{"id":3746,"date":"2025-04-02T10:27:13","date_gmt":"2025-04-02T08:27:13","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/faktajouren\/?p=3746"},"modified":"2025-04-02T13:12:38","modified_gmt":"2025-04-02T11:12:38","slug":"ska-vi-begransa-yttrandefriheten-for-att-radda-demokratin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/ska-vi-begransa-yttrandefriheten-for-att-radda-demokratin\/","title":{"rendered":"Ska vi begr\u00e4nsa yttrandefriheten f\u00f6r att r\u00e4dda demokratin?\u00a0"},"content":{"rendered":"\n

Artikeln har tidigare publicerad i Dagens Nyheter\u202f26\/3 2025 <\/em><\/p>\n\n\n\n

Demokratins framtid st\u00e5r och faller med det nya informationslandskapet. Insatser f\u00f6r folkbildning, en stark lokaljournalistik, faktakontroller och moderering av inneh\u00e5ll p\u00e5 digitala plattformarna \u00e4r av stor vikt, skriver \u00c5sa\u202fWikforss.<\/p>\n\n\n\n

Den dramatiska utvecklingen i USA har gjort det allt sv\u00e5rare att f\u00f6rneka det forskare l\u00e4nge varnat f\u00f6r: Demokratins framtid st\u00e5r och faller med hur vi hanterar det nya informationslandskapet. I \u00e5rets rapport konstaterar ocks\u00e5 institutet V-Dem att demokratin fortsatt \u00e4r p\u00e5 tillbakag\u00e5ng globalt. Desinformation och toxisk polarisering, skriver man, anv\u00e4nds f\u00f6r att bereda v\u00e4gen f\u00f6r ett systemskifte d\u00e4r demokratin f\u00f6rvandlas till en autokrati. 

Att demokratins v\u00e4lg\u00e5ng beror av informationsomgivningen borde inte f\u00f6rv\u00e5na. Det \u00f6ppna samtalet, den fria kommunikationen, utg\u00f6r demokratins k\u00e4rna men ocks\u00e5 dess centrala s\u00e5rbarhet. N\u00e4r Platon argumenterade mot demokratin var det just f\u00f6r att han oroade sig f\u00f6r att m\u00e4nniskor skulle luras att r\u00f6sta fram en demagog som inf\u00f6r tyranniet. I boken ”The paradox of democracy” (2022) diskuterar de amerikanska f\u00f6rfattarna Zac Gershberg och Sean Illing detta inre hot mot demokratin. Historien visar att ju \u00f6ppnare ett samh\u00e4lle \u00e4r, fr\u00e5n antikens Grekland till i dag, desto mer s\u00e5rbart \u00e4r det f\u00f6r demagogi, distraktion och spektakel. 

I det perspektivet \u00e4r det f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande att h\u00f6gerextrema politiker och opinionsbildare framst\u00e4ller sig som yttrandefrihetens riddare. I sitt tal till nationen nyligen h\u00e4vdade Trump att han bek\u00e4mpat censuren och \u00e5teruppr\u00e4ttat yttrandefriheten i USA. Musk s\u00e4ger detsamma och ingen har missat JD Vances rasande tal i M\u00fcnchen d\u00e4r han h\u00e4vdade att det stora hotet mot demokratin i Europa inte \u00e4r Ryssland utan interna fiender som vill nedmontera yttrandefriheten. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r friheten utnyttjas f\u00f6r att undergr\u00e4va demokratin<\/h6>\n\n\n\n

Som m\u00e5nga har p\u00e5pekat pr\u00e4glas det hela av ett h\u00e4pnadsv\u00e4ckande hyckleri. Under det att dessa akt\u00f6rer hyllar yttrandefriheten g\u00f6r de vad de kan f\u00f6r att tysta sina meningsmotst\u00e5ndare. Nu kan man f\u00f6rst\u00e5s inte v\u00e4nta sig att den som systematiskt anv\u00e4nder l\u00f6gnen som politiskt redskap skulle bli s\u00e4rskilt uppr\u00f6rd \u00f6ver att anklagas f\u00f6r hyckleri. Att bryta mot normerna f\u00f6r ett civiliserat samh\u00e4lle ing\u00e5r i planen. D\u00e4remot b\u00f6r anklagelsen om hyckleri bekymra mer seri\u00f6sa debatt\u00f6rer som reflexm\u00e4ssigt h\u00e4vdar att alla f\u00f6rs\u00f6k att motarbeta den politiska l\u00f6gnen utg\u00f6r ett hot mot yttrandefriheten. Det f\u00f6religger helt enkelt en fundamental m\u00e5lkonflikt som m\u00e5ste tas p\u00e5 st\u00f6rsta allvar: Yttrandefriheten \u00e4r demokratins grundbult, den m\u00e5ste v\u00e4rnas. Men vad g\u00f6r vi om denna frihet anv\u00e4nds f\u00f6r att nedmontera demokratin? 
 
