nya förslaget

Koldioxidutsläpp för nya personbilar ska år 2030 vara 55 procent lägre än år 2021 och för lätt lastbil/skåpvagn ska utsläppen då vara 50 procent lägre. Dessa mål gäller genomsnittet för en fordonstillverkares hela flotta, inte bil för bil. För bägge fordonsgrupper ska utsläppen år 2035 vara noll. Om fordonstillverkare säljer bilar som ger högre utsläpp än tillåtet, kostar det 95 euro per utsläppt gram CO2 och per fordon.

EU utvecklar en ny utvärderingsmodell för avgaser till 2025 som ska användas av alla teststationer.

Sveriges inställning

Regeringen hälsade förslaget välkommet i september 2021 och tyckte att årtalet för nollutsläpp kunde flyttas fram till 2030. Det måste åtföljas av höga krav på utbyggnad av laddstationer.

Regeringen konstaterade att Volvo Cars vore det enda svenska bolag som berörs men att förslaget inte borde utgöra ett problem för tillverkaren. Sveriges ambition att minska luftföroreningar skulle hjälpas av förslaget.

Formalia kring beslutet

Förslaget är en förordning vilket innebär att det träder i kraft för hela EU cirka tre veckor efter att det antagits, utan att det först behöver omvandlas till svensk lag av riksdagen eller andra nationella parlament.

Det grundas på artikel 192, punkt 1 i EU-fördraget vilket innebär den normala gången där beslut kräver godkännande i rådet med kvalificerad majoritet och i Europaparlamentet med majoritet.

EUs ekonomiska och sociala kommitté ska höras liksom Regionkommittén.

Vad händer nu?

Förslaget togs i Europaparlamentet den 8 juni 2022 och i miljöministerrådet den 29 juni. De två lagstiftarna förhandlade fram en gemensam version som blev klar i den 28 mars 2023 som följer förslaget i årtal och utsläpp.
Ett oväntat tillägg i sista minuten öppnar fortsatt för bilar med förbränningsmotor som går på e-bränsle (vätgas och CO2) men bara om växthusgasutsläppen är noll. Möjligheten att införa till ett sådant beslut har delegerats till EU-kommissionen.

Fler frågor

Läs mer…

Vargjägarna har fått EU på sin sida

En natt i början av september 2022 smög en varg in i en inhägnad i norra Tyskland och rev ihjäl den 30-åriga gamla ponnyn Dolly. Vargen ifråga fick snart en dödsdom utfärdad via en tysk domstol. Men händelsen skulle få fler efterräkningar än så, för ponnyn råkade tillhöra Ursula von der Leyen, EU:s kommissionsordförande.

Klimatkampen möter GMO-tvisten

GMO-mat – farligt eller nödvändigt? Frågan klyver Europa så effektivt att den i decennier helt förlamat EU. Nu kan dock klimatkampen ge GMO dödsstöten – och livsluft åt nygamla proteingrödor.

Vem får EU:s toppjobb?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament. Denna gång sker det den 9 juni 2024. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.

Svartarbete stryps åt

Utnyttjandet av arbetare i jordbruket, trädgårdsnäringen och i svensk skogsindustri, kan ibland likna slaveri. Jordbruket är en sektor med stora säsongsvisa behov av lågutbildad arbetskraft. Det är ett scenario som gjort för att utnyttja utsatta människor, allra oftast dem utan arbets- eller uppehållstillstånd. Läs mer i vår senaste artikel om hur EU ställer sig till det.

När man jagar monster på nätet

Ett EU-förslag för att jaga pedofiler på nätet har hamnat i hetluften, misstänkt för att öppna en dörr till att spionera fritt på oss alla.

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.