{"id":4521,"date":"2026-05-12T13:41:36","date_gmt":"2026-05-12T11:41:36","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/verify\/?p=4521"},"modified":"2026-05-13T10:22:27","modified_gmt":"2026-05-13T08:22:27","slug":"myras-meme-skola-3-slopagandan-och-leksakskriget","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/myras-meme-skola-3-slopagandan-och-leksakskriget\/","title":{"rendered":"Myras meme-skola 3: Slopagandan och leksakskriget"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4r iransk statspropaganda tar formen av en Legofilm och n\u00e5r miljontals tittare globalt, \u00e4r det l\u00e4tt att avf\u00e4rda allt som lustig kuriosa. Det vore ett misstag. Explosive Medias virala klipp \u00e4r ett skolboksexempel p\u00e5 hur samtida informationskrig fungerar, och varf\u00f6r journalister beh\u00f6ver ett nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka om vad propaganda egentligen \u00e4r.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

I maj 2026 publicerade den iranska ambassaden i Sverige en AI-genererad Legofilm om mordet p\u00e5 Olof Palme. I klippet, som just nu har \u00f6ver en halv miljon visningar p\u00e5 X, framst\u00e4lls USA som skyldiga till ett av v\u00e5rt lands mest mystiska och k\u00e4nsloladdade politiska brott. Det \u00e4r absurt, men l\u00e5ngt ifr\u00e5n ett sk\u00e4mt. <\/p>\n\n\n\n

Filmen \u00e4r del av ett st\u00f6rre kampanjutbud fr\u00e5n gruppen Explosive Media \u2013 ett kollektiv av unga iranier som skapade memes tillsammans i en Telegram-grupp, och som sedan krigsutbrottet 2026 producerat virala propagandaklipp p\u00e5 uppdrag av den iranska staten. Klippen \u00e4r snabba, roliga och v\u00e4lkalibrerade f\u00f6r sociala mediers algoritmer. Legogubbar som flyger stridsplan, Trump som drunknar i Epstein-dokument, George Floyd-referenser och mordet p\u00e5 en av Sveriges mest \u00e4lskade (och hatade) politiker har alla samma syfte: att presentera och underbl\u00e5sa antiamerikansk ilska hos en ny publik.  <\/p>\n\n\n\n

YouTube och Instagram st\u00e4ngde ner gruppens konton i april i \u00e5r, men det stoppade s\u00e5 klart inte spridningen. Klippen har laddats upp av andra anv\u00e4ndare, framf\u00f6r allt p\u00e5 TikTok och X d\u00e4r de f\u00e5tt miljontals visningar. I tidningen New Yorker beskriver journalisten Kyle Chayka kampanjen som \u201ckanske den kraftfullaste slopagandan <\/em>hittills\u201d. Uttrycket, som myntades i en filosofisk forskningsartikel av Micha\u0142 Klincewicz, Mark Alfano och Amir Ebrahimi Fard, omfattar AI-genererat inneh\u00e5ll skapat och spritt i syfte att p\u00e5verka \u00e5sikter och attityder f\u00f6r politiska \u00e4ndam\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

Samma artikel f\u00f6rs\u00f6ker ocks\u00e5 f\u00f6rklara varf\u00f6r slopaganda \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5r att v\u00e4rja sig f\u00f6r. Den illusoriska sanningseffekten \u2013 hur upprepad exponering f\u00f6r ett p\u00e5st\u00e5ende \u00f6kar dess upplevda trov\u00e4rdighet \u2013 tycks n\u00e4rmast skr\u00e4ddarsydd f\u00f6r det nya digitala landskapet, d\u00e4r skala, r\u00e4ckvidd och hastighet \u00e4r en del av f\u00f6rs\u00e4ljningsargumentet. Som forskarna noterar, med h\u00e4nvisning till vad som ibland kallas Brandolinis lag: m\u00e4ngden energi som kr\u00e4vs f\u00f6r att bem\u00f6ta desinformation \u00e4r betydligt st\u00f6rre \u00e4n vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att producera den. I slopagandans tids\u00e5lder g\u00e4ller det mer \u00e4n n\u00e5gonsin. <\/p>\n\n\n\n

