Ett sätt för en journalist att samla fakta är att intervjua människor – men hur vet du att de säger sanningen? Amerikanske forskaren David Craig ger massor av tips och en handfast checklista i sin bok.
Att ljuga är en del av den mänskliga naturen, och de allra flesta av oss gör det mer eller mindre flera gånger om dagen. De flesta lögner är generellt ganska harmlösa – vi överdriver våra barns prestationer eller uttrycker gillande för en kompis nya frisyr fast vi inte alls tycker om den. Den här sortens lögner kallar David Craig för Other-focused lies eller i vissa fall vita lögner. De är inte menade att skada någon annan – tvärtom – de är ofta menade att skydda andra på olika sätt.
Den andra slags lögnen som David Craig tar upp är Self-Focused lies, lögner som på olika sätt ska ge den som säger den fördelar eller skydda den. Jo – det kan vara ett sätt att skaffa sig fördelar att höja sin barn till skyarna också – men när det gäller Self-Focused lies finns det starkare motiv till de här lögnerna:
Att komma undan en genant situation.
Att göra ett positivt intryck.
Att skaffa sig fördelar.
Att undvika bestraffning.
Det finns också en kategori människor som i stort sett ljuger och friserar verkligheten hela tiden, den sorten är extra svåra att avslöja då ljugandet är en så naturligt del av deras sätt att vara att de mekanismer en kan observera för att avslöja lögner är avtrubbade.
Som med de flesta färdigheter krävs det en del träning att få en någorlunda pålitlig ”Liedar”. David Craig ger tipset att träna upp vår observationsförmåga när det gäller till exempel ögonrörelser och kroppsspråk i en trygg miljö där eventuella missbedömningar inte har någon betydelse.
David Craigs checklista för att spåra lögnare:
- Kan personen ha något motiv för att ljuga?
- Börja med kontrollfrågor som du vet vad personen kommer att svara på och inte har någon anledning att ljuga om. Till exempel: Ska vi sitta där borta? Är det dina barn på fotografiet? Vitsen med detta är att du ska skaffa dig en uppfattning om personens ordval, kroppspråk och ögonrörelser när personen talar sanning.
- Ställ sedan samvetsfrågor där personen måste välja mellan att ljuga och tala sanning. Till exempel: När fick du reda på att det här hade hänt? Hur började slagsmålet?
- Iaktta noga hur personen beter sig när den svarar på de här frågorna. Du ska framförallt leta efter skillnader mot när personen talade ”sanning” i kontrollfrågorna. Ändras andningen, ögonrörelserna, ordval, ögonkontakt, kroppsspråk?
- Dubbelkolla om du tror att personen ljuger – gå tillbaka och ställ kontrollfrågor och sedan samvetsfrågor.
David Craig går igenom indikationerna på att någon ljuger noga i sin bok. Han poängterar också att de flesta av oss reagerar med stressymptom, skuldkänslor och rädsla direkt när vi har ljugit och att detta ofta speglas i ansiktsuttrycket för en mikrosekund – ju större lögn desto större reaktion. En sådan mikroreaktion går inte att dölja men för den skicklige går den att hinna notera. De negativa känslorna påverkar därefter nervsystemet på ett sätt som är svårt att kontrollera, till exempel skakande händer. Lögnarens ansträngningar för att dölja detta kan göra att hjärnan går på högvarv och måste ofta välja att rikta in sig på att kontrollera vilka ord som kommer ut ur munnen eller hålla kroppen under kontroll.
David Craig menar också att vi generellt har svårt att upptäcka när de som står oss närmast ljuger – vi vill gärna tro dem om gott och när vi har starka känslomässiga band till en person tenderar vi att sänka garden. Det är först när en relation tar slut som vi brukar kunna se mönstret av lögner. Till vår natur är vi också bättre på att ljuga än att avslöja lögner.
David Craig råder oss också att inte ständigt gå med vår ”Liedar” påslagen – det är uttröttande och gör oss cyniska till ingen större nytta eftersom de allra flesta lögner vi möter inte gör någon skada. Däremot kan det vara effektivt att lära sig när den ska kopplas på – till exempel i en intervjusituation. Detta gäller även så kallade case i journalistiskt arbete – de kan ha många anledningar att inte säga sanningen.
Den kunskap David Craig delar med sig av är generellt inte applicerbar i det som faktakontrollsprojekt i huvudsak ägnar sig åt i dag – faktakontrollera påståenden och spåra källan till publiceringar som har blivit virala. Men det är matnyttig kunskap att ha med sig i många andra situationer när fakta ska kontrolleras genom intervjuer i mer traditionella publiceringar, till exempel om någon utger sig för att vara ögonvittne till en spektakulär händelse, vid en ansvarsintervju eller för att analysera vad en makthavare säger bortom orden i en tv-intervju.
Dr David Craig är en amerikansk forskare som har arbetat över 20 år med att ta fram tekniker för att avslöja lögner. Han har bland annat arbetat tillsammans med säkerhetspolisen i flera länder.
