{"id":5257,"date":"2026-09-09T15:09:50","date_gmt":"2026-09-09T13:09:50","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/verify\/?p=5257"},"modified":"2026-09-09T16:48:19","modified_gmt":"2026-09-09T14:48:19","slug":"guide-sa-kartlade-vi-ett-vietnamesiskt-klicknatverk-i-valrorelsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/guide-sa-kartlade-vi-ett-vietnamesiskt-klicknatverk-i-valrorelsen\/","title":{"rendered":"Guide: S\u00e5 kartlade vi ett vietnamesiskt klickn\u00e4tverk i valr\u00f6relsen"},"content":{"rendered":"\n

Hur gr\u00e4ver man bakom desinformationen? Journalisten Jonathan Lundberg ber\u00e4ttar om hur det gick till, n\u00e4r Fojos projekt Valkollen kartlade ett vietnamesiskt klickn\u00e4tverk.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

L\u00e5t s\u00e4ga att du st\u00f6tt p\u00e5 en misst\u00e4nkt bild, arkiverat den f\u00f6r best\u00e4ndighet<\/a>, via omv\u00e4nt bilds\u00f6k, metadata eller AI-avsl\u00f6jande metoder<\/a> bevisat att den \u00e4r fejk. Vad \u00e5terst\u00e5r d\u00e5 att g\u00f6ra?<\/p>\n\n\n\n

Inte mycket \u2013 bara resten.<\/p>\n\n\n\n

I en unders\u00f6kning<\/strong> d\u00e4r allt klickar skulle vi helst ta reda p\u00e5 hur<\/em> bilden spridits, av vem eller vilka<\/em>, och varf\u00f6r<\/em>. Det h\u00e4r \u00e4r inte alltid det enklaste. N\u00e4r felaktigheter sprids, sker det ofta i en kedja utan upps\u00e5t. N\u00e5gon h\u00f6r n\u00e5gonting, uppfattar det som sant eller t\u00e4nkbart sant, och ber\u00e4ttar det vidare utan egen vinning. Kanske adderas detaljer l\u00e4ngs med v\u00e4gen, som i en fungerande omg\u00e5ng av viskleken \u2013 d\u00e4r ingen medvetet f\u00f6rvr\u00e4nger det som s\u00e4gs, men det \u00e4nd\u00e5 blir fel.<\/p>\n\n\n\n

Men det h\u00e4nder, p\u00e5 internet kanske oftare \u00e4n i verkligheten, att det finns dolda drivkrafter bakom osanningar. Ett s\u00e5dant exempel st\u00f6tte vi p\u00e5 inom Fojos projekt Valkollen i maj 2026.<\/p>\n\n\n\n

Det b\u00f6rjade oskyldigt.<\/strong> Den 12 maj lade en Facebook-sida som kallade sig Politisk \u00d6versikt Sverige<\/em> upp en bild f\u00f6rest\u00e4llande SD:s partiledare Jimmie \u00c5kesson och hans fru med en nyf\u00f6dd bebis i famnen. Bilden fick stor uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 Facebook, och letade sig snart ut p\u00e5 plattformen X d\u00e4r ett inl\u00e4gg om \u00c5kessons ut\u00f6kade faderskap fick \u00f6ver 1 500 reaktioner.<\/p>\n\n\n\n

Det hela verkade inte osannolikt: Jimmie \u00c5kesson och hans fru gifte sig h\u00f6sten 2024. S\u00e5 sent som i mars 2026 skrev H\u00e4nt<\/a> att \u00c5kesson \u00f6ppnat upp f\u00f6r barn tillsammans. Bilderna var v\u00e4lgjorda, och s\u00e5g \u00e4kta ut.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Men en snabb<\/strong> kontroll avsl\u00f6jade att de var uppm\u00e4rkta med Googles vattenst\u00e4mpel SynthID \u2013 de var allts\u00e5 AI-genererade (i v\u00e5r bildgranskningsguide (l\u00e4nk igen)<\/strong> skriver vi mer om SynthID). Ett annat s\u00e4tt att uppt\u00e4cka bluffen var med en omv\u00e4nd bilds\u00f6kning. Laddade man upp bilden till Google Lens \u2013 exempelvis genom att i webbl\u00e4saren Chrome h\u00f6gerklicka p\u00e5 den och v\u00e4lja \u201cS\u00f6k i den h\u00e4r bilden med Google Lens\u201d \u2013 fick man en rad intressanta tr\u00e4ffar.<\/p>\n\n\n\n

