{"id":4760,"date":"2026-06-10T13:26:24","date_gmt":"2026-06-10T11:26:24","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/verify\/?p=4760"},"modified":"2026-06-10T13:27:56","modified_gmt":"2026-06-10T11:27:56","slug":"nar-vara-ogon-och-oron-lurar-oss-kan-svaret-finnas-i-filens-inre","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/nar-vara-ogon-och-oron-lurar-oss-kan-svaret-finnas-i-filens-inre\/","title":{"rendered":"N\u00e4r v\u00e5ra \u00f6gon och \u00f6ron lurar oss, kan svaret finnas i filens inre\u00a0"},"content":{"rendered":"\n

Jonathans verktygsnytt #4<\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vad f\u00f6r information kan vi hitta inuti en fil, i dess metadata? En hel del, visar det sig. Jonathan Lundberg ber\u00e4ttar om hur man kartl\u00e4gger en fils ursprung \u2013 och hur metadatan, i form av den nya\u00a0\u00e4kthetsm\u00e4rkningen\u00a0C2PA, kan hj\u00e4lpa oss att avsl\u00f6ja AI.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Varje digital fil inneh\u00e5ller metadata<\/em>. Den \u00e4r inte t\u00e4nkt att synas ut\u00e5t; metadata betyder \u201cinformation om information\u201d, allts\u00e5 s\u00e5dant som ligger dolt inuti en fil och ber\u00e4ttar om var, n\u00e4r, hur, av vem och med vilken utrustning den skapades. T\u00e4nk: fotodatumet som kameran lagrar n\u00e4r du tar en bild. <\/p>\n\n\n\n

Beroende p\u00e5 filen och hur den hanterats, kan metadatan variera. Om du unders\u00f6ker en bild i originalskick <\/em>\u2013 kanske uppladdad till en hemsida, eller skickad till dig via mejl, sms eller valfri molntj\u00e4nst \u2013 finns god chans att informationen \u00e4r intakt. D\u00e5 kan metadatan (som du finner genom att h\u00f6gerklicka p\u00e5 filen och v\u00e4lja \u201cEgenskaper\u201d, eller anv\u00e4nda ett onlineverktyg som Metadata2Go<\/a>) ber\u00e4tta just n\u00e4r kameran uppger att bilden togs, vilka inst\u00e4llningar som anv\u00e4ndes, var den togs (om platsdatan lagrats), med mera. Har bilden d\u00e4remot laddats upp till sociala medier, eller komprimerats p\u00e5 n\u00e5got vis, \u00e4r risken tyv\u00e4rr stor att datan f\u00f6rsvunnit. <\/p>\n\n\n\n

Ett annat problem \u00e4r att metadata kan manipuleras. Visst finns det exempel n\u00e4r \u00e4ven professionella propagandister gl\u00f6mt bort det \u2013 den 18 februari 2022 publicerades en video i en pro-rysk Telegram-kanal, som p\u00e5stods visa hur polsktalande sabot\u00f6rer planerat att spr\u00e4nga en klortank i Donetsk-regionen, med civila offer som sannolik f\u00f6ljd; en av flera f\u00f6rev\u00e4ndningar som f\u00f6ranledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Men i metadatan kunde OSINT-utredare se att filmen skapats tv\u00e5 veckor tidigare<\/a>, och sedan att klippet var ett montage. Bellingcats grundare Eliot Higgins spekulerade d\u00e5 kring att uppladdaren hade missat att Telegram \u00e4r ett av f\u00e5 sociala medier som inte<\/em> rutinm\u00e4ssigt tar bort metadata \u2013 men om de k\u00e4nt till det, hade manipulat\u00f6rerna kunnat fabrikera ett annat skapandedatum. <\/p>\n\n\n\n

