Arbetet med att kartl\u00e4gga och bem\u00f6ta desinformation i olika former p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll. H\u00e4r kan du komma vidare till forskning, rapporter och annat fr\u00e5n den akademiska v\u00e4rlden och olika organisationer.<\/p>\n\n\n\n
America Misled: How the fossil fuel industry deliberately misled Americans about climate change.<\/strong><\/a> Understanding and countering misinformation about climate change.<\/a><\/strong> Detta \u00e4r ett paper av John Cook, assisterande professor vid Center for Climate Change Communication vid George Mason University i USA. Han redog\u00f6r bland annat f\u00f6r vad han ser n\u00e4r det g\u00e4ller polariseringen i klimatfr\u00e5gan och vilken roll fact-checking har genom att analysera en den av den misinformation och desinformation som cirkulerar. Cook ger ocks\u00e5 f\u00f6rslag p\u00e5 l\u00f6sningar f\u00f6r att hantera detta.<\/p>\n\n\n\n Hur kan publiken f\u00e5s att ta del av faktakollar? Organisationen First Draft har formulerat en rad principer som faktagranskare kan inspireras av.<\/strong><\/p>\n\n\n\n J\u00e4msides diskussioner om trender, verktyg och metoder p\u00e5g\u00e5r det i v\u00e4rldens fact-checking community en central diskussion om hur materialet ska presenteras f\u00f6r publiken n\u00e4r det flaggas f\u00f6r vad som \u00e4r falskt och vad som \u00e4r sant.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r \u00e4r s\u00e5 kallade \u201dlabels\u201d, flaggor eller m\u00e4rkningar, en central metod i dialogen med publiken. Se ett tydligt exempel p\u00e5 detta hos Leadstories<\/a>. M\u00e4rkningens viktiga roll lyftes under ett seminarium p\u00e5 virtuella konferensen Global Fact 7<\/a>. Under rubriken \u201dStop signs: Does the public understand the ways fact-checkers flag and present misleading videos and images\u201d diskuterades framg\u00e5ngsrika metoder.<\/p>\n\n\n\n Claire Wardle, verksamhetschef f\u00f6r First Draft<\/a> i USA, presenterade de slutsatser som har dragits n\u00e4r hennes organisation har borrat djupare i kommunikationen med publiken. Slutsatserna ska kunna fungera som ett principer f\u00f6r hur faktagranskare kan till\u00e4mpa m\u00e4rkning. \u201dDe h\u00e4r principerna \u00e4r dock bara en b\u00f6rjan p\u00e5 v\u00e5rt arbete gentemot publiken. Det vi vill p\u00e5 l\u00e4ngre sikt \u00e4r att ge verktyg till publiken, s\u00e5 att de som redan \u00e4r intresserade av v\u00e5ra faktakollar p\u00e5 ett enkelt vis kan dela v\u00e5rt material vidare i sina n\u00e4tverk s\u00e5 vi n\u00e5r en ny publik\u201d<\/em>, sa Claire Wardle p\u00e5 seminariet.<\/p>\n\n\n\n I samlingen av principer betonar First Draft bland annat vikten av att inte ge on\u00f6dig uppm\u00e4rksamhet till felaktigheterna, och att faktagranskare b\u00f6r fokusera p\u00e5 att upprepa det korrekta, inte felaktigheterna. Det b\u00f6r \u00e4ven finnas en str\u00e4van efter att hj\u00e4lpa anv\u00e4ndarna att identifiera och f\u00f6rst\u00e5 hur manipulationen g\u00f6rs, och g\u00f6ra det enkelt f\u00f6r anv\u00e4ndaren att ta del av mer korrekt information om den s\u00e5 vill.<\/p>\n\n\n\n N\u00e5gra av principerna fr\u00e5n First Draft n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4rkning av fact-checks:<\/p>\n\n\n\n L\u00e4s hela rapporten.<\/a><\/p>\n\n\n\n Ta del av seminariet d\u00e4r rapporten presenterades p\u00e5 Global Fact 7 nedan.<\/p>\n\n\n\n Fejk, filter och faktaresistens \u2013 hotar sociala medier demokratin?<\/a> Boken sl\u00e4pptes 2018 och syftet med den \u00e4r att f\u00f6rdjupa diskussionen om fejk, filterbubblor, faktaresistens och n\u00e4ttroll genom att presentera aktuell forskning.<\/p>\n\n\n\n Institutet f\u00f6r Mediestudier ska \u2013 med forskningen som verktyg \u2013 verka f\u00f6r en v\u00e4lgrundad diskussion i samh\u00e4l-let om hur medierna sk\u00f6ter sin grundl\u00e4ggande uppgift: att p\u00e5 medborgarnas uppdrag granska makten och skildra verkligheten. Institutet st\u00f6ds av fack, n\u00e4ringsliv och civilsamh\u00e4lle som kyrkan och idrottsr\u00f6relsen. Institutets forskning finansieras genom bidrag fr\u00e5n bland andra Familjen Erling Perssons stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.