Ett stort antal likartade bilder, uppladdade av olika Facebook-sidor inriktade mot olika l\u00e4nder, d\u00e4r bara politikernas ansikten varierade.<\/p>\n\n\n\n

En annan svensk<\/strong> sida som kallade sig Den Tysta Kronan<\/em> hade placerat Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och hennes man i bilden. En ungersk Facebook-sida kallad Magyarorsz\u00e1g Hatalma hade lagt upp precis samma bild, fast med Fidesz-politikern Guly\u00e1s Gergelys ansikte.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

Det h\u00e4r blev en f\u00f6rsta snabb faktagranskning \u2013 nej, Jimmie \u00c5kesson och Magdalena Andersson \u00e4r inte nyblivna f\u00f6r\u00e4ldrar<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Men under tiden<\/strong> fortsatte vi att gr\u00e4va. Vilka var det som spred de h\u00e4r bilderna, och varf\u00f6r? Ett bra f\u00f6rsta steg \u00e4r ofta att f\u00f6rs\u00f6ka kartl\u00e4gga spridningens bredd. Ett s\u00e4tt att g\u00f6ra det, \u00e4r just via omv\u00e4nda bilds\u00f6kningar \u2013 hitta liknande material, som lagts upp av andra akt\u00f6rer fast vid samma tidpunkt, p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att dessa med viss sannolikhet kan kopplas ihop.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat s\u00e4tt<\/strong> \u00e4r att s\u00f6ka efter formuleringar i inl\u00e4ggen. De som vilseleder p\u00e5 den h\u00e4r typen av storskaliga s\u00e4tt, \u00e5teranv\u00e4nder ofta material som visat sig fungera. S\u00f6ker man p\u00e5 vissa rader eller stycken som sticker ut, kan man allts\u00e5 hitta andra sidor som uttryckt sig likartat.<\/p>\n\n\n\n

Ett tredje s\u00e4tt<\/strong> \u00e4r att kolla om sidorna l\u00e4nkar till n\u00e5gra hemsidor, eller p\u00e5 sina profiler angivit n\u00e5gon mejladress eller ett telefonnummer. S\u00f6ker man p\u00e5 s\u00e5dana mark\u00f6rer, kan man ocks\u00e5 hitta andra profiler som anv\u00e4nt sig av samma uppgifter.<\/p>\n\n\n\n

I det h\u00e4r<\/strong> fallet var hemsidorna av s\u00e4rskilt intresse. Vad vi visste, var n\u00e4mligen att de vietnamesiska klickbetesn\u00e4tverk<\/a> som K\u00e4llkritikbyr\u00e5n kartlagt det senaste \u00e5ret finansierade sin verksamhet genom att locka sin publik till hemsidor som de l\u00e4nkade till i kommentarsf\u00e4lten \u2013 d\u00e4r de tj\u00e4nade pengar p\u00e5 varje klick.<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6kte man efter dessa webbadresser, antingen i de sociala mediernas egna s\u00f6krutor eller via en generell s\u00f6kmotor som Google, hittade man ofta fler sidor som l\u00e4nkat till samma bluffsajter.<\/p>\n\n\n\n

Vi misst\u00e4nkte, kort sagt, att politiksidorna vi nu st\u00f6tt p\u00e5 var del av samma fenomen.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 detta s\u00e4tt<\/strong> \u2013 genom att varva s\u00f6kningar efter bilder, textstycken och identitetsmark\u00f6rer \u2013 b\u00f6rjade vi nysta upp ett n\u00e4tverk best\u00e5ende av minst 12 svenska politiksidor p\u00e5 Facebook, och 44 i andra l\u00e4nder<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

De svenska hade, i ett dussintal inl\u00e4gg, g\u00e5tt till attack mot journalisten Camilla Kvartoft:<\/p>\n\n\n\n

\u201cS\u00c4TT DIG NER \u2013 MAGDALENA ANDERSSONS MARIONETT. VEM TROR DU ATT DU REPRESENTERAR?\u201d<\/p>\n\n\n\n

Ihop med texten fanns ett bildmontage, d\u00e4r \u00c5kesson syntes stirra str\u00e4ngt p\u00e5 Kvartoft. Inl\u00e4gget fick 2 200 reaktioner \u2013 mycket nog f\u00f6r att sidorna skulle skapa mer p\u00e5 temat.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I ett annat<\/strong> inl\u00e4gg, publicerat av sidan Scandi Prime<\/em>, fick vi en direkt inblick i hur bluffmakarna arbetade. \u00c5terigen handlade det om ett bildmontage med Jimmie \u00c5kesson och Camilla Kvartoft \u2013 men den h\u00e4r g\u00e5ngen inleddes texten:<\/p>\n\n\n\n