Ett svar \u00e4r att vi b\u00f6r ta tjuren vid hornen och faktiskt g\u00f6ra vissa inskr\u00e4nkningar i yttrandefriheten. Det \u00e4r l\u00e4tt att avvisa detta som en absurditet. Vi kan v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 inte r\u00e4dda demokratin genom att f\u00f6rsvaga den? Men det \u00e4r att g\u00f6ra det enkelt f\u00f6r sig. G\u00e5r demokratin under kan vi f\u00f6rv\u00e4nta oss betydligt st\u00f6rre inskr\u00e4nkningar i yttrandefriheten och relaterade friheter – mediefriheten, den akademiska friheten och kulturens frihet. Den dramatiska utvecklingen i USA visar hur snabbt det kan g\u00e5. Nu hotas fria medier p\u00e5 allvar, l\u00e5nga listor \u00f6ver f\u00f6rbjudna ord p\u00e5 myndigheter har uppr\u00e4ttats (d\u00e4ribland ”or\u00e4ttvisa” och ”kvinnlig”) och en djup tystnad s\u00e4nker sig \u00f6ver de amerikanska universiteten av r\u00e4dsla f\u00f6r statliga repressalier. 

Om det g\u00e5r att skydda demokratin mot ett s\u00e5dant \u00f6de genom att f\u00f6rbjuda vissa typer av desinformation, till exempel l\u00f6gner om ett valresultat, \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5got som b\u00f6r tas p\u00e5 allvar. Det \u00e4r v\u00e4rt att minnas att inget land har en obegr\u00e4nsad yttrandefrihet. N\u00e4r filosofen John Stuart Mill argumenterade f\u00f6r en stor yttrandefrihet konstaterade han samtidigt att denna frihet b\u00f6r begr\u00e4nsas n\u00e4r ett yttrande medf\u00f6r stora skador. En s\u00e5dan skadeprincip ligger ocks\u00e5 bakom lagstiftning mot f\u00f6rtal och hets mot folkgrupp, bland annat. Normalt handlar det om att skydda individen mot skador, men man skulle kunna argumentera f\u00f6r att skador p\u00e5 demokratin ocks\u00e5 b\u00f6r beaktas. Resonemanget skulle likna det svenska regeringen f\u00f6rt n\u00e4r den i samband med koranbr\u00e4nningarna velat inskr\u00e4nka yttrandefriheten med h\u00e4nvisning till den nationella s\u00e4kerheten. <\/p>\n\n\n\n

V\u00e4gen fram\u00e5t: Att st\u00e4rka kunskap och journalistik<\/h6>\n\n\n\n

Inskr\u00e4nkningar i yttrandefriheten ska emellertid g\u00f6ras med stor f\u00f6rsiktighet och det \u00e4r h\u00f6gst osannolikt att demokratin kan skyddas p\u00e5 detta s\u00e4tt. L\u00e5t oss s\u00e4ga att den amerikanska kongressen hade inf\u00f6rt lagstiftning som skulle f\u00f6rbjuda spridningen av l\u00f6gnen om valresultatet 2020 och att Trump \u00e4nd\u00e5 hade fortsatt sprida den. R\u00e4ttssystemet arbetar l\u00e5ngsamt medan spridningen av det falska \u00e4r blixtsnabb. Trump skulle bara framst\u00e5 som en martyr och k\u00e4mpe f\u00f6r yttrandefriheten (martyrskapet har han odlat med stor framg\u00e5ng). I dagens internetkultur skulle budskapet dessutom snabbt skifta form och kommuniceras p\u00e5 indirekta vis, med hj\u00e4lp av kodade uttryck och bilder. 

Svaret b\u00f6r allts\u00e5 vara ett annat: St\u00e4rk kunskapen hos folket. 

