{"id":4438,"date":"2026-03-30T14:18:32","date_gmt":"2026-03-30T12:18:32","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/verify\/?p=4438"},"modified":"2026-03-30T14:18:34","modified_gmt":"2026-03-30T12:18:34","slug":"hur-hanger-politiska-asikter-ihop-med-tron-pa-falsk-information","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/hur-hanger-politiska-asikter-ihop-med-tron-pa-falsk-information\/","title":{"rendered":"Hur h\u00e4nger politiska \u00e5sikter ihop med tron p\u00e5 falsk information?"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Forskarintervju med&nbsp;politiska psykologen<a href=\"https:\/\/juliaaspernas.com\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">&nbsp;Julia&nbsp;Aspern\u00e4s.<\/a><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"ingress\">Tron p\u00e5 falsk information bottnar ofta i v\u00e5r psykologiska v\u00e4rldsbild och politiska identitet och \u00e4r inte bara en fr\u00e5ga om bristande fakta. Enligt forskaren Julia Aspern\u00e4s spelar v\u00e5r syn p\u00e5 sj\u00e4lva sanningen en avg\u00f6rande roll f\u00f6r hur mottagliga vi \u00e4r f\u00f6r missinformation. I denna intervju utforskar vi hur journalister kan f\u00f6rst\u00e5 de kognitiva mekanismerna bakom konspirationsteorier och ideologisk l\u00e5sning.<\/p>\n\n\n\n<p>2025 utkom Julia Aspern\u00e4s doktorsavhandling Who falls for misinformation? Epistemic beliefs and political identity as predictors of conspiracy ideation, bullshit receptivity, and fallacies (\u201dVem faller f\u00f6r missinformation?<\/p>\n\n\n\n<p>Epistemologiska \u00f6vertygelser och politisk identitet som prediktorer av mottaglighet f\u00f6r konspirationsteorier, bullshit, och fallasier\u201d) vid Link\u00f6pings universitet.&nbsp;Psykologer har p\u00e5 senare tid unders\u00f6kt hur exempelvis tron p\u00e5 konspirationsteorier kan relateras till kognitiv stil respektive olika personlighetstyper.<\/p>\n\n\n\n<p>Neurovetaren Leor Zmigrod unders\u00f6ker i prisbel\u00f6nta boken The Ideological Brain att ideologier inte bara \u00e4r politiska \u00f6vertygelser utan psykologiska tillst\u00e5nd som pr\u00e4glas av kognitiv rigiditet, social identitet och emotionell bindning. Julia Aspern\u00e4s avhandling \u00e4r ett svenskt bidrag till detta forskningsf\u00e4lt. Vilka slutsatser kan vi dra av forskningen? P\u00e5 vilket s\u00e4tt h\u00e4nger politiska preferenser ihop med mottaglighet f\u00f6r falsk information?&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Du har i din avhandling genomf\u00f6rt&nbsp;olika&nbsp;studier&nbsp;och d\u00e4rvid funnit&nbsp;att graden av \u201dsubjektiv sanningsrelativism\u201d&nbsp;\u00e4r en viktig aspekt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r m\u00e4nniskor faller f\u00f6r falsk information.&nbsp;Ber\u00e4tta lite mer om de studier du genomf\u00f6rt och&nbsp;hur&nbsp;\u201dsubjektiv sanningsrelativism\u201d kan definieras&nbsp;\u2013 vad betyder det?&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>&#8211; Ja, det \u00e4r sp\u00e4nnande att vi verkar ha identifierat en ny och viktig faktor i mottaglighet f\u00f6r missinformation. Subjektivistisk sanningsrelativism handlar om tron att vad som \u00e4r sant beror p\u00e5 individens perspektiv snarare \u00e4n till exempel evidens och \u00f6verensst\u00e4mmelse med verkligheten. Deltagare med en subjektivistisk syn p\u00e5 sanning var \u00e5terkommande mer ben\u00e4gna att acceptera konspirationsteorier, bullshit och logiska felslut. Det visar att v\u00e5r syn p\u00e5 grundl\u00e4ggande saker som sanning spelar en roll i tendensen att falla f\u00f6r missinformation.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>I centrum f\u00f6r din avhandling st\u00e5r ocks\u00e5 kopplingen mellan politiska preferenser och mottagligheten f\u00f6r falsk information. Vad visade dina studier och vilka f\u00f6rklaringar har du till det? Kan det h\u00e4nga ihop med (vad neurovetaren Leor Zmigrod h\u00e4vdar) att vissa politiska ideologier egentligen speglar ganska h\u00e5rt programmerade kognitiva stilar, allts\u00e5 hur vi uppfattar och tolkar verkligheten?