\u201cJag har skrivit om ber\u00e4ttelsen p\u00e5 svenska, beh\u00e5llit h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet men gjort den mer dramatisk och engagerande, cirka 180 ord med tydliga styckesindelningar:\u201d<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Allts\u00e5: n\u00e5gon hade<\/strong> skapat ett stort n\u00e4tverk av Facebook-sidor. Med hj\u00e4lp av AI genererade de tillspetsade, ofta direkt p\u00e5hittade, nyheter kopplade till svensk politik och journalistik. I varje inl\u00e4gg l\u00e5g l\u00e4nken till en hemsida d\u00e4r man kunde \u201cl\u00e4sa mer\u201d. Klickade man p\u00e5 den, skickades man till en sajt som f\u00f6rvisso inneh\u00f6ll en l\u00e4ngre, AI-genererad text om det som inl\u00e4gget handlat om \u2013 men som ocks\u00e5 var spr\u00e4ngfylld med annonser. Varje visning innebar klirr i kassan f\u00f6r akt\u00f6ren bakom det hela.<\/p>\n\n\n\n

Det var s\u00e5 aff\u00e4rsmodellen s\u00e5g ut.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att komma<\/strong> n\u00e4rmare hj\u00e4rnan bakom detta uppl\u00e4gg, b\u00f6rjade vi finkamma de profiler som vi hittat. F\u00f6r en Facebook-sida kan det inneb\u00e4ra att kolla Sidtransparensen<\/em>. Den hittar man, i nul\u00e4get (detta har f\u00f6r\u00e4ndrats flera g\u00e5nger de senaste \u00e5ren), genom att klicka p\u00e5 kategorin under en sidas namn. Som h\u00e4r, i fallet med K\u00e4llkritikbyr\u00e5n:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sedan kan man beh\u00f6va klicka p\u00e5 Transparens<\/em> eller motsvarande igen, f\u00f6r att komma till en vy d\u00e4r det g\u00e5r att se n\u00e4r sidan skapades, vilket namn den d\u00e5 hade, om det \u00e4ndrats l\u00e4ngs med v\u00e4gen och i vilket land administrat\u00f6rerna verkar vara baserade.<\/p>\n\n\n\n

I samtliga v\u00e5ra fall: Vietnam. N\u00e4stan alla sidor vi unders\u00f6kte verkade ocks\u00e5 ha skapats omkring samma tidpunkt, i b\u00f6rjan av april 2026.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4ngst ner i transparensvyn ligger en annan knapp av intresse: l\u00e4nken till annonsbiblioteket.<\/p>\n\n\n\n

Till f\u00f6ljd av<\/strong> EU-lagstiftningen DSA m\u00e5ste alla VLOPs, very large online platforms, f\u00f6ra offentliga arkiv med de nuvarande och tidigare annonser som riktats mot deras anv\u00e4ndare. I Metas annonsbibliotek kunde vi se att de flesta av v\u00e5ra sidor k\u00f6rt annonser av liknande snitt \u2013 en politiker, flagga eller annan f\u00f6reteelse, ihop med en text som l\u00f6d typ \u201cGillar du detta \u2013 gilla den h\u00e4r sidan\u201d, och s\u00e5 ett finger som pekade ner mot gillaknappen.<\/p>\n\n\n\n

Det gick ocks\u00e5 att se en annan sak: att merparten av annonserna betalats av \u201cKids KingDom – Khu Vui Ch\u01a1i Tr\u1ebb Em Ngay Ch\u1ee3 \u0110\u00e0 L\u1ea1t\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

Detta verkade vara<\/strong> ett faktiskt vietnamesiskt lekland. Hur var de involverade i bluffmakeriet? Sannolikt inte alls, menade experter vi talade med. I st\u00e4llet, trodde de, var leklandet sj\u00e4lvt nog ett offer i sammanhanget.<\/p>\n\n\n\n

