{"id":3581,"date":"2025-03-17T14:22:02","date_gmt":"2025-03-17T13:22:02","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/faktajouren\/?p=3581"},"modified":"2025-03-18T08:35:46","modified_gmt":"2025-03-18T07:35:46","slug":"att-navigera-i-trumps-usa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/att-navigera-i-trumps-usa\/","title":{"rendered":"Att navigera i Trumps USA: Emma Ricknell om journalistikens utmaningar"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Trump-administrationens utspel har kommit i rasande fart sedan tilltr\u00e4det i januari och faktakollare \u00f6ver hela v\u00e4rlden sliter sitt h\u00e5r f\u00f6r att hinna med. Statsvetaren Emma Ricknell har varit flitigt anlitad i diverse medier f\u00f6r att kommentera l\u00e4get och komma med expertis. I en intervju med Faktajouren delar hon med sig av insikter om den snabba och komplexa politiska utvecklingen: ”Spring inte p\u00e5 alla bollar!”<\/p>\n

<\/p>\n

Emma Ricknell \u00e4r filosofie doktor i statsvetenskap och prefekt f\u00f6r Statsvetenskapliga institutionen vid Linn\u00e9universitetet. Hon \u00e4r expert p\u00e5 lagstiftningen kring d\u00f6dsstraff i amerikanska delstater och har p\u00e5 senare tid varit flitigt anlitad kommentator om USA:s politiska utveckling.<\/p>\n

<\/p>\n

I det r\u00e5dande l\u00e4get, d\u00e4r den nya presidentens utspel kommer i minuttakt och sp\u00e4nner sig fr\u00e5n allt mellan plastsugr\u00f6r till indraget milit\u00e4rt st\u00f6d till Ukraina g\u00e4ller det att h\u00e5lla huvudet kallt. Vilken roll spelar Elon Musk egentligen? Hur kan USAID st\u00e4ngas ner s\u00e5 snabbt? Varf\u00f6r blev det kortslutning inf\u00f6r rullande kameror i samtalen mellan Trump, Vance och Zelenskyj? Fr\u00e5gorna \u00e4r m\u00e5nga och konsekvenserna \u00e4r massiva f\u00f6r v\u00e4rldspolitiken, vilket st\u00e4ller journalister och mediepubliken inf\u00f6r stundom orimliga sv\u00e5righeter. Till viss del \u00e4r \u00f6versv\u00e4mningen av medielandskapet med en m\u00e4ngd mots\u00e4gelsefulla eller rent av meningsl\u00f6sa budskap en avsiktlig strategi \u2013 ett slags stresstest och medveten \u00f6verbelastning av medierna. Det kan vara l\u00f6nt att inte springa p\u00e5 alla bollar. Vi fr\u00e5gar Emma Ricknell vilka tips hon kan ge f\u00f6r att hantera, bevaka och f\u00f6rst\u00e5 den snabba h\u00e4ndelseutvecklingen?<\/p>\n

<\/p>\n

Emma, du har \u00e5tminstone sedan presidentvalet 2024 haft kontinuerlig kontakt med svenska medier och kommenterat h\u00e4ndelseutvecklingen i USA \u2013 vilka \u00e4r de vanligaste fr\u00e5gorna du f\u00e5r?\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 Fr\u00e5gorna har b\u00e5de inf\u00f6r och efter valet framf\u00f6r allt g\u00e4llt olika uppseendev\u00e4ckande h\u00e4ndelser inom amerikansk politik \u2013 snabba reaktioner p\u00e5 en h\u00e4ndelseutveckling som sker i rasande fart. Ut\u00f6ver Trumps olika utspel, mordf\u00f6rs\u00f6ket p\u00e5 honom och de olika r\u00e4ttsprocesser han fortfarande \u00e4r inblandad i, har det \u00e4ven handlat om Demokraternas minst sagt ovanliga valkampanj och tillsynes sv\u00e5righet att samla sig efter valf\u00f6rlusten.\u00a0<\/p>\n

<\/p>\n

Sedan Trumps installationstal den 20 januari har h\u00e4ndelseutvecklingen eskalerat. Den federala f\u00f6rvaltningen slaktas av en icke-vald miljard\u00e4r och hans handplockade medarbetare, en drakonisk migrationspolitik genomf\u00f6rs och Ukraina sl\u00e4ngs mer eller mindre under bussen. Har presidenten mandat f\u00f6r allt detta? Och gick det att f\u00f6rutse hur snabbt f\u00f6r\u00e4ndringarna skulle ske?\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 Trump var under valkampanjen v\u00e4ldigt tydlig i vad han ville genomf\u00f6ra, s\u00e5 s\u00e4rskilt f\u00f6rv\u00e5nad \u00e4r jag inte \u00f6ver att det nu h\u00e4nder. Att det skulle ske i denna fart \u00e4r dock d\u00e4r jag f\u00e5tt intrycket att ingen varit f\u00f6rberedd. Domstolsprocesserna har redan b\u00f6rjat och dessa f\u00f6rv\u00e4ntar jag mig att vi kommer se betydligt mer av, n\u00e4r vissa beslut ifr\u00e5gas\u00e4tts p\u00e5 konstitutionella grunder. D\u00e4remot m\u00e5ste man ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att i det amerikanska systemet har presidenten mycket makt.\u00a0\u00a0<\/p>\n

