Alla gillar veteranbilar – därför slipper de EU:s skrotkrav

”Du snackar skit,” avbröt en av motorentusiasterna i publiken en pressträff för Folklistan i maj. EU-kandidaten Jan Emanuel hade talat om hot som vilade över raggarkulturen och veteranbilar med nya EU-regler men han mötte invändningar direkt.

Bakom flera rubriker i media om ett nytt tvång för EU om att skrota gamla bilar, låg ett förslag om att uppdatera EUs regler för bilskrotning. De existerande reglerna skrevs i slutet av 1990-talet och de har sprungits ifrån av utvecklingen.

EU-kommissionen föreslår att ge sig i kast med flera stora problem i samma direktiv.

  • För elbilar finns inga skrotregler, det är ett hål som måste fyllas.
  • EUs arbete för en cirkulär ekonomi kan få skjuts genom krav på bilars design – bilar blir då enklare att demontera i slutet av sin existens, att plocka isär, återvinna och skrota.
  • Årligen skrotas ungefär 11 miljoner bilar i EU men minst 4,5 miljoner försvinner spårlöst. Alla behöver redogöras för genom skärpta kontroller.
  • Kriminaliteten har hittat till skrotbranschen. Det är lätt att tjäna snabba pengar här och lätt att tvätta svarta pengar.

Inte minst är kriminaliteten ett stort problem i Sverige där Naturvårdsverket påpekat saken i flera rapporter under ett decennium. För tillfället anses det finns kring 600-900 illegala bilskrotar i Sverige vilket förstås gör det svårt för laglydiga bilskrotar att överleva i konkurrensen. Många miljö- och trafikfarliga bilar hamnar i afrikanska länder när de borde vara skrotade, avslöjar radioreportage.

Och veteranbilarna då? Veteranbilar, klassiska eller historiska bilar är otroligt populära i Europa. Flest finns i Tyskland (1,5 miljoner). De vårdas ömt, visas upp och säljs dyrt på en marknad värd minst 10 miljarder dollar årligen.

I EUs regelverk ses de som kulturhistoria. Bilar 30 år eller äldre av modeller som inte görs längre och som är i god kondition (liksom bilar som görs i små serier) undantas helt. Bilar som står på privat mark undantas. I de nya reglerna förbättras möjligheten att hitta reservdelar. EUs medlemsländer uppmanas vara hjälpsamma mot sektorn och i t ex Tyskland beviljas både skatterabatt och undantag för utsläppsregler – veteranbilar körs ju sällan och mest korta sträckor.

Så populära är gamla bilar att marknaden har dubblats på tio år. Numera finns det kunder och säljare för bilar som inte är mer än 15, 20 år gamla, tillverkade på 2000-talet. Är det fortfarande kulturhistoria? Det blir i så fall något för EU-regeringarna och Europaparlamentet att förhandla om.

Det nya förslaget

EU-kommissionens förslag handlar inte minst om att dra in bilar i ett cirkulärt kretslopp där de designas med miljö- och klimatvänliga materiel och blir enklare att demontera för återvinning eller skrotning. Kontrollerna på bilskrotning blir starkare med databaser där uppgifterna kan delas mellan myndigheter (inkl polisen) och demonteringsfirmor.
Nya regler för elbilar införs.

Bilägaren till ett uttjänt fordon blir förpliktigad att överlämna det till skroten (utom om den stannar på privat mark) och medlemsländerna uppmanas införa böter om man brister i detta. Exportregler skärps.

Undantagen för historiska bilar blir kvar och förstärks.

Sveriges inställning

Regeringen var övervägande positiv till EU-förslaget och konstaterade att en del redan är genomfört i svensk lag (t ex kravet på siste bilägare att lämna in uttjänt bil till auktoriserad bilskrot). Dock hade man med en brasklapp om att många olika intressen berörs och måste kunna samverka.

Formalia kring beslutet

Förslaget vilar på artikel 114 i EU-fördraget (inre marknaden) och beslutas därför med den sedvanliga proceduren där det krävs en enkel majoritet i Europaparlamentet och en kvalificerad majoritet i ministerrådet.

Ecosoc ska konsulteras.

Vad händer nu?

Förslaget finns hos såväl Europaparlamentet som ministerrådet för förhandling. Ansvarigt utskott var dock inte klara med sin version före juni månads val till parlamentet 2024. Det betyder att inkommande parlament kan välja att antingen fortsätta på påbörjat arbete eller starta om från början.

Fler frågor

Läs mer…

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

Flyga mindre eller flyga klimatsmart?

EUs klimatarbete skjuter in sig på varje del av samhällsekonomin men hittills har flyget och fartygen klarat sig väldigt lindrigt undan det slags tunga klimatbördor som annat näringsliv ålagts.

Klimatkampen möter GMO-tvisten

GMO-mat – farligt eller nödvändigt? Frågan klyver Europa så effektivt att den i decennier helt förlamat EU. Nu kan dock klimatkampen ge GMO dödsstöten – och livsluft åt nygamla proteingrödor.

Jorden vi ärvde – marken den gröna

Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.

Zelenskyj utmanade EU och vann

”Bevisa att ni är med oss. Bevisa att ni är européer och då kan livet vinna över döden och ljuset över mörkret. Slava Ukraini!”

EU-beslutet följde inte strikt den europeiska processen. Men ibland trumfar politiken reglerna.