{"id":309,"date":"2018-09-19T12:51:36","date_gmt":"2018-09-19T12:51:36","guid":{"rendered":"https:\/\/faktajouren.se\/?p=309"},"modified":"2026-02-24T12:03:03","modified_gmt":"2026-02-24T11:03:03","slug":"lastips-propagandans-berattarteknik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/lastips-propagandans-berattarteknik\/","title":{"rendered":"L\u00e4stips: &#8221;Propagandans ber\u00e4ttarteknik&#8221;"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"ingress\">\u201dPropaganda handlar om kontroll. Den propagerande vill kontrollera mottagarens tolkning av det som kommuniceras. Allt i syfte att f\u00e5 mottagaren att k\u00e4nna, tycka eller agera p\u00e5 ett s\u00e4tt som tj\u00e4nar propagandistens syfte.\u201d Det skriver journalisten och f\u00f6rfattaren Jimmy Vulovic i sin bok Propagandans ber\u00e4ttarteknik (2016).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image alignleft size-full\"><img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"205\" height=\"300\" src=\"https:\/\/fojo.se\/faktajouren\/wp-content\/uploads\/sites\/5\/2018\/09\/propagandan_front2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3650\"\/><\/figure>\n\n\n\n<p>I boken g\u00e5r han pedagogiskt igenom vilka verktyg \u2013 medvetet eller omedvetet \u2013 som anv\u00e4nds av propagandisterna f\u00f6r att ta den h\u00e4r kontrollen. \u201dEn del drar bara sin slipsten, andra vet hur en slipsten ska dras,\u201d skriver f\u00f6rfattaren och understryker att det egentligen inte spelar n\u00e5gon roll vilken slags slipstensdragare propagandisten \u00e4r \u2013 det som spelar n\u00e5gon roll \u00e4r att det \u00e4r propaganda och att vi alla har mycket att vinna p\u00e5 att l\u00e4ra oss k\u00e4nna igen den.<\/p>\n\n\n\n<p>Boken har flera exempel p\u00e5 propaganda genom historien med f\u00f6rklaring hur de \u00e4r utformade f\u00f6r att p\u00e5verka mottagaren i en viss riktning. M\u00e5nga exempel kommer fr\u00e5n kommunistiska Sovjetunionen och nazistiska Tyskland. Jimmy Vulovic sorterar in s\u00e4tten att arbeta med propaganda i olika grupper:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Individen i massan. H\u00e4r handlar det om att propagandan tilltalar b\u00e5de individen och massan samtidigt. Anonymitet \u00e4r vanligt i den h\u00e4r ber\u00e4ttartekniken, och detta med syfte att mottagaren ska f\u00e5 k\u00e4nslan av att det kan handla om vem som helst \u2013 \u00e4ven mig. Personerna i ber\u00e4ttelser som f\u00f6rekommer \u00e4r ofta schablonartade och enkla att f\u00f6rst\u00e5 \u2013 det ska inte g\u00e5 att misstolka budskapet. Det lilla som mottagaren f\u00e5r veta om personernas bakgrund \u00e4r ofta s\u00e5 allm\u00e4nt h\u00e5llet att m\u00e5nga kan identifiera sig med det.<\/li>\n\n\n\n<li>R\u00f6ster fr\u00e5n kampen.<\/li>\n\n\n\n<li>Rapporter fr\u00e5n framtiden.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Jimmy Vulovic f\u00f6rklarar ocks\u00e5 varf\u00f6r extremistpropaganda ofta \u00e4r den tydligaste formen av propaganda. I de h\u00e4r fallen har avs\u00e4ndaren inget att f\u00f6rlora, men allt att vinna. Den avs\u00e4ndare som har \u00e5sikter som generellt anses extrema \u00e4r redan placerad i ett fack av andra m\u00e4nniskor \u2013 men genom strategisk propaganda kan denna avs\u00e4ndare f\u00e5 andra med sig.<\/p>\n\n\n\n<p>Propagandas ber\u00e4ttarteknik kan k\u00e4nnas igen fr\u00e5n litteratur, framf\u00f6rallt sagans v\u00e4rld, och helgonber\u00e4ttelser. Gr\u00e4nserna \u00e4r sv\u00e5ra att dra och Vulovic lyckas inte heller helt och h\u00e5llet med detta i sin bok. Men n\u00e5gra tydliga k\u00e4nnetecken f\u00f6r propaganda \u00e4r polariseringen \u2013 vi mot dem, stad mot land och s\u00e5 vidare samt tydlighet och starka k\u00e4nslor. Det f\u00e5r inte finnas n\u00e5gon tvekan hos mottagaren om att budskapet \u00e4r det \u201dr\u00e4tta\u201d. Propagandisten vill inte heller att mottagaren t\u00e4nker efter och analyserar huruvida budskapet \u00e4r rimligt eller inte. I st\u00e4llet ska budskapet v\u00e4cka s\u00e5 starka k\u00e4nslor hos mottagaren att dessa tar \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nt hur det gick f\u00f6r b\u00e5de Sovjetunionen och Nazityskland som b\u00e5da vann mark genom den ensidiga propagandan. Vulovic kommer inte direkt fram till n\u00e5got nytt i sin bok, men han ger l\u00e4saren en \u00f6versikt och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur propaganda har bedrivits genom historien och hur den drivs \u2013 inte minst i Europa \u2013 i dag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201dPropaganda handlar om kontroll. Den propagerande vill kontrollera mottagarens tolkning av det som kommuniceras. Allt i syfte att f\u00e5 mottagaren att k\u00e4nna, tycka eller agera p\u00e5 ett s\u00e4tt som tj\u00e4nar propagandistens syfte.\u201d<br \/>\nDet skriver journalisten och f\u00f6rfattaren Jimmy Vulovic i sin bok Propagandans ber\u00e4ttarteknik (2016).<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":313,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[30,19],"tags":[107],"class_list":["post-309","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-inspiration","category-lastips","tag-bildlos"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/309","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=309"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/309\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3652,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/309\/revisions\/3652"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/313"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=309"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=309"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=309"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}