Men begreppet slopaganda \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4rt att anv\u00e4nda med f\u00f6rsiktighet, inte minst f\u00f6r att det riskerar att bli en rubrikv\u00e4nlig genv\u00e4g som d\u00f6ljer mer \u00e4n det avsl\u00f6jar. Propagandaexperten Emma Briant kritiserar exempelvis att det unders\u00e4ljer hur sofistikerad slutprodukten kan vara. Det f\u00f6r tankarna till slarvigt och l\u00e4ttigenk\u00e4nnligt AI-slask, men Explosive Medias legoklipp \u00e4r motsatsen: inneh\u00e5ll f\u00f6r en v\u00e4sterl\u00e4ndsk publik som beh\u00e4rskar memes och v\u00e4sterl\u00e4ndska kulturkoder b\u00e4ttre \u00e4n vad som borde vara m\u00f6jligt f\u00f6r en grupp med statlig medialicens i ett land med ett av v\u00e4rldens mest omfattande censurapparater. Och effekten kan vara explosiv. <\/p>\n\n\n\n

I boken LikeWar: The Weaponization of Social Media<\/em> skildrar f\u00f6rfattarna P. W. Singer och Emerson T. Brooking hur IS redan sommaren 2014, innan kalifatets utropande, anv\u00e4nde sig av kampanjer p\u00e5 Twitter och Facebook som ett verktyg f\u00f6r att bryta ner motst\u00e5ndarens moral snarare \u00e4n f\u00f6r att sprida information. Resultatet blev att amerikanska medborgare enligt unders\u00f6kningar var mer r\u00e4dda f\u00f6r terrorism 2014 \u00e4n efter attackerna den 11 september 2001, trots att p\u00e5verkansoperationen g\u00e4llde en planerad attack mot Mosul, en stad n\u00e4stan tusen mil bort. Och den irakiska arm\u00e9n, som faktiskt var st\u00f6rre, kapitulerade utan strid. <\/p>\n\n\n\n

Singer och Brooking visar ocks\u00e5, med st\u00f6d av forskning fr\u00e5n statsvetaren Thomas Zeitzoff, att samma effekt \u00e4r m\u00e4tbar i konflikten mellan Israel och Hamas. Om man kartlade den allm\u00e4nna opinionen om Hamas i sociala medier kunde man till och med f\u00f6ruts\u00e4ga vad Israel skulle g\u00f6ra h\u00e4rn\u00e4st \u2013 en \u00f6kning av pro-Hamas-inl\u00e4gg halverade vid ett tillf\u00e4lle takten p\u00e5 deras flygr\u00e4der. <\/p>\n\n\n\n

Den senare logiken har nog en starkare f\u00f6rklaringskraft n\u00e4r det g\u00e4ller klippen fr\u00e5n Explosive Media. Avsikten \u00e4r defensiv: att g\u00f6ra det estetiskt tilltalande att h\u00e5lla med Iran, \u00e5tminstone f\u00f6r ett \u00f6gonblick. Och i ett medielandskap d\u00e4r en palestinasolidarisk v\u00e4nster, ett trumpkritiskt liberalt mittf\u00e4lt och den del av h\u00f6gerpopulismen som mots\u00e4tter sig kriget \u2013 och, i \u00f6kande grad Trump sj\u00e4lv \u2013 delar fl\u00f6de, \u00e4r det inte konstigt att det lyckas. <\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r finns minst tre journalistiska fallgropar.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Genref\u00f6rv\u00e4xlingen. Klippen ser ut som och sprids som satirinneh\u00e5ll, men avs\u00e4ndaren \u00e4r inte n\u00e5gon som vill dela sin historia utan n\u00e5gon som vill kontrollera den. Att g\u00f6ra misstaget att h\u00e4nvisa till dem enbart som \u201cvirala memes\u201d utan att kontextualisera avs\u00e4ndare och finansiering \u00e4r att missa det viktigaste.\u00a0<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n
      \n
    1. Vad\u00a0man kan kalla den tacksamma-fienden-f\u00e4llan, eller gammal hederlig bekr\u00e4ftelsebias. Som jag tidigare skrev i en text f\u00f6r\u00a0tidningen Dagens ETC: Iran kunde knappast ha valt en l\u00e4ttare motst\u00e5ndare att framst\u00e4lla som osympatisk. Trumpregimen \u00e4r historiskt impopul\u00e4r, och Israels agerande i Gaza och Libanon har \u00e5teruppv\u00e4ckt en antiimperialistisk ilska som mestadels legat p\u00e5 sparl\u00e5ga sedan tidigt 2000-tal. Det g\u00f6r det l\u00e4tt att bli sympatiskt inst\u00e4lld \u2013 men avs\u00e4ndaren \u00e4r samma som terroriserar sin egen befolkning och ger statliga medieakt\u00f6rer exklusiv tillg\u00e5ng till det \u00f6ppna n\u00e4tet. Propaganda kan vara effektiv och avs\u00e4ndaren cynisk, p\u00e5 en och samma g\u00e5ng.\u00a0<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n
        \n
      1. Att\u00a0fokusera p\u00e5 klippet ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 infrastrukturen. Vilka plattformar tj\u00e4nade p\u00e5 spridningen? Hur l\u00e4nge fick kanalerna vara aktiva innan de st\u00e4ngdes? Vilka mekanismer utnyttjades f\u00f6r att g\u00f6ra dem virala? N\u00e4r konton st\u00e4ngs ned \u00e4r det l\u00e4tt att rapportera det som en l\u00f6sning p\u00e5 problemet och l\u00e5ta plattformarna g\u00e5 fria. Men inneh\u00e5llet forts\u00e4tter att spridas, och n\u00e5r i m\u00e5nga fall en st\u00f6rre publik efter nedst\u00e4ngningen.\u00a0<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