Sedan ett par \u00e5r tillbaka talas det allt oftare om C2PA \u2013\u00a0Coalition for Content Provenance and Authenticity<\/em>. Det \u00e4r en \u00f6ppen standard f\u00f6r att genom metadatan verifiera \u00e4ktheten i digitalt inneh\u00e5ll, som flera av\u00a0techj\u00e4ttarna\u00a0nu anslutit sig till. Tanken \u00e4r att kameror ska ge bilder en m\u00e4rkning, i sin tur kallad Content Credentials, som visar att de \u00e4r \u00e4kta; och tv\u00e4rtom, att AI-modeller ska m\u00e4rka upp inneh\u00e5ll de varit med och skapat eller f\u00f6r\u00e4ndrat. Detta skiljer sig fr\u00e5n de vattenst\u00e4mplar likt SynthID\u00a0som Valkollens f\u00f6rra verktygsnytt<\/a>\u00a0handlade om. Metoderna arbetar p\u00e5 olika niv\u00e5er; SynthID-st\u00e4mpeln inpr\u00e4ntas som ett visuellt (eller audiellt) lager, medan C2PA-m\u00e4rkningen l\u00e4ggs i filens inre.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur de tv\u00e5 teknikerna kan komplettera varandra: l\u00e5t s\u00e4ga att en bluffmakare skapar en bild med hj\u00e4lp av AI, och C2PA-st\u00e4mpeln pr\u00e4ntas in i filen. D\u00e5 kanske personen tar en sk\u00e4rmdump av bilden, och p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5r en kopia utan metadata \u2013 men \u00e4ven i sk\u00e4rmdumpen h\u00e4nger den visuella SynthID-st\u00e4mpeln kvar, om den nu inte rensats bort via de metoder som vi ocks\u00e5 n\u00e4mnde i det f\u00f6rra nyhetsbrevet.  <\/p>\n\n\n\n

Men: \u00e4ven om det h\u00e4r \u00e4r en lovande utveckling, varnar kritiker f\u00f6r en falsk trygghet. L\u00e5t s\u00e4ga att n\u00e5gon skapat en bild med en frifr\u00e4sar-AI som inte l\u00e4gger p\u00e5 n\u00e5gon visuell vattenst\u00e4mpel (eller att st\u00e4mpeln tagits bort). Sedan tar denna person ett foto av bilden, med en kamera som m\u00e4rker upp den med en C2PA-st\u00e4mpel. D\u00e5 kommer bildens metadata s\u00e4ga att det \u00e4r ett \u00e4kta fotografi; och det kommer inte finnas n\u00e5gon visuell vattenst\u00e4mpel som mots\u00e4ger det. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5, att ett pl\u00e5ster inte t\u00e4cker hela s\u00e5ret \u00e4r inte sk\u00e4l f\u00f6r att inte s\u00e4tta p\u00e5 det. Det kommande halv\u00e5ret l\u00e4r vi se dessa tekniker appliceras p\u00e5 bred front \u2013 f\u00f6r den 2 december 2026 kickar n\u00e4sta fas i EU:s nya AI-lagstiftning in<\/a>, d\u00e5 allt inneh\u00e5ll som skapats eller manipulerats p\u00e5 artificiellt vis m\u00e5ste vara uppm\u00e4rkt. Hur s\u00e4kra dessa st\u00e4mplar sedan blir, f\u00e5r framtiden utvisa. <\/p>\n\n\n\n

Om bilden ovan:<\/strong> OpenAI \u00e4r ett av de techbolag som anslutit sig till C2PA-standarden. Bilden ovan \u00e4r skapad av ChatGPT\u00a0\u2013 unders\u00f6ker man dess metadata, exempelvis genom att ladda upp bilden till den officiella <\/em>Content Credentials-databasen<\/em><\/a>, avsl\u00f6jas AI-ursprunget.<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jonathans verktygsnytt #4 Vad f\u00f6r information kan vi hitta inuti en fil, i dess metadata? En hel del, visar det sig. Jonathan Lundberg ber\u00e4ttar om hur man kartl\u00e4gger en fils ursprung \u2013 och hur metadatan, i form av den nya\u00a0\u00e4kthetsm\u00e4rkningen\u00a0C2PA, kan hj\u00e4lpa oss att avsl\u00f6ja AI.\u00a0 Varje digital fil inneh\u00e5ller metadata. Den \u00e4r inte t\u00e4nkt att […]<\/p>\n","protected":false},"author":27,"featured_media":4765,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[52,17],"tags":[],"class_list":["post-4760","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nyheter","category-verktyg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4760","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/27"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4760"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4760\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4764,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4760\/revisions\/4764"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4765"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4760"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4760"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4760"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}