S\u00e5 gick det ocks\u00e5 till n\u00e4r den moderna demokratin v\u00e4xte fram f\u00f6r drygt hundra \u00e5r sedan – oberoende medier, skola f\u00f6r alla och olika sorters folkbildningsinsatser var avg\u00f6rande. Men det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 hur sv\u00e5rt det \u00e4r att st\u00e4rka kunskapen i det nuvarande informationslandskapet. <\/p>\n\n\n\n

Det pratas till exempel mycket om insatser f\u00f6r att sk\u00e4rpa det kritiska t\u00e4nkandet. Det \u00e4r en l\u00f6sning som l\u00e4gger ansvaret p\u00e5 individen (vilket passar techbolagen utm\u00e4rkt). Utan tvekan \u00e4r det viktigt att vi sk\u00e4rper v\u00e5r kritiska f\u00f6rm\u00e5ga och det \u00e4r bra att skolorna nu tar tr\u00e4ning i k\u00e4llkritik p\u00e5 stort allvar. Men fokuset p\u00e5 individbaserade l\u00f6sningar missar en helt grundl\u00e4ggande insikt: hur pass bra vi \u00e4r p\u00e5 kritiskt t\u00e4nkande beror av kvaliteten p\u00e5 den information som n\u00e5r oss. Kritiskt t\u00e4nkande handlar inte bara om att t\u00e4nka logiskt utan ocks\u00e5 om att g\u00f6ra rimlighetsbed\u00f6mningar och s\u00e5dana g\u00f6rs alltid mot bakgrund av vad man redan tror. Om man matats med l\u00f6gner (om ett valresultat, om klimatforskningen, om Ukraina, etcetera) kommer bed\u00f6mningarna att vara d\u00e4refter. 
 
Det kr\u00e4vs d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 att vi f\u00f6rb\u00e4ttrar kvaliteten p\u00e5 informationsomgivningen. H\u00e4r \u00e4r olika typer av insatser m\u00f6jliga. Det g\u00e5r inte att \u00e5teruppr\u00e4tta det sena 1900-talets medielandskap, en period som sammanf\u00f6ll med demokratins guld\u00e5lder, men vi b\u00f6r g\u00f6ra vad vi kan f\u00f6r att st\u00e4rka den oberoende journalistiken. Av s\u00e4rskild betydelse \u00e4r lokaljournalistiken eftersom den st\u00e5r m\u00e4nniskor n\u00e4rmre. I USA har de senaste decennierna inneburit en mycket kraftig tillbakag\u00e5ng f\u00f6r lokalmedier och d\u00e4r lever stora grupper av m\u00e4nniskor nu i nyhets\u00f6knar, omr\u00e5den d\u00e4r seri\u00f6s lokaljournalistik helt saknas. Trump vann valet i 91 procent av dessa \u00f6knar. 
<\/p>\n\n\n\n

 Behovet av faktagranskning och transparens<\/h6>\n\n\n\n

Ekonomiskt st\u00f6d till oberoende faktakontrollerande organisationer \u00e4r ocks\u00e5 viktigt. Efter att Meta b\u00f6jde sig f\u00f6r Trump besl\u00f6t bolaget sig inte bara f\u00f6r att avbryta det system f\u00f6r moderering av inneh\u00e5ll man byggt upp utan ocks\u00e5 f\u00f6r att avsluta samarbetet med denna typ av organisationer v\u00e4rlden \u00f6ver, d\u00e4ribland K\u00e4llkritikbyr\u00e5n i Sverige. Och forskning visar att faktakontroller fungerar. N\u00e4r experter v\u00e4rlden \u00f6ver tillfr\u00e5gades angav en majoritet att flaggning av op\u00e5litligt inneh\u00e5ll och faktakontroller skulle f\u00f6rb\u00e4ttra informationskvaliteten. 

Det \u00e4r givetvis avg\u00f6rande att granskningen g\u00f6rs p\u00e5 ett seri\u00f6st s\u00e4tt. N\u00e4r evidensen \u00e4r stark och entydig \u00e4r faktakontrollen okomplicerad, d\u00e5 kan det falska utpekas. Men n\u00e4r evidensen \u00e4r ofullst\u00e4ndig d\u00e5 b\u00f6r man s\u00e4ga just det och inte landa i n\u00e5gra tydliga slutsatser. S\u00e5 jobbar ocks\u00e5 professionella faktaorganisationer. Det har h\u00e4vdats att faktagranskning \u00e4r politiskt motiverat eftersom den oftare utpekar desinformation fr\u00e5n h\u00f6ger. Men forskning visar att detta \u00e4r en reflektion av att mer desinformation kommer fr\u00e5n denna sida av politiken, inte av att sj\u00e4lva granskningen \u00e4r skev. 
 
