{"id":2575,"date":"2023-05-17T16:36:58","date_gmt":"2023-05-17T14:36:58","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/faktajouren\/?p=2501"},"modified":"2026-02-24T11:47:19","modified_gmt":"2026-02-24T10:47:19","slug":"forskarintervju-med-tina-askanius","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/forskarintervju-med-tina-askanius\/","title":{"rendered":"Askanius fascineras \u00f6ver Sverigebilden utomlands"},"content":{"rendered":"\n

Tina Askanius<\/a> \u00e4r docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malm\u00f6 universitet. Hennes forskning har bland annat fokuserat p\u00e5 ett mycket understuderat fenomen: radikala r\u00f6relsers visuella kommunikation i sociala medier. F\u00f6r dem som intresserar sig f\u00f6r factchecking \u00e4r det ibland sv\u00e5rt att granska bildk\u00e4llor av olika slag, men de \u00e4r effektiva verktyg f\u00f6r att f\u00f6ra fram falska budskap och strategiska ber\u00e4ttelser.<\/p>\n\n\n\n

Faktajouren har st\u00e4llt fr\u00e5gor till Tina Askanius som just nu befinner sig i USA med ett Fulbrightstipendium f\u00f6r att arbeta med ett projekt om den amerikanska h\u00f6gerns Sverigebild.<\/p>\n\n\n\n

Hej Tina och grattis till ditt Fulbrightstipendium. Kan du kort ber\u00e4tta vad projektet handlar om och var du befinner dig just nu?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Just nu \u00e4r jag tillbaka i Washington D.C. efter att ha rest en del p\u00e5 \u00d6stkusten och bes\u00f6kt olika universitet och kollegor h\u00e4r. Jag har bara en vecka kvar och \u00e4r i den lite tr\u00e5kiga fasen d\u00e4r jag h\u00e5ller p\u00e5 att hitta ett hem till mina v\u00e4xter och s\u00e4lja min cykel innan jag drar hem till Sverige. Jag har under de senaste \u00e5ren jobbat med olika projekt som alla handlat om v\u00e5ldsbejakande extremism i Sverige och olika digitala strategier och mediepraktiker, som i synnerhet h\u00f6gerextremistiska r\u00f6relser och akt\u00f6rer i landet har utvecklat \u00e5ren efter flyktingkrisen 2015-16. Med det h\u00e4r projektet flyttar jag fokus fr\u00e5n onlineextremism i Sverige till extremism om Sverige. Jag g\u00f6r helt enkelt ett djupdyk ner i de olika (van)f\u00f6rest\u00e4llningar och id\u00e9er om Sverige och ”det svenska tillst\u00e5ndet” som cirkulerar p\u00e5 den yttersta h\u00f6gerkanten i USA, hur de sprids genom ett globalt n\u00e4tverk av konservativa och h\u00f6gerradikala alternativmedier \u2013 och med vilka konsekvenser.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag \u00e4r ganska allm\u00e4nt intresserad av hur ber\u00e4ttelser om Sverige ing\u00e5r och instrumentaliseras i en st\u00f6rre politisk kamp v\u00e4rlden \u00f6ver idag. Det \u00e4r fascinerade att se hur \u201dSverige\u201d som en sorts formbar retorisk och n\u00e4stintill mytisk figur konstant dyker upp i politiska diskurser var man \u00e4n v\u00e4nder blicken. Tidigare har jag tillsammans med min kollega Maria Brock, som \u00e4r Rysslandsexpert, tittat p\u00e5 hur Sverige anv\u00e4nds i Putin-regimens propaganda om \u201dtraditionella familjev\u00e4rden\u201d och kampen mot \u201dGay(e)uropa\u201d. Nu, inom ramen f\u00f6r det h\u00e4r projektet, ska det handla om den funktion som Sverige fyller i den amerikanska kontexten i relation till de senare \u00e5rens framv\u00e4xt av h\u00f6gerextrema r\u00f6relser och vitmakt-ideologi. P\u00e5 vilka s\u00e4tt ing\u00e5r till exempel olika mots\u00e4gelsefulla id\u00e9er om Sverige som b\u00e5de ledstj\u00e4rna, offer och f\u00f6r\u00f6vare i ber\u00e4ttelser kring ett p\u00e5g\u00e5ende \u201dvitt folkmord\u201d och ett kommande ras- och k\u00f6nsmaktkrig i Europa? Hur bidrar dessa Sverigeber\u00e4ttelser till att driva och f\u00f6rst\u00e4rka de desinformationskampanjer, konspirationsteorier och h\u00f6gerextrema id\u00e9er som cirkulerar och mobiliserar i den amerikanska kontexten och d\u00e4rmed ger br\u00e4nsle till den polarisering, intolerans, politiskt v\u00e5ld och hatbrott med h\u00f6gerextrema f\u00f6rtecken vi har sett \u00f6ka v\u00e4rlden \u00f6ver under de senaste \u00e5ren?<\/p>\n\n\n\n

