QUIZ: Vad kan du om Offentlighetsprincipen?

OJ:s expert Mats Amnell har satt ihop tio kluriga frågor om Offentlighetsprincipen. Börja med att klicka på länken nedan så öppnas ett nytt fönster med alla frågorna.

Om du efter quizzet vill veta få mer detaljerad information om frågorna och svaren kan du läsa nedan under respektive fråga.

Lycka till.

Fördjupande svar på quiz-frågorna:

B Mejl i en tjänstemans e-postkorg kan vara offentliga beroende på innehåll och avsändare och mottagare. För att mejlen ska kunna vara offentliga måste de först utgöra allmänna handlingar. Mejl blir allmänna handlingar om de skickas till eller från en myndighet. Mejl inom en myndighet är inte allmänna handlingar såvida de inte tagits till vara och arkiverats eller fått allmän spridning inom myndigheten. Det senare kan tex vara publicering på intranät eller ett utskick till alla eller en större grupp anställda inom myndigheten. Interna mejl inom en myndighet behöver inte lämnas ut. Mejl mellan politiker och tjänstemän är också interna eftersom politikerna anses utgöra en del av myndigheten. När det gäller kommuner och landsting är dessa myndigheter som i sin tur består av flera myndigheter – i praktiken de olika förvaltningarna/nämnderna. Ett mejl från någon på en förvaltning till en annan förvaltning blir då allmän och oftast offentlig handling på båda ställena.
Både ock. Dokument bland handlingarna som inkommit till eller skickats ut från kommunstyrelsen är offentliga. De som enbart tagits fram inför sammanträdet är inte offentliga. För att en handling ska kunna vara offentlig måste den först vara allmän. En handling blir allmän om den lämnats till en myndighet, skickats ut från myndigheten eller upprättas av myndigheten. En handling anses upprättad och allmän när det ärende den tillhör är slutbehandlat och beslut fattat. Handlingar som upprättats inför ett nämndsammanträde blir allmänna efter sammanträdet och senast när protokollet är justerat.
En polisanmälan som avidentifieras bör kunna lämnas ut.  Tänk på att handlingar som innehåller uppgifter som skyddas av sekretess ska lämnas ut i de delar som inte omfattas av sekretess. Detta framgår av Tryckfrihetsförordningen 2 kap 12 §. Ofta kan handlingar lämnas ut om de avidentifieras så att den sekretessbelagda informationen inte kan knytas till en enskild person.
Svag sekretess Är avslaget grundat på svag eller stark sekretess? Myndigheter hänvisar ofta till lagparagrafer med svag sekretess. Men svag sekretess innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. För att kunna hävda sekretess måste myndigheten i sådana fall kunna visa att det är troligt att skada eller men kan uppstå. Den som vill ta del av en handling ska så klart trycka på att offentlighet är huvudregel och att risken för skada/men är liten eller obefintlig. Tre olika så kallade skaderekvisit avgör graden av sekretess. Värt att veta i sammanhanget är att “skada” avser ekonomisk skada, medan “men” handlar om annan typ av skada. Svag sekretess eller “rakt skaderekvisit” innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. Man känner igen det på formuleringen att uppgifter är offentliga om “det inte kan antas” att den enskilde lider en viss skada eller visst men om uppgiften utlämnas. Formuleringen återkommer i de paragrafer i Lagen om offentlighet och sekretess som stadgar svag sekretess. Stark sekretess eller “omvänt skaderekvisit” betyder att huvudregeln är sekretess. I praktiken innebär det att sådana uppgifter mycket sällan lämnas ut “om det inte står klart att uppgiften kan röjas” utan att någon lider skada eller men som den återkommande formuleringen ungefär lyder i paragraferna med stark sekretess. När skaderekvisit saknas gäller absolut sekretess. Uppgifterna i handlingen är då alltid sekretessbelagda.
Begärt ett formellt skriftligt avslagsbeslut som kan överklagas i kammarrätten. När myndigheten säger nej ber du om ett skriftligt beslut med hänvisning till den/de lagparagrafer beslutet grundar sig på. Du kan eventuellt även be att få handlingen avidentifierad. Förvånansvärt ofta innebär detta att man får ut handlingarna direkt. Bra för dig och tyvärr samtidigt ett trist tecken på hur dåligt myndigheter sköter den här typen av ärenden. När tjänstemannen som nyss sade nej inser att han/hon måste lägga tid på att leta i lagtexter för att eventuellt hitta en giltig paragraf är det enklare att bara lämna ut. Om myndigheten ger dig ett formellt avslagsbeslut är du välkommen att kontakta Offentlighetsjouren för hjälp och råd.
Allmänna handlingar är offentliga om de inte omfattas av sekretess. Om en handling är offentlig eller inte avgörs i två steg. För att en handling ska kunna vara offentlig måste den först vara allmän. En handling blir allmän om den lämnats till en myndighet, skickats ut från myndigheten eller upprättas av myndigheten. En handling anses upprättad när det ärende den tillhör är slutbehandlat och beslut fattat. Handlingar som inte är allmänna får oftast lämnas ut. Men myndigheter är inte skyldiga att göra det. De kan välja själva. Allmänna handlingar är däremot offentliga om de inte omfattas av sekretess i enlighet med någon av paragraferna i offentlighets- och sekretesslagen.
Offentlighetsprincipen gäller inte. Offentlighetsprincipen gäller i bolag som ägs till mer än hälften av en eller flera kommuner eller landsting och/eller där dessa har rätt att tillsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.
Hänvisar till det undantag för offentlighetsprincipen och journalistiska ändamål som infördes samtidigt med GDPR. Följande undantag från GDPR finns i 1 kap 7 § Lag 2018:218 om kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, där det framgår att dataskyddsförordningen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot Tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Artiklarna 5–30 och 35–50 i EU:s dataskyddsförordning samt 2–5 kap. denna lag ska inte tillämpas vid behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.
Socialchefen tillhör inte i den personkrets som ingår i begreppet ”enskild” och omfattas därför inte av sekretessen i paragrafen. Begreppet “enskild” återkommer i en lång rad paragrafer i offentlighets- och sekretesslagen. Tänk på att ”enskild” avser personer och organisationer utanför myndigheten. Myndighetens egen personal ingår aldrig i denna personkrets.
Hänvisar till kyrkoordningen som stadgar att Svenska kyrkan numera har en egen offentlighetsprincip. När kyrkan skiljdes från staten införde Svenska kyrkan en egen offentlighetsprincip som ser ut ungefär som den som gäller för myndigheter. Detta stadgas i kapitlen 53-54 i kyrkoordningen. Beslut om att inte lämna ut handlingar kan överklagas hos domkapitlet.

Load More