&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>&#8211; Bra fr\u00e5ga. V\u00e5ra resultat visar ungef\u00e4r det som andra funnit f\u00f6rut: p\u00e5 gruppniv\u00e5 \u00e4r h\u00f6gerpersoner n\u00e5got mer mottagliga f\u00f6r missinformation \u00e4n v\u00e4nsterpersoner. Samtidigt \u00e4r det sm\u00e5 effekter och verkar g\u00e4lla tron p\u00e5 konspirationsteorier men inte andra former av missinformation, som logiska felslut. Det kan delvis bero p\u00e5 just det att konservativa ideologier lockar personer med drag som ocks\u00e5 g\u00f6r dem mer mottagliga f\u00f6r missinformation, men detta g\u00e4ller ju endast delar av h\u00f6gern och sj\u00e4lvklart inte alla individer. Man har dessutom sett liknande tendenser bland \u201dextremister\u201d p\u00e5 b\u00e5de h\u00f6ger- och v\u00e4nsterkanten. Sammantaget \u00e4r det nog varken enkelt eller fruktbart att peka ut vilken ideologi som \u00e4r \u201ds\u00e4mst\u201d.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vilka slutsatser kan vi dra av din forskning?&nbsp;Hur skall vi&nbsp;motverka tron p\u00e5 falsk information&nbsp;om den \u00e4r s\u00e5 h\u00e5rt kopplad till identifikation med ideologiska \u00f6vertygelser?&nbsp;&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>&#8211; P\u00e5 gott och ont verkar tendensen att acceptera falsk information n\u00e4r den \u00f6verensst\u00e4mmer med ens ideologiska \u00f6vertygelser vara j\u00e4mnt f\u00f6rdelad \u00f6ver det politiska spektrumet s\u00e5 det \u00e4r nog mest effektivt att fokusera p\u00e5 allm\u00e4nna principer f\u00f6r motst\u00e5ndskraft som gynnar oss alla. En del av arbetet b\u00f6r best\u00e5 av att korrigera falsk information, men vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 odla normer om vikten av evidens och kritiskt t\u00e4nkande. Det b\u00f6r handla mindre om att \u201cvinna\u201d \u00f6ver personer och mer om att st\u00e4rka gemensamma kriterier f\u00f6r vad som r\u00e4knas som kunskap och att kunna debattera respektfullt \u00e4ven med olikt\u00e4nkande.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Hur tycker du journalister skulle kunna ta in din forskning?&nbsp;Finns det en modell med vilken man kan&nbsp;f\u00f6rklara din forskning och vad den skulle kunna betyda f\u00f6r&nbsp;att f\u00f6rb\u00e4ttra&nbsp;bevakningen av politiska debatter och mots\u00e4ttningar?&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Julia Aspern\u00e4s: Man kan f\u00f6rs\u00f6ka skilja mellan inneh\u00e5ll och varf\u00f6r man tror p\u00e5 det. Journalister \u00e4r bra p\u00e5 att granska inneh\u00e5ll men b\u00f6r \u00e4ven f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nniskors olika s\u00e4tt att avg\u00f6ra vad som \u00e4r sant \u2013 inte bara vad de tycker. V\u00e5r forskning tyder ocks\u00e5 p\u00e5 att bevakning blir mer tr\u00e4ffs\u00e4ker om man f\u00f6rst\u00e5r hur vissa budskap samspelar med individers v\u00e4rldsbild och ibland g\u00f6r dem n\u00e4stintill resistenta mot korrigeringar.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Psykologiforskaren Julia Aspern\u00e4s f\u00f6rklarar hur politisk identitet och synen p\u00e5 sanning p\u00e5verkar mottagligheten f\u00f6r falsk information.<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":4444,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[18,14],"tags":[],"class_list":["post-4438","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fordjupning","category-intervju"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4438","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4438"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4438\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4446,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4438\/revisions\/4446"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4444"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4438"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4438"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4438"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}