Arbetsmiljölagen om hat och hot
Gunnel Gyllensvaan, regionjurist på Arbetsmiljöverket, svarar:
Vad är arbetsgivarens ansvar när det förekommer hot eller trakasserier mot en anställd?
– Det ska finnas rutiner redan från början som fångar upp det här. Rutiner ska också finnas för att upprepande undersöka riskerna, det är grunderna i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Har man över 10 anställda ska rutinerna vara skriftliga, så alla kan ta del av dem. Men de ska alltid vara kända av arbetstagarna. Riskbedömningarna ska vara skriftliga oavsett hur många anställda det är. Det ska också finnas instruktioner för hur man arbetar med hot på arbetsplatsen. Generellt ska det finnas handlingsplaner för de brister man kan träffa på vid riskbedömningarna. Ingen ska behöva fråga om vad som ska göras, det ska vara nedskrivet.
Hur ska jag som chef förbereda mig?
- Du ska kunna grunderna i ett systematiskt arbetsmiljöarbete, och rutinerna för ett sådant arbete ska finnas på arbetsplatsen.
- Du ska se till att ha kunskapen för hur mekanismerna bakom hat och hot ser ut. Det ligger i sakens natur att den som har arbetsmiljöuppdrag fångar upp brister och tar reda på hur de kan åtgärdas.
- Du ska också fokusera på den psykiska ohälsan och de risker som är förknippade med det.
Vad är min skyldighet som anställd?
– Du ska följa de säkerhetsinstruktioner som arbetsgivaren har tagit fram. Säger chefen att ni måste vara två när ni går på jobb, då får du inte gå ensam. Som anställd har du också rätt att avbryta om ett arbete bedöms farligt. Du kan vägra.
Vad kan jag som frilans kräva av en uppdragsgivare?
– Det beror på vad du har för typ av avtal. Är du egen och bara säljer och skriver artiklar till exempel, då har den du säljer till inget ansvar för din säkerhet. Men om du får ett uppdrag som sträcker sig under en längre tid, att du till exempel ska göra en granskning av ett kriminellt gäng, där du då får tillgång till uppdragsgivarens utrustning och får sitta och arbeta i dennes lokaler, då är situationen en annan. Då kan man kanske säga att du är en så kallad osjälvständig uppdragstagare. Men var gränsen går för när du är en sådan är oklar. Det kan vara bra att ha diskuterat ansvarsfrågan innan du tar dig an uppdraget.
Vad säger arbetsmiljölagen om ensamarbete?
– Är du anställd ska det här vara utrett i form av en riskbedömning, och det ska finnas tydliga instruktioner kring bland annat ensamarbete. Bedöms det finnas en påtaglig fara vid ensamarbete får arbetet inte utföras ensam, men här är det en definitionsfråga vad som kan betecknas vara påtaglig fara.
Om jag upplever att arbetsgivaren inte har någon beredskap för hur man ska hantera hat och hot, vad ska jag göra då?
– Då ska du efterfråga det, och kräva det. Arbetsgivaren ska ha det enligt lag. Om arbetet är riktigt farligt, då kan du vägra att utföra det, till exempel om arbetsledaren säger att du ska bevaka kravaller eller demonstrationer som du bedömer som farliga och där du inte känner dig tillräckligt skyddad. Du kan aldrig bli tvingad in i en farlig situation.
I vilken typ av situationer kan Arbetsmiljöverket gripa in?
– Skyddsombudet kan lägga en så kallad 6:6a-anmälan,en formell begäran till arbetsgivaren om att hantera den risk eller risker som bedöms finnas i arbetet. Gör inte arbetsgivaren något, eller inte tillräckligt enligt skyddsombudets uppfattning, kommer vi in som någon slags skiljedomare.
Var kan jag hitta information om hur man startar ett arbetsmiljöarbete?
– Det finns på vår hemsida. Börja med att titta på vår guide för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Läs även om psykisk belastning i OSA-föreskriften (Organisatorisk och social arbetsmiljö).
– Det finns en stor psykisk press i att leva med hot och våld i arbetslivet. Ett viktigt råd till arbetsgivare och arbetstagare om man ser ett behov av stöttning vad gäller den psykiska stressen är det viktigt att vända sig till företagshälsovård eller kanske en enskild konsult som har särskild expertis för att jobba med hot och våld. Det är inte alltid företagshälsovården har den särskilda expertisen.
Hur är situationen med hat och hot mot yrkesgrupper i Sverige?
– Klimatet har hårdnat. Det finns också ett stort mörkertal. Inom vissa branscher finns en högre tröskel för vad man får står ut med i arbetet. Som inom polisen till exempel,där man kanske kan få räkna med våld på ett annat sätt än i andra yrken, även om det inte är okej där heller. Men om läget är så måste man som arbetsgivare ta höjd för det, och hitta sätt att stötta sina anställda ändå.
Vilka branscher är mest utsatta?
– Väktare blir mer och mer utsatta, till stor del beroende på att de är lite mitt emellan. De har inte polisiära rättigheter, men hanterar hot och våld dagligen. I hemtjänst blir det allt vanligare att personalen har väktare med sig vid hembesök, inte bara för besöket hos patienten, utan för obehagliga anhöriga och vänner.
Hur jobbar Arbetsmiljöverket med hat och hot-frågan överlag?
– Just hatet är inte riktigt planterat än, det är mer fokus på hoten. Våld likaså.
Har du någon uppfattning om läget inom mediebranschen?
– Den 1 mars har jag arbetat inom Arbetsmiljöverket i 16 år, och under de här åren känner jag bara till ett ärende med journalister kopplat till hot och våld. En så kallad 3:3a-anmälan där ett team journalister utsattes för allvarliga hot under ett uppdrag. Skulle det förekomma anmälningar i någon större utsträckning till verket skulle jag känna till det.
Varför är anmälningarna så få?
– Det är troligen ett stort mörkertal. Vissa kanske inte vill förstora hotet, andra kanske låter sig tystas av rädsla för konsekvenser.
Är det okej att bli hotad i rollen som journalist?
– Nej, inte i någon roll. Man ska inte utsättas för hot och våld när man rapporterar om saker i Sverige.
Gunnel Gyllensvaans råd
Till dig som är chef:
- Lyft upp frågorna! Du måste alltid vara närvarande, det räcker inte att göra en riskbedömning en gång om året.
- Följ upp läget över tid. Gör en tidslinje över vad som hänt. Enstaka händelser kanske inte upplevs så allvarliga, men när de staplar sig kan det bli en allvarlig händelse av det. Det finns många sätt att stävja en farlig situation.
Till dig som är anställd:
- Lyft upp frågorna! Tyvärr tar vi ofta på oss felet själva när något allvarligt inträffar. Man måste förstå att det finns psykiska mekanismer bakom det beteendet. Det ska inte behöva vara så. Det här går att arbeta med.
- Jobba med bemötande. Som journalist kan du möta människor eller hamna i situationer som är farliga för dig själv. Arbeta med hur du ska hantera eventuella konflikter eller farliga situationer på fältet.
Till dig som är frilans:
- Följ upp vad som hänt dig så att du kommer ihåg. Gör din egen tidslinje, har det ändrat sig över tid?
- Gör egen riskbedömning. Hitta verktygen att jobba med det på egen hand, eller ta hjälp av dem som har kunskapen.
- Skaffa ett skyddsnät. Som journalist kan du inte alltid berätta för folk var du ska eller vem du ska träffa. Men se till att någon i din närhet har koll på om du kommer tillbaka den tid du har angett. Och om du inte gör det, slår larm.