{"id":304,"date":"2018-09-17T10:20:39","date_gmt":"2018-09-17T10:20:39","guid":{"rendered":"https:\/\/faktajouren.se\/?p=304"},"modified":"2026-02-24T12:03:04","modified_gmt":"2026-02-24T11:03:04","slug":"lastips-how-to-become-a-human-bullshit-detector","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/lastips-how-to-become-a-human-bullshit-detector\/","title":{"rendered":"L\u00e4stips: &#8221;How to become a human bullshit detector&#8221;"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"ingress\"><strong>Ett s\u00e4tt f\u00f6r en journalist att samla fakta \u00e4r att intervjua m\u00e4nniskor \u2013 men hur vet du att de s\u00e4ger sanningen? Amerikanske forskaren David Craig ger massor av tips och en handfast checklista i sin bok.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Att ljuga \u00e4r en del av den m\u00e4nskliga naturen, och de allra flesta av oss g\u00f6r det mer eller mindre flera g\u00e5nger om dagen. De flesta l\u00f6gner \u00e4r generellt ganska harml\u00f6sa \u2013 vi \u00f6verdriver v\u00e5ra barns prestationer eller uttrycker gillande f\u00f6r en kompis nya frisyr fast vi inte alls tycker om den. Den h\u00e4r sortens l\u00f6gner kallar David Craig f\u00f6r Other-focused lies eller i vissa fall vita l\u00f6gner. De \u00e4r inte menade att skada n\u00e5gon annan \u2013 tv\u00e4rtom \u2013 de \u00e4r ofta menade att skydda andra p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image alignleft size-full is-resized\"><img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"453\" height=\"637\" src=\"https:\/\/fojo.se\/faktajouren\/wp-content\/uploads\/sites\/5\/2018\/09\/bullshit.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3643\" style=\"width:265px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-content\/uploads\/sites\/5\/2018\/09\/bullshit.jpg 453w, https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-content\/uploads\/sites\/5\/2018\/09\/bullshit-213x300.jpg 213w\" sizes=\"(max-width: 453px) 100vw, 453px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Den andra slags l\u00f6gnen som David Craig tar upp \u00e4r Self-Focused lies, l\u00f6gner som p\u00e5 olika s\u00e4tt ska ge den som s\u00e4ger den f\u00f6rdelar eller skydda den. Jo \u2013 det kan vara ett s\u00e4tt att skaffa sig f\u00f6rdelar att h\u00f6ja sin barn till skyarna ocks\u00e5 \u2013 men n\u00e4r det g\u00e4ller Self-Focused lies finns det starkare motiv till de h\u00e4r l\u00f6gnerna:<\/p>\n\n\n\n<p>Att komma undan en genant situation.<\/p>\n\n\n\n<p>Att g\u00f6ra ett positivt intryck.<\/p>\n\n\n\n<p>Att skaffa sig f\u00f6rdelar.<\/p>\n\n\n\n<p>Att undvika bestraffning.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns ocks\u00e5 en kategori m\u00e4nniskor som i stort sett ljuger och friserar verkligheten hela tiden, den sorten \u00e4r extra sv\u00e5ra att avsl\u00f6ja d\u00e5 ljugandet \u00e4r en s\u00e5 naturligt del av deras s\u00e4tt att vara att de mekanismer en kan observera f\u00f6r att avsl\u00f6ja l\u00f6gner \u00e4r avtrubbade.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Som med de flesta f\u00e4rdigheter<\/strong>&nbsp;kr\u00e4vs det en del tr\u00e4ning att f\u00e5 en n\u00e5gorlunda p\u00e5litlig \u201dLiedar\u201d. David Craig ger tipset att tr\u00e4na upp v\u00e5r observationsf\u00f6rm\u00e5ga n\u00e4r det g\u00e4ller till exempel \u00f6gonr\u00f6relser och kroppsspr\u00e5k i en trygg milj\u00f6 d\u00e4r eventuella missbed\u00f6mningar inte har n\u00e5gon betydelse.<\/p>\n\n\n\n<p>David Craigs checklista f\u00f6r att sp\u00e5ra l\u00f6gnare:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Kan personen ha n\u00e5got motiv f\u00f6r att ljuga?<\/li>\n\n\n\n<li>B\u00f6rja med kontrollfr\u00e5gor som du vet vad personen kommer att svara p\u00e5 och inte har n\u00e5gon anledning att ljuga om. Till exempel: Ska vi sitta d\u00e4r borta? \u00c4r det dina barn p\u00e5 fotografiet? Vitsen med detta \u00e4r att du ska skaffa dig en uppfattning om personens ordval, kroppspr\u00e5k och \u00f6gonr\u00f6relser n\u00e4r personen talar sanning.<\/li>\n\n\n\n<li>St\u00e4ll sedan samvetsfr\u00e5gor d\u00e4r personen m\u00e5ste v\u00e4lja mellan att ljuga och tala sanning. Till exempel: N\u00e4r fick du reda p\u00e5 att det h\u00e4r hade h\u00e4nt? Hur b\u00f6rjade slagsm\u00e5let?<\/li>\n\n\n\n<li>Iaktta noga hur personen beter sig n\u00e4r den svarar p\u00e5 de h\u00e4r fr\u00e5gorna. Du ska framf\u00f6rallt leta efter skillnader mot n\u00e4r personen talade \u201dsanning\u201d i kontrollfr\u00e5gorna. \u00c4ndras andningen, \u00f6gonr\u00f6relserna, ordval, \u00f6gonkontakt, kroppsspr\u00e5k?