<\/p>\n\n\n\n Smearing Sweden<\/a>, om den svenska valr\u00f6relsen 2018 Institutet f\u00f6r strategisk dialog, ISD, har gjort rapporten Smearing Sweden p\u00e5 uppdrag av Myndigheten f\u00f6r samh\u00e4llsskydd och beredskap, MSB.<\/p>\n\n\n\n Syftet med rapporten var att fr\u00e4mst att unders\u00f6ka eventuell utl\u00e4ndsk p\u00e5verkan i det svenska valet 2018. Det var fr\u00e4mst olika online-plattformar som granskades.<\/p>\n\n\n\n N\u00e5gra av slutsatserna i rapporten:<\/p>\n\n\n\n Rekommendationer fr\u00e5n rapportskrivarna:<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r \u00e4r hela rapporten >><\/a><\/p>\n\n\n\n Fighting Fakes \u2013 the Nordic Way<\/strong><\/a> M\u00f6tet i K\u00f6penhamn arrangerades av Nordicom och det \u00e4r Nordiska Ministerr\u00e5det som har gett ut boken.<\/p>\n\n\n\n Enklare sprida faktakollar av bilder och filmer med ClaimReview<\/p>\n\n\n\n ClaimReview-systemet byggs under h\u00f6sten 2020 ut med MediaReview, en liknande l\u00f6sning f\u00f6r att kategorisera och sprida uppgifter om faktakollade bilder och videomaterial. Google tjuvstartar redan under sommaren genom att b\u00f6rja markera faktakollade bilder i s\u00f6kmotorns bildfunktion.<\/strong><\/p>\n\n\n\n ClaimReview har utvecklats av Duke University Reporters lab med flera samarbetspartners de senaste \u00e5ren och har blivit en sorts standard f\u00f6r att l\u00e4nka samman fact checking-akt\u00f6rers publiceringar med de stora s\u00f6kmotorerna och sociala medier-f\u00f6retagen.<\/p>\n\n\n\n ClaimReview fungerar som ett taggningsystem och en databas med faktakollar d\u00e4r nya publiceringar kan l\u00e4ggas till l\u00f6pande. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan exempelvis Google och Facebook snabbt hitta och lyfta fram relevanta faktakollar p\u00e5 sina olika tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n Mot bakgrund av den \u00f6kade m\u00e4ngden falska och manipulerade bilder och filmer som florerar p\u00e5 n\u00e4tet har en grupp ledd av Duke University Reporters lab under det senaste \u00e5ret arbetat fram MediaReview-systemet som just nu befinner sig i en testfas. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att lansera systemet fullt ut under h\u00f6sten, enligt Bill Adair och Joel Luther som presenterade projektet p\u00e5 konferensen GlobalFact7.<\/p>\n\n\n\n MediaReview har samma uppl\u00e4gg som ClaimReview med m\u00e5let att snabbt kunna samla in och sprida information om faktakollar i ett standardiserat format.<\/p>\n\n\n\n I samband med starten av Global Fact 7<\/a> meddelade Google att s\u00f6kmotorn b\u00f6rjar lyfta fram faktakollar i sin bildtj\u00e4nst Google Images. Tills vidare baseras dessa p\u00e5 information som redan finns i ClaimReview-systemet.<\/p>\n\n\n\n L\u00e4s mer om ClaimReview och MediaReview.<\/a><\/p>\n\n\n\n Nedan Bill Adairs och Joel Luthers presentation fr\u00e5n Global Fact 7.<\/p>\n\n\n\n https:\/\/youtube.com\/watch?v=ZNmnhmTpF3k%3Ffeature%3Doembed<\/p>\n\n\n\n S\u00f6kbar databas med faktakollar taggade i ClaimReview<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Googles kommunik\u00e9<\/a> om att faktakollar kommer till bilds\u00f6k.<\/p>\n\n\n\n Co-inform<\/a><\/strong> \u00e4r ett EU-finansierat projekt med Stockholms universitet som ansvarig. Projektet l\u00f6per \u00f6ver tre \u00e5r och ska rikta in sig p\u00e5 att ta fram verktyg som ska identifiera falska nyheter i sociala medier och korrigera dessa, f\u00f6rutse vilken slags falsk information som f\u00e5r spridning samt unders\u00f6ka om det finns n\u00e5gra demografiska faktorer som p\u00e5verkar vilka som sprider falska nyheter. Syftet \u00e4r framf\u00f6rallt att g\u00f6ra inv\u00e5nare, journalister och politiker mer medvetna och motst\u00e5ndskraftiga mot misinformation.<\/p>\n\n\n\n Sju l\u00e4nder \u00e4r iblandande i projektet som b\u00f6rjade 2018. F\u00f6rutom Stockholms universitet \u00e4r bland annat The Department of Communication and Internet Studies vid Cyprus University, The Knowledge Media Institute i Storbritannien, FactCheckNI p\u00e5 Irland och The International Institute for Applied Systems Analysis i \u00d6sterrike n\u00e5gra partner i projektet.<\/p>\n\n\n\n UNESCO, \u201dFake News\u201d and Disinformation: A Handbook for Journalism Education and Training<\/a> Hur ska en t\u00e4nka vid urval av uttalanden att faktagranska? Det \u00e4r bara en del av inneh\u00e5llet i Unescos handbok.