Hemma i Sverige har du bland annat forskat om s\u00e5 kallade memes som postas och sprids p\u00e5 sociala medier, kan du kort f\u00f6rklara hur man definierar memes och hur de fungerar?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det st\u00e4mmer att jag har jobbat en del med de visuella uttryck som h\u00f6gerextremism tar sig p\u00e5 n\u00e4tet, inte minst genom memes. En del av det material jag jobbar med h\u00e4r \u00e4r faktisk Sverige-memes som cirkulerar p\u00e5 h\u00f6gerkanten i USA. P\u00e5 \u201dsk\u00e4mtsamma\u201d och ofta v\u00e4ldigt v\u00e5ldsamma och sexualiserade s\u00e4tt avbilder de Sverige som ett land i f\u00f6rfall och p\u00e5 randen av samh\u00e4llskollaps och innb\u00f6rdeskrig: En sorts kanarief\u00e5gel i (den Europeiska) kolgruvan och ett varningstecken f\u00f6r USA.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Memes \u00e4r ingen ”stabil” genre eller kategori av medieinneh\u00e5ll \u2013 det \u00e4r inte en utan m\u00e5nga saker. Det kan vara en bild, en gif, en kort video eller t.o.m en ljudfil. Oftast refererar memes dock till schablonartade digitala bilder utan avs\u00e4ndare som \u00e4r skapade f\u00f6r att delas online. Ett gemensamt drag \u00e4r att de anv\u00e4nder humor, ironi och satir f\u00f6r att skapa uppm\u00e4rksamhet och generera \u201dengagemang\u201d. De \u00e4r \u00e4ven ofta rika p\u00e5 intertextuella referenser till andra memes och drar p\u00e5 det kodifierade spr\u00e5ket och den subkulturella bildv\u00e4rld som finns utanf\u00f6r vad som kan kallas f\u00f6r \u201dden digitala mainstreamen\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Memes r\u00f6r sig i den fina gr\u00e5zonen mellan sarkasm, humor och satir \u2013 hur fungerar denna strategi bakom att man anv\u00e4nder sig av det komiska f\u00f6r att framf\u00f6ra sitt budskap? (Varf\u00f6r) \u00e4r den effektiv?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Man ska komma ih\u00e5g att det inte n\u00f6dv\u00e4ndigvis finns en strategi bakom alla memes eller en politisk agenda f\u00f6r den delen. Majoriteten av de memes som delas p\u00e5 n\u00e4tet \u00e4r en del av den kaotiskt oriktade och lekfulla r\u00f6ra som \u00e4r vardagen p\u00e5 n\u00e4tet f\u00f6r de flesta och som kanske mest av allt handlar om fun and games, om l\u00e4ttsm\u00e4lt underh\u00e5llning, social kontakt, och kanske t.o.m. en kommunikationsform som ger upphov till en k\u00e4nsla av kulturell samh\u00f6righet och kollektiv identitet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 De memes jag har \u00e4gnat en del tid \u00e5t att studera d\u00e4remot \u00e4r ideologiska till sin karakt\u00e4r och ing\u00e5r i vissa fall \u00e4ven i en st\u00f6rre p\u00e5verkanskampanj fr\u00e5n politiska akt\u00f6rer. Memes anv\u00e4nds alltmer av akt\u00f6rer som har en agenda och som anv\u00e4nder humor, ironi och parodi<\/a> som en medveten strategi f\u00f6r att sprida och popularisera relativt extrema och ibland v\u00e5ldsbejakande budskap utan att beh\u00f6va st\u00e5 till svars. De g\u00e5r ofta under radarn eftersom man alltid kan tillbakavisa avsikten bakom ett rasistiskt, misogynt, homofobiskt eller v\u00e5ldsbejakande inneh\u00e5ll med att det \u201dbara \u00e4r p\u00e5 skoj\u201d<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 P\u00e5 det s\u00e4ttet har d\u00f6dshot och andra v\u00e5ldsamma budskap paketerats i f\u00e4rgglada memes med v\u00e4lk\u00e4nda figurer fr\u00e5n popul\u00e4rkultur och barn-tv spridits i Sverige. Vi s\u00e5g det till exempel n\u00e4r memes som visar hur (ofta namngivna) politiker, journalister och forskare d\u00f6ms till d\u00f6den och avr\u00e4ttas f\u00f6r sitt svek mot \u201dsvenska folket\u201d blev ett sk\u00e4mt runt riksdagsvalet 2018 [de s\u00e5 kallade Finsp\u00e5ng-memes<\/a>]. Det samma h\u00e4nde under pandemin d\u00e4r memes cirkulerade som avbildade Tegnell och andra f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r h\u00e4lsomyndigheterna h\u00e4ngandes fr\u00e5n lyktstolpar och tr\u00e4d. De s.k. folktribunal-memes normaliserar en v\u00e4lk\u00e4nd och ganska gammal h\u00f6gerextrem avr\u00e4ttningsfantasi<\/a> med hj\u00e4lp av, vid f\u00f6rsta \u00f6gonkastet, harml\u00f6sa, skojiga bilder. Id\u00e9en om att \u201dstraffa\u201d och d\u00f6da makthavare\/eliten \u00e4r ju inget nytt men den har f\u00e5tt nya uttrycksformer som kan vara sv\u00e5ra att k\u00e4nna igen i och med digitala medier och en global onlinekultur och nya m\u00f6jligheter att spridas till en st\u00f6rre publik.<\/p>\n\n\n\n