<\/li>\n\n\n\n<li>Dubbelkolla om du tror att personen ljuger \u2013 g\u00e5 tillbaka och st\u00e4ll kontrollfr\u00e5gor och sedan samvetsfr\u00e5gor.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>David Craig g\u00e5r igenom indikationerna p\u00e5 att n\u00e5gon ljuger noga i sin bok. Han po\u00e4ngterar ocks\u00e5 att de flesta av oss reagerar med stressymptom, skuldk\u00e4nslor och r\u00e4dsla direkt n\u00e4r vi har ljugit och att detta ofta speglas i ansiktsuttrycket f\u00f6r en mikrosekund \u2013 ju st\u00f6rre l\u00f6gn desto st\u00f6rre reaktion. En s\u00e5dan mikroreaktion g\u00e5r inte att d\u00f6lja men f\u00f6r den skicklige g\u00e5r den att hinna notera. De negativa k\u00e4nslorna p\u00e5verkar d\u00e4refter nervsystemet p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r sv\u00e5rt att kontrollera, till exempel skakande h\u00e4nder. L\u00f6gnarens anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att d\u00f6lja detta kan g\u00f6ra att hj\u00e4rnan g\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gvarv och m\u00e5ste ofta v\u00e4lja att rikta in sig p\u00e5 att kontrollera vilka ord som kommer ut ur munnen eller h\u00e5lla kroppen under kontroll.<\/p>\n\n\n\n<p>David Craig menar ocks\u00e5 att vi generellt har sv\u00e5rt att uppt\u00e4cka n\u00e4r de som st\u00e5r oss n\u00e4rmast ljuger \u2013 vi vill g\u00e4rna tro dem om gott och n\u00e4r vi har starka k\u00e4nslom\u00e4ssiga band till en person tenderar vi att s\u00e4nka garden. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r en relation tar slut som vi brukar kunna se m\u00f6nstret av l\u00f6gner. Till v\u00e5r natur \u00e4r vi ocks\u00e5 b\u00e4ttre p\u00e5 att ljuga \u00e4n att avsl\u00f6ja l\u00f6gner.<\/p>\n\n\n\n<p>David Craig r\u00e5der oss ocks\u00e5 att inte st\u00e4ndigt g\u00e5 med v\u00e5r \u201dLiedar\u201d p\u00e5slagen \u2013 det \u00e4r uttr\u00f6ttande och g\u00f6r oss cyniska till ingen st\u00f6rre nytta eftersom de allra flesta l\u00f6gner vi m\u00f6ter inte g\u00f6r n\u00e5gon skada. D\u00e4remot kan det vara effektivt att l\u00e4ra sig n\u00e4r den ska kopplas p\u00e5 \u2013 till exempel i en intervjusituation. Detta g\u00e4ller \u00e4ven s\u00e5 kallade case i journalistiskt arbete \u2013 de kan ha m\u00e5nga anledningar att inte s\u00e4ga sanningen.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Den kunskap David Craig delar med sig<\/strong>&nbsp;av \u00e4r generellt inte applicerbar i det som faktakontrollsprojekt i huvudsak \u00e4gnar sig \u00e5t i dag \u2013 faktakontrollera p\u00e5st\u00e5enden och sp\u00e5ra k\u00e4llan till publiceringar som har blivit virala. Men det \u00e4r matnyttig kunskap att ha med sig i m\u00e5nga andra situationer n\u00e4r fakta ska kontrolleras genom intervjuer i mer traditionella publiceringar, till exempel om n\u00e5gon utger sig f\u00f6r att vara \u00f6gonvittne till en spektakul\u00e4r h\u00e4ndelse, vid en ansvarsintervju eller f\u00f6r att analysera vad en makthavare s\u00e4ger bortom orden i en tv-intervju.<\/p>\n\n\n\n<p>Dr David Craig \u00e4r en amerikansk forskare som har arbetat \u00f6ver 20 \u00e5r med att ta fram tekniker f\u00f6r att avsl\u00f6ja l\u00f6gner. Han har bland annat arbetat tillsammans med s\u00e4kerhetspolisen i flera l\u00e4nder.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ett s\u00e4tt f\u00f6r en journalist att samla fakta \u00e4r att intervjua m\u00e4nniskor \u2013 men hur vet du att de s\u00e4ger sanningen? Amerikanske forskaren David Craig ger massor av tips och en handfast checklista i sin bok.<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":306,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[30,19],"tags":[107],"class_list":["post-304","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-inspiration","category-lastips","tag-bildlos"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/304","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=304"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/304\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3645,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/304\/revisions\/3645"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/306"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=304"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=304"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=304"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}