Customise Consent Preferences

We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.

The cookies that are categorised as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ... 

Always Active

Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.

No cookies to display.

Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.

No cookies to display.

Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.

No cookies to display.

Performance cookies are used to understand and analyse the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.

No cookies to display.

Advertisement cookies are used to provide visitors with customised advertisements based on the pages you visited previously and to analyse the effectiveness of the ad campaigns.

No cookies to display.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.

”AI levererar redan mycket gott,” förklarade EU-kommissionären Margrethe Vestager när hon i april 2021 la fram ett lagförslag för artificiell intelligens.

”Sjukdomsdiagnoser ställs med hjälp av AI, jordbrukare vet när de ska gödsla tack vare AI och den nerbrunna katedralen Notre Dame återställs tack vare AI.”

EU-kommissionen vet mycket väl att misstron samtidigt är stor mot den nya teknologin så när man nu föreslår världens första lagstiftningspaket för AI så sätter förslaget upp strikta gränser för vad som ska tillåtas.

AI-lagar ska vara ”människocentrerade” eftersom, säger Vestager själv, bara om medborgarna känner förtroende för AI kan Europa utveckla och bli världsbäst på teknologin som väntas ge många ännu oanade fördelar.

I praktiken har AI redan spritts ganska brett. 700 svenska större företag tar t ex fram produkter och tjänster med hjälp av den och i USA är siffran mycket högre. Svensk polis har i pilotförsök fått testa AI men i sin entusiasm gått för långt. Noa, Nationella Operativa Avdelningen, körde ett amerikanskt verktyg för att leta sexbrottslingar och har fått böta en kvarts miljon kronor för det.

I Europa diskuterade tio EU-länder på tyskt initiativ under 2019 om deras poliskårer kunde samarbeta om ansiktsigenkänning på bred front, t ex på flygplatser, järnvägstationer, osv. Men metoden som används brett i bl a USA och Storbritannien har visat sig kunna slå helt fel och drabba oskyldiga människor.

EU-kommissionens förslag är tvärtom att i princip förbjuda det slags svepande ansiktsigenkänning i Europa.

Det skulle dock tillåtas för poliser för tre slags tillfällen:

  • Inför ett terroristhot
  • När man söker efter potentiella brottsoffer som t ex ett försvunnet barn
  • När man söker efter en viss person som begått grövre brott

EU-kommissionen föreslår att klassa all AI i någon av fyra kategorier där lägsta risk skulle ge fritt fram för försäljning och användande. Högsta risk skulle helt enkelt tvärt vara förbjudet medan två kategorier däremellan vore underkastat villkor och mänsklig kontroll.

Övervakningen ska genomföras av nationella myndigheter som alltså måste skaffa sig kompetens för att klara uppgiften.

Med tydliga regler för tillverkare och användare av AI skapas en gemensam marknad i Europa öppen för företag att sälja sina produkter och tjänster för att därmed, hoppas EU-kommissionen, få medlemsländerna och näringslivet att vilja satsa på att utveckla en ökad användning av teknologin.

Det nya förslaget

Förslaget delar produkter som använder AI in i fyra kategorier:

  1. Låg risk för allmänheten är fullt tillåtet –  t ex AI som känner igen skräp i mailboxen eller identifierar rester i en fabriksproduktion.
  2. Begränsad risk är t ex datorer som bokar biljetter. Villkor här är att kunden alltid ska veta att det är en dator hen har att göra med.
  3. Hög risk anses AI vara när den gör urval av CVs eller jobbansökningar, avgör bostadslån eller sköter en självkörande bil. Dessa ska uppfylla fem villkor, bl a alltid göras med mänsklig insyn.
  4. Förbjudet blir att använda AI till något som kan skada människor, rättigheter eller samhället. Dit hör t ex en leksak som kan manipulera ett barn eller AI som rankar medborgare efter goda eller mindre goda på sånt sätt som sker i Kina.

Sveriges inställning

Regeringen var i stort sett positiv till förslaget. 

Formalia kring beslutet

Reglerna föreslås vara en förordning vilket innebär att det inte ska omformuleras i svensk lag utan gäller i alla EU-länder så snart det har beslutats och publicerats i EUs officiella tidning.

Reglerna tas på grundval av artikel 16 i fördraget som beviljar medborgaren rätt till skydd av personuppgifter samt artikel 114 om konkurrens. Det innebär den ordinarie proceduren för beslut med  en kvalificerad majoritet av EUs regeringar i ministerrådet och en enkel majoritet i Europaparlamentet.

EUs ekonomiska och sociala kommitté ska lämna ett yttrande.

Vad händer nu?

Förslaget gick i december 2021 till bägge lagstiftare. Europaparlamentets ansvariga utskott tog sin version i april 2022 vilket fick 3 000 ändringsförslag. Ministerrådet blev klart med sin version i december 2022. Först i juni 2023 kunde parlamentet klubba sin version och då hade ansiktsigenkänning varit stötestenen.

Under hösten 2023 förhandlade de två lagstiftarna om en gemensam, slutgiltig version.

Fler frågor

Läs mer…

Vargjägarna har fått EU på sin sida

En natt i början av september 2022 smög en varg in i en inhägnad i norra Tyskland och rev ihjäl den 30-åriga gamla ponnyn Dolly. Vargen ifråga fick snart en dödsdom utfärdad via en tysk domstol. Men händelsen skulle få fler efterräkningar än så, för ponnyn råkade tillhöra Ursula von der Leyen, EU:s kommissionsordförande.

Klimatkampen möter GMO-tvisten

GMO-mat – farligt eller nödvändigt? Frågan klyver Europa så effektivt att den i decennier helt förlamat EU. Nu kan dock klimatkampen ge GMO dödsstöten – och livsluft åt nygamla proteingrödor.

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt om istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Har rymden plats för alla?

President Trump överraskade alla när han i juni 2018 meddelade att nu skulle USA skaffa sig en ny militär gren, en ”Space Force.”
EU planerar också en rymdstyrka men den är framförallt tänkt för civila ändamål, inte militära.

EU ser snett på smugglade hundvalpar

Strykrädda valpar som hukar i en trång bur – vi har sett bilderna i upprörande reportage. Nu vill Europaparlamentet att svaret på den otäcka handeln ska bli en registrering av alla hundar och katter i EU.