        Palmeklippet fungerar som ett exempel p\u00e5 hur l\u00e4tt samtida propaganda, med st\u00f6d av ett globalt internet och en AI tr\u00e4nad p\u00e5 f\u00f6retr\u00e4desvis v\u00e4sterl\u00e4ndsk kultur, kan skr\u00e4ddarsys f\u00f6r varje enskild nationell kontext. Det \u00e4r en ny sorts infrastruktur f\u00f6r informationskrig som anpassar sig i realtid, och att rapportera om det kr\u00e4ver mer \u00e4n att bara dokumentera inneh\u00e5llet. Det kr\u00e4ver att man hj\u00e4lper l\u00e4sarna att f\u00f6rst\u00e5 vad inneh\u00e5llet \u00e4r skapat f\u00f6r att \u00e5stadkomma. <\/p>\n\n\n\n

        Referenser: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

        Briant, Emma, intervju med BBC News, 2026.<\/strong><\/a><\/p>\n\n\n\n

        Chayka, Kyle, ”The Team Behind a Pro-Iran, Lego-Themed Viral-Video Campaign”, The New Yorker<\/em>, 2 april 2026.<\/strong><\/a><\/p>\n\n\n\n

        Klincewicz, Micha\u0142; Alfano, Mark; Ebrahimi Fard, Amir, \u201cSlopaganda: The interaction between propaganda and generative AI\u201d, Filosofiska Notiser<\/em>, \u00e5rg\u00e5ng 12, nr 1, 2025, s. 135\u2013162.<\/strong><\/a><\/p>\n\n\n\n

        Fritzon, Isak, ”Iransk legofilm om Palmemordet”, Aftonbladet<\/em>, 2026.<\/strong><\/a><\/p>\n\n\n\n

        Singer, P.W. & Brooking, E.T. LikeWar\u202f: the weaponization of social media<\/em>. First Mariner Books edition, 2019.<\/p>\n\n\n\n

        \u00c5hbeck \u00d6hrman, Myra, ”D\u00e4rf\u00f6r faller jag f\u00f6r Irans propaganda”, Dagens ETC<\/em>, 2026.<\/strong><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Journalistiska fallgropar: N\u00e4r iransk statspropaganda tar formen av en Legofilm och n\u00e5r miljontals tittare globalt, \u00e4r det l\u00e4tt att avf\u00e4rda det som lustig kuriosa. <\/p>\n","protected":false},"author":25,"featured_media":4522,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-4521","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fordjupning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4521","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/25"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4521"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4521\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4536,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4521\/revisions\/4536"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4522"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4521"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4521"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4521"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}