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r en utf\u00f6rlig handbok som \u00e4ven ger teoretiska bakgrunder och f\u00f6rklaringar. Inneh\u00e5llet \u00e4r uppdelat i moduler f\u00f6r till exempel verifikation av konton<\/a> p\u00e5 sociala medier, hur en arbetar med att faktakolla uttalanden<\/a> och hat och hot mot journalister<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Det finns ocks\u00e5 gott om l\u00e4nkar till forskning, litteratur, faktagranskare med mera f\u00f6r den som vill komma vidare.<\/p>\n\n\n\n Handboken i nedladdningsv\u00e4nligt format<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Weaponising news: RT, Sputnik and targeted disinformation.<\/a> <\/strong>Detta \u00e4r en analys av artiklar gjord av Gordon Ramsay och Sam Robertshaw, The Policy Institute, King\u2019s College London 2018. Studien kartl\u00e4gger hur ryska stats\u00e4gda medierna Russia Today och Sputnik arbetar med olika taktiker f\u00f6r att \u201dminimera\u201d skadorna f\u00f6r Ryssland i olika fall genom att bland annat skapa f\u00f6rvirring och projicera ryska styrka. Materialet som har analyserats \u00e4r p\u00e5 engelska och g\u00e4ller Storbritannien.<\/p>\n\n\n\n Conspiracist propaganda: How Russia promotes anti-establishment sentiment online?<\/a><\/strong> Detta paper fr\u00e5n 2018 av Kohei Watanabe, Waseda University i Tokyo, bygger p\u00e5 analyser av Sputniks artiklar och tweets. Paperf\u00f6rfattaren kommer fram till att Sputnik arbetar med konspiratorisk propaganda i syfte att skapa en skeptisk inst\u00e4llning till v\u00e4sterl\u00e4ndska institutioner, fr\u00e4mst i USA och Storbritannien.<\/p>\n\n\n\n
Den h\u00e4r rapporten av amerikanska forskare fr\u00e5n 2019 g\u00e5r systematiskt igenom hur USA:s allm\u00e4nhet har f\u00e5tt missledande information och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Det handlar bland annat om hur den fossila industrin har anv\u00e4nt retoriska argument, falska experter och konspirationsteorier f\u00f6r att f\u00e5 ett budskap.<\/p>\n\n\n\nPresentation och publiceringar av fact-checks<\/h3>\n\n\n\n
R\u00e5d fr\u00e5n proffsen vid presentation<\/h4>\n\n\n\n
\n
Rapporter som ber\u00f6r Sverige specifikt<\/h3>\n\n\n\n
<\/strong>I den h\u00e4r boken fr\u00e5n Institutet f\u00f6r mediestudier med Lars Truedson som redakt\u00f6r redog\u00f6r olika experter\/forskare f\u00f6r sina respektive specialomr\u00e5den. L\u00e4s bland annat om vilken k\u00e4nsla sociala mediers algoritmer g\u00e5r i g\u00e5ng p\u00e5, vilket medie riksdagsledam\u00f6ter kritiserar mest p\u00e5 Twitter, diskussioner om internets p\u00e5verkan p\u00e5 ett demokratiskt samh\u00e4lle och om f\u00f6rtroendet f\u00f6r journalister.<\/p>\n\n\n\n
<\/strong>Det fanns en oro f\u00f6r yttre p\u00e5verkansf\u00f6rs\u00f6k under det svenska valet i september. Nu har det kommit en studie om detta gjord av internationella forskare. Och den riktar en liten k\u00e4nga till svenska traditionella medier n\u00e4r det g\u00e4ller skr\u00e4pnyheter.<\/p>\n\n\n\n\n
\n
* Samarbete med reklambranschen f\u00f6r att minska de ekonomiska drivkrafterna bakom spridande av desinformation b\u00f6r \u00e5stadkommas.
* Verka f\u00f6r att sociala medier-plattformarna \u00f6kar sin transparens och g\u00f6r data om desinformationskampanjer tillg\u00e4nglig f\u00f6r forskning och analys.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
Den h\u00e4r boken \u00e4r en sammanfattning av det som diskuterades p\u00e5 ett expertm\u00f6te om desinformation i K\u00f6penhamn h\u00f6sten 2017. Olika f\u00f6rfattare\/experter avhandlar omr\u00e5den som kvalitetsjournalistik, medie- och informationskunskap och pressetik. Svenska journalisten Nils Hansson \u00e4r en av de medverkande och han har skrivit kapitlet True news against \u201dfake news\u201d.<\/p>\n\n\n\nAutomatisering av fact-checking<\/h3>\n\n\n\n
Stockholms Universitet i internationellt projekt om automatisering<\/h4>\n\n\n\n
Handb\u00f6cker f\u00f6r journalister<\/h3>\n\n\n\n
<\/strong>FN:s organisation f\u00f6r utbildning, vetenskap och kultur, gav ut en handbok om faktakoll, hur desinformation kan motverkas med mera.<\/p>\n\n\n\nRapporter om informationsp\u00e5verkan fr\u00e5n fr\u00e4mmande makt<\/h3>\n\n\n\n