<\/p>\n

Mot bakgrund av att v\u00e4rldsh\u00e4ndelserna verkar skena i v\u00e4g \u2013 hur tycker du svenska journalister skall f\u00f6rh\u00e5lla sig till situationen? Faktajourens uppdrag \u00e4r ju till exempel att verka f\u00f6r fact-checking och verifikation i informationsfl\u00f6det i svenska medier. Men finns det ens en po\u00e4ng med det i det amerikanska nyhetsfl\u00f6det?\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r att faktakoll av mer komplicerade uttalanden och h\u00e4ndelser ska vara trov\u00e4rdig m\u00e5ste den f\u00f6rst\u00e5s vara grundlig, och per definition m\u00e5ste den f\u00e5 ta \u00e5tminstone lite tid. Det betyder att i takt med den s\u00e5 pass snabba h\u00e4ndelseutvecklingen, riskerar faktakollen att vara pass\u00e9 n\u00e4r den v\u00e4l presenteras. Ta till exempel de oerh\u00f6rt snabba sv\u00e4ngarna vi redan sett n\u00e4r det g\u00e4ller olika bud kring tullar n\u00e4r det g\u00e4ller hur de motiverats och olika effekter som presenterats. Eller riskerar faktakollen att drunkna i sin egen m\u00e4ngd p\u00e5 grund av omfattningen n\u00e4r flera saker h\u00e4nder samtidigt, t.ex. n\u00e4r olika personer i Trumpadministrationen uttalar sig under f\u00f6rloppet av en dag.\u00a0<\/p>\n

<\/p>\n

Trump 2.0 kommer att vara mellan 2024 och 2028. Vad som h\u00e4nder d\u00e4refter kan vi idag endast spekulera kring. Hur skall svenska medier utveckla uth\u00e5llighet att bevaka USA \u00f6ver tid? Vilka \u00e4r dina fr\u00e4msta tips f\u00f6r nyhetsv\u00e4rderingen?\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 Helhetsperspektiv, vilket betyder is i magen i nyhetsv\u00e4rderingen, \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt. Jag har sj\u00e4lv b\u00f6rjat k\u00e4nna mig l\u00f6jlig n\u00e4r jag kommenterar i stil med att \u201ddet \u00e4r sv\u00e5rt att j\u00e4mf\u00f6ra det som h\u00e4nt med n\u00e5got som skett tidigare\u201d f\u00f6r att en artikels fokus \u00e4r v\u00e4ldigt fokuserad p\u00e5 en enda h\u00e4ndelse eller uttalande, och mindre p\u00e5 ett mer \u00f6vergripande perspektiv. Om det \u00e4r m\u00f6jligt att lite oftare zooma ut n\u00e5got och l\u00e4gga mindre vikt vid det sensationella i en enskild h\u00e4ndelse eller uttalande, \u00e4r det ocks\u00e5 m\u00f6jligt att hj\u00e4lpa l\u00e4sarna att f\u00f6rst\u00e5 h\u00e4ndelseutvecklingen p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt genom att tillhandah\u00e5lla ett bredare sammanhang. \u00c4ven om Trump \u00e4r extrem p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r till exempel inte alla hans grundl\u00e4ggande policyf\u00f6rslag tagna ur luften i ett amerikanskt perspektiv, men detta f\u00f6rloras i en del rapportering. Detta skulle m\u00f6jligen ocks\u00e5 leda till att man som journalist k\u00e4nner att man faktiskt har ett b\u00e4ttre grepp om h\u00e4ndelseutvecklingen.\u00a0<\/p>\n

<\/p>\n

– Vidare menar jag att n\u00e4r svensk media relaterar det som h\u00e4nder i USA \u2013 dvs. i Washington D.C \u2013 till v\u00e5rt eget land och kontinent, vilket f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 ska g\u00f6ras, skymmer det ibland det faktum att USA \u00e4r en federal stat. Direktkopplingar \u00f6ver lands\/kontinentgr\u00e4nserna haltar ibland beroende p\u00e5 policyomr\u00e5de. Om man allts\u00e5 v\u00e4ljer att rapportera om USA kan det vara v\u00e4rt att p\u00e5 olika s\u00e4tt inkludera de olika delstaterna som i m\u00e5nga avseenden varierar v\u00e4ldigt mycket fr\u00e5n varandra, och som dessutom har en betydande sj\u00e4lvbest\u00e4mmander\u00e4tt. Om Trump g\u00f6r ett utspel om sk\u00e4rpningar av d\u00f6dsstraffet till exempel, g\u00e4ller det att f\u00f6rklara att det han kan uttala sig om \u00e4r det federala d\u00f6dsstraffet.\u00a0\u00a0<\/p>\n