Sv\u00e5righeten att faktagranska ska inte heller \u00f6verdrivas. N\u00e4r Vance s\u00e4tter citationstecken runt ”desinformation”, n\u00e4r det talas om ”s\u00e5 kallade” faktakontroller, \u00e4r det en sorts filosofisk propaganda av v\u00e4lk\u00e4nt snitt fr\u00e5n auktorit\u00e4ra stater. Budskapet \u00e4r att det inte g\u00e5r att avg\u00f6ra vad som \u00e4r sant och falskt. Filosofen Hannah Arendt har betonat hur denna propaganda var central i 1900-talets totalit\u00e4ra stater. L\u00f6gnernas fr\u00e4msta m\u00e5l var, enligt Arendt, inte att f\u00e5 m\u00e4nniskor att tro p\u00e5 dem utan att f\u00f6rvirra och skapa passiva medborgare som drar sig undan samh\u00e4llslivet. Precis den utveckling som skett i Putins allt mer totalit\u00e4ra Ryssland. 

Ett omdebatterat redskap f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten hos informationsomgivningen \u00e4r moderering av inneh\u00e5ll p\u00e5 de digitala plattformarna. Detta beskrivs ibland som en form av censur men det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s felaktigt. Censur handlar om statliga ingrepp i individens r\u00e4tt att yttra sig. Techbolagen \u00e4r privata akt\u00f6rer och kan sj\u00e4lva v\u00e4lja vad de vill uppl\u00e5ta sitt utrymme \u00e5t. Friheten att yttra sig inneb\u00e4r inte att andra \u00e4r skyldiga att sprida det som s\u00e4gs. 

D\u00e4remot har dessa bolag en enorm makt \u00f6ver det offentliga samtalet och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att vi f\u00f6r en seri\u00f6s diskussion om hur de best\u00e4mmer \u00f6ver det inneh\u00e5ll vi matas med. F\u00f6r det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s s\u00e5 att detta inneh\u00e5ll alltid kureras, att algoritmer styr vad vi ser. Tanken att plattformarna fungerar som en sorts neutral anslagstavla \u00e4r inte bara i grunden felaktig, den har \u00e4ven hj\u00e4lpt techbolagen att friskriva sig fr\u00e5n allt publicistiskt ansvar. Forskning visar ocks\u00e5 att dessa algoritmer gynnar det op\u00e5litliga och det extrema. I en studie inf\u00f6r det tyska valet nyligen kunde man till exempel konstatera att algoritmerna tydligt premierade inneh\u00e5ll till st\u00f6d f\u00f6r AFD. 

N\u00e4r Musk och Vance attackerar Europa \u00e4r det uppenbart vad m\u00e5let \u00e4r: Att skapa opinion mot existerande lagstiftning inom EU, det vill s\u00e4ga Digital Services Act som m\u00f6jligg\u00f6r viss reglering av techbolagen. X utreds just nu f\u00f6r brott mot DSA och riskerar stora b\u00f6ter. Lagen reglerar inte vad som f\u00e5r s\u00e4gas och inneb\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00e5gra inskr\u00e4nkningar i yttrandefriheten, men den utg\u00f6r visst skydd mot p\u00e5verkanskampanjer och n\u00e4tbrottslighet. Bland annat kr\u00e4vs st\u00f6rre insyn i hur plattformarnas algoritmer fungerar och transparens om finansiering. Som det \u00e4r nu vet vi inte vem som betalar f\u00f6r att sprida desinformation p\u00e5 plattformarna. M\u00e5let \u00e4r allts\u00e5 st\u00f6rre \u00f6ppenhet, inte mindre. Om kampanjen mot DSA lyckas st\u00e5r Europas demokratier skyddsl\u00f6sa inf\u00f6r techoligarkin och den anti-demokratiska propagandan. D\u00e5 riskerar vi att g\u00e5 samma \u00f6de till m\u00f6tes som USA. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Demokratins framtid st\u00e5r och faller med det nya informationslandskapet. Insatser f\u00f6r folkbildning, en stark lokaljournalistik, faktakontroller och moderering av inneh\u00e5ll p\u00e5 digitala plattformarna \u00e4r av stor vikt, skriver \u00c5sa\u202fWikforss.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"author":22,"featured_media":3766,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-3746","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fordjupning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3746","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/22"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3746"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3746\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3769,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3746\/revisions\/3769"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3766"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3746"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3746"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3746"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}