Hackade konton s\u00e4ljs p\u00e5 den svarta marknaden och k\u00f6ps av andra \u2013 som i sin tur betalar sina annonser med hj\u00e4lp av dem, f\u00f6r att t\u00e4cka sina egna finansiella sp\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Likv\u00e4l innebar det en koppling mellan sidorna, som ytterligare styrkte att en och samma akt\u00f6r stod bakom dem.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r tog sp\u00e5ret,<\/strong> tyv\u00e4rr, slut. Vi hade kartlagt n\u00e4tverket, \u00e5tminstone till ytan f\u00f6rst\u00e5tt deras arbetsmetoder och aff\u00e4rsuppl\u00e4gg, och lokaliserat det till Vietnam. Men vem eller vilka<\/em> som stod bakom det, lyckades vi den h\u00e4r g\u00e5ngen inte lista ut.<\/p>\n\n\n\n

Det gjorde vi d\u00e4remot i ett liknande fall, h\u00f6sten 2025. D\u00e5 hade jag, p\u00e5 uppdrag av K\u00e4llkritikbyr\u00e5n, kartlagt ett mycket likartat vietnamesiskt n\u00e4tverk. Men den g\u00e5ngen hade bluffmakarna slarvat.<\/p>\n\n\n\n

Vill man ta<\/strong> reda p\u00e5 vem som ligger bakom en mejladress eller ett telefonnummer, kan man anv\u00e4nda sig av verktyget OSINT Industries<\/strong>. Det \u00e4r tyv\u00e4rr en betaltj\u00e4nst, men en d\u00e4r journalister \u00e5tminstone i skrivande stund<\/em> kan ans\u00f6ka om gratiskrediter.<\/p>\n\n\n\n

Vad OSINT Industries g\u00f6r, \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka hitta onlinekonton som registrerats med dessa uppgifter. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det f\u00f6rsta jag brukar g\u00f6ra, n\u00e4r jag st\u00f6ter p\u00e5 s\u00e5dana, att ladda upp dem d\u00e4r. Men i det h\u00e4r fallet, liksom i fallet med politiksidorna, gav de inga tr\u00e4ffar. Sannolikt hade man anv\u00e4nt sig av tillf\u00e4lliga, eller p\u00e5hittade, uppgifter.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

OSINT Industries startsida.<\/em> H\u00e4r<\/em><\/a>, 8 minuter och 44 sekunder in, finns en guide till hur journalister kan ans\u00f6ka om gratiskrediter.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ett annat s\u00e4tt,<\/strong> om det finns hemsidor kopplade till fallet, \u00e4r att kontrollera WHOIS-datan. Det \u00e4r den data som uppgivits n\u00e4r en dom\u00e4n registrerats. Ibland kan det d\u00e4r finnas uppgifter som akt\u00f6ren gl\u00f6mt att d\u00f6lja.<\/p>\n\n\n\n

Det gjorde det dock tyv\u00e4rr inte heller h\u00e4r. I st\u00e4llet kom v\u00e5rt genombrott n\u00e4r it-experten Karl Emil Nikka undrade om vi kontrollerat hemsidornas REST-API. Det hade vi inte \u2013 \u00e4rligt talat visste jag inte ens vad det var.<\/p>\n\n\n\n

Ett REST-API,<\/strong> menade Nikka, \u00e4r ett s\u00e4tt f\u00f6r m\u00e4nniskor och maskiner att kommunicera med hemsidor via text. Enkelt uttryckt kan man s\u00e4ga att en webbl\u00e4sare v\u00e4ljer ut vad den ska visa, f\u00f6r att presentera inneh\u00e5llet s\u00e5 snyggt som m\u00f6jligt. Men det inneb\u00e4r att det kan finnas publik data<\/em> kopplad till hemsidan, som bara inte \u00e4r synlig. Kopplar man upp sig till en hemsida via REST-API:t, kan man f\u00e5 den datan skickad till sig i textform.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g REST-API:t ut f\u00f6r en av de WordPress-baserade hemsidorna vi unders\u00f6kte, p\u00e5 en undersida med registrerade anv\u00e4ndare. Den f\u00f6rsta i listan var administrat\u00f6ren: Hupchao.<\/em><\/p>\n\n\n\n

I REST-API:t<\/strong> f\u00f6r de tre hemsidor vi d\u00e5 unders\u00f6kte, hittade vi ett administrat\u00f6rskonto. P\u00e5 alla tre sidorna, samma namn:<\/p>\n\n\n\n