<\/p>\n

\n

<\/p>\n

\n

<\/p>\n

\n

<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r bevakar du h\u00e4ndelserna i USA  
<\/span><\/mark><\/strong>
Tips 1: Spring inte p\u00e5 alla bollar! Stanna upp, t\u00e4nk efter innan du delar. <\/strong><\/pre>\n
\u00a0<\/p>\n
Det st\u00e4ndiga fl\u00f6det av uppseendev\u00e4ckande h\u00e4ndelser och utspel g\u00f6r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att sortera h\u00e5rt och prioritera v\u00e4sentligheter.<\/p>\n
Tips 2: Forts\u00e4tt med att inh\u00e4mta expertkunskap fr\u00e5n betrodda k\u00e4llor! 
<\/strong>
I st\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4gga kraften p\u00e5 att avsl\u00f6ja och analysera falskheter kan det vara v\u00e4rdefullt att forts\u00e4ttningsvis fokusera p\u00e5 fakta.<\/p>\n
Utrikespolitiska Institutet (UI) bjuder p\u00e5 initierade inblickar i de flesta l\u00e4nder. Genom f\u00f6rel\u00e4sningar, rapporter och poddar f\u00e5r du fakta och unik information om l\u00e4get i USA. UI har \u00e4ven kontakt till ledande experter i f\u00e4ltet<\/p>\n
Svenska Institutet f\u00f6r Nordamerikastudier (SINAS) bedriver forskning, ger kurser och fr\u00e4mjar studiet av Nordamerika.<\/p>\n
Forskning.se tillhandah\u00e5ller dels artiklar baserad p\u00e5 forskning vid svenska universitet och m\u00f6jligheter f\u00f6r dig som journalist att komma i kontakt med experter.<\/p>\n
I en internationell kontext \u00e4r The Conversation en solid forskningsbaserad kunskapsk\u00e4lla som ger b\u00e5de \u00f6versikt och djupa insikter i h\u00e4ndelseutvecklingen i USA.<\/p>\n
L\u00e4s desinformationsexperten Carl Heath extremt initierade inl\u00e4gg om h\u00e4ndelseutvecklingen i USA!<\/p>\n
Tips 3: Konsultera med kollegor och experter i USA! 
<\/strong>
Det synliga och emotionellt f\u00f6rst\u00e4rkta nyhetsfl\u00f6det om USA \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis det enda. Forts\u00e4tt med att konsultera med kollegor och experter som \u00e4r verksamma i USA.<\/p>\n
American Sunlight Project (ASP) \u2013 en opolitisk tankesmedja \u2013 kommenterar aktuella h\u00e4ndelseutvecklingar avseende falsk information i USA och har tillg\u00e5ng till omfattande expertkunskap. ASP leds av Nina Jankowicz, en internationellt erk\u00e4nd desinformationsexpert. Faktajouren intervjuade Nina Jankowicz i november 2024, del 1 och del 2 h\u00e4r.<\/p>\n
Tips 4: Fokusera p\u00e5 fr\u00e5gor om Sveriges och Europas politiska autonomi <\/strong><\/p>\n
I kaskaden av inrikes- och utrikespolitiska utspel fr\u00e5n USA \u00e4r det l\u00e4tt att gl\u00f6mma bort v\u00e5r nationella svenska och trans-nationella europeiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Med EU och andra internationella f\u00f6rsvarsavtal (t ex med Storbritannien) finns det mekanismer att hantera stora politiska utmaningar. Forts\u00e4tt med att bevaka avg\u00f6rande fr\u00e5gor ur ett svenskt men framf\u00f6r allt europeiskt perspektiv.<\/p>\n
Bevaka EU:s utrikestj\u00e4nst European External Action Service EEAS och dess chef Kaja Kallas.<\/p>\n
<\/p>\n<\/div>\n
<\/p>\n<\/div>\n
<\/p>\n<\/div>\n
<\/p>\n
<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Spring inte p\u00e5 alla bollar! Det s\u00e4ger Emma Ricknell, statsvetare och expert p\u00e5 lagstiftningen kring d\u00f6dsstraff i amerikanska delstater som p\u00e5 senare tid varit flitigt anlitad kommentator om USA:s politiska utveckling.\u00a0L\u00e4s v\u00e5r intervju och ta del av hennes tips! <\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":3582,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[],"class_list":["post-3581","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-intervju"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3581","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3581"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3581\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3613,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3581\/revisions\/3613"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3582"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3581"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3581"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3581"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}