Hupchao.<\/p>\n\n\n\n

Det var unikt nog f\u00f6r att vi skulle kunna s\u00f6ka efter det via Google, DuckDuckGo och Bing. P\u00e5 s\u00e5 vis hittade vi en blogg, skapad f\u00f6r \u00f6ver ett decennium sedan \u2013 av en ung, teknikintresserad man i Vietnam, som kallade sig Hupchao.<\/p>\n\n\n\n

I ett blogginl\u00e4gg verkade han ber\u00e4tta om ett antivirusprogram, ihop med en demonstration av hur man installerade det. F\u00f6r att l\u00e4saren skulle kunna h\u00e4nga med steg f\u00f6r steg, hade han bifogat sk\u00e4rmdumpar. Och i en av dem, syntes Hupchaos mejladress.<\/p>\n\n\n\n

Det var n\u00e4r<\/strong> vi laddade upp den till OSINT Industries, som genombrottet kom. Fram ploppade dussintals konton, alla kopplade till en och samma man. En man som numera var vd f\u00f6r ett bolag baserat i Hanoi: en viral marknadsf\u00f6ringsbyr\u00e5. Eller, i sj\u00e4lva verket: en global klickbetesfabrik.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Klickbetesfabriken vi hittade utgav sig f\u00f6r att vara en marknadsf\u00f6ringsbyr\u00e5 \u2013 och rekryterade \u00f6ppet. H\u00e4r s\u00f6kte de en \u201cContent Creator\u201d till Facebook. L\u00f6nen, cirka 3 000 SEK i m\u00e5naden.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det var den, och han, som l\u00e5g bakom det n\u00e4tverk vi arbetat med att kartl\u00e4gga. P\u00e5 sin hemsida skr\u00f6t de \u00f6ppet om att de hade uppemot 1 700 Facebook-sidor, med omkring tio miljoner f\u00f6ljare, som de kunde erbjuda sina kunder exponering mot.<\/p>\n\n\n\n

Vad kunderna m\u00f6jligen inte visste, var att sidorna n\u00e5dde sin publik genom en industriell produktion av fejknyheter. Och, f\u00f6rst\u00e5s, att en hel del av dessa f\u00f6ljare sannolikt var bottar.<\/p>\n\n\n\n

Varje digital utredning<\/strong> \u00e4r unik. Men skulle man sammanfatta v\u00e5ra erfarenheter ovan till n\u00e5gon sorts l\u00e4rdomslista, skulle den kanske se ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Kartl\u00e4gg<\/strong> det du unders\u00f6ker. Hur l\u00e5ngt str\u00e4cker det sig, i vilka riktningar? Men g\u00e5 inte f\u00f6r fort fram \u2013 arkivera det du st\u00f6ter p\u00e5 l\u00e4ngs med v\u00e4gen, ifall det tas bort innan du \u00e4r klar.<\/li>\n\n\n\n
  2. Notera allt<\/strong> som skulle kunna kopplas till en enda person eller akt\u00f6r: telefonnummer, mejlkonton, hemsidor, ip-adresser och annat som kan vara utm\u00e4rkande. Man vet aldrig n\u00e4r ov\u00e4ntade l\u00e4nkar kan dyka upp mellan s\u00e5dant som f\u00f6rst verkade oviktigt.<\/li>\n\n\n\n
  3. Ge inte upp.<\/strong> N\u00e5gonstans finns en spricka i fasaden \u2013 men man kan beh\u00f6va knacka mycket v\u00e4gg, med m\u00e5nga olika verktyg, f\u00f6r att hitta den. OSINT-genrens hemlighet \u00e4r att ingen n\u00e5gonsin vet vilka v\u00e4gar som kommer att leda fram\u00e5t i en utredning. De mest imponerande genombrotten g\u00e5r n\u00e4stan alltid att koka ner till tur och t\u00e5lamod.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    Jonthan Lundberg<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Hur gr\u00e4ver man bakom desinformationen? Journalisten Jonathan Lundberg ber\u00e4ttar om hur det gick till, n\u00e4r Fojos projekt Valkollen kartlade ett vietnamesiskt klickn\u00e4tverk.<\/p>\n","protected":false},"author":27,"featured_media":5272,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[17],"tags":[],"class_list":["post-5257","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-verktyg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5257","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/27"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5257"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5257\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5352,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5257\/revisions\/5352"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5257"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5257"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5257"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}