En av de metoder du anv\u00e4nder \u00e4r visuell inneh\u00e5llsanalys. Vad \u00e4r ditt tips till dem som vill b\u00f6rja granska och analysera den typen av bildmaterial som memes utg\u00f6rs av och som vi m\u00f6ts av p\u00e5 sociala medier?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 En av de stora utmaningarna med att unders\u00f6ka memes \u00e4r tillg\u00e5ng och avgr\u00e4nsning. Att veta var man ska leta och hur man ska avgr\u00e4nsa sitt material i en o\u00e4ndligt hav av digital ephemera. Mindre plattfomar kommer och g\u00e5r, subforum och tr\u00e5dar st\u00e4ngs ner eller byter plats och det kan vara sv\u00e5rt att h\u00e4nga med om man inte p\u00e5 heltid \u201dh\u00e4nger ute p\u00e5 n\u00e4tet\u201d. Samtidig finns det ingen gr\u00e4ns f\u00f6r hur mycket memes du kan studera om du f\u00f6rst hittar en bra ing\u00e5ng. S\u00e5 det kan vara en bra id\u00e9 att veta vad man \u00e4r ute efter, vilka akt\u00f6rer, tags eller hashtags man vill ska vara med att definiera eller avgr\u00e4nsa materialet och att man jobbar med datoriserade bildigenk\u00e4nningsmetoder f\u00f6r att veta exakt vilka tecken\/symboler och andra visuella mark\u00f6rer man \u00e4r ute efter att kartl\u00e4gga. Det kr\u00e4ver kunskap om inneb\u00f6rden av st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderliga symboler och det kodade spr\u00e5ket och bildspr\u00e5ket som pr\u00e4glar denna del av n\u00e4tet. N\u00e4r det g\u00e4ller symboler finns en del bra resurser p\u00e5 n\u00e4tet, bland annat har ADL (Anti-Defarmation League) en databas<\/a> \u00f6ver hatsymboler och \u201dkodad extremism\u201d som uppdateras kontinuerligt. N\u00e4r det g\u00e4ller memes mer specifikt tycker jag att sajten knowyourmeme<\/a> \u00e4r ett ganska bra crowdsourcat arkiv av aktuella trendande och \u201dhistoriska\u201d memes med bakgrundsbeskrivningar mm.<\/p>\n\n\n\n

Just nu spekuleras det v\u00e4ldigt mycket \u00f6ver vilken betydelse AI-genererade bilder kommer att f\u00e5 f\u00f6r den politiska mobiliseringen. Ett exempel \u00e4r att Amnesty International anv\u00e4nde sig av AI-genererade bilder fr\u00e5n protester i Colombia, ett annat exempel \u00e4r fejkade bilder av Trumps arrestering i New York. Hur skall vi som arbetar med bildmaterial kunna g\u00f6ra det i en framtid som pr\u00e4glas av de syntetiska mediernas snabba utveckling?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r ju the million dollar question som ingen, inklusive jag, riktigt kan svara p\u00e5. Utveckling runt AI g\u00e5r helt extremt snabbt just nu och det \u00e4r inte bara bildmanipulation som har blivit alltmer avancerad, det \u00e4r \u00e4ven AI-genererad r\u00f6stmanipulation och s\u00e5 klart kombinationen av de tv\u00e5. Jag skulle s\u00e4ga att journalister och andra som jobbar med bilddokumentation beh\u00f6ver g\u00f6ra mera av vad de alltid har gjort och vad de g\u00f6r b\u00e4st: fact-checking och k\u00e4llkritik. Se till att f\u00e5 material fr\u00e5n betrodda k\u00e4llor och om m\u00f6jligt se till att f\u00e5 samma bild fr\u00e5n flera k\u00e4llor oberoende av varandra. Fr\u00e5gar du de mer optimistiska journalistforskare skulle de nu s\u00e4ga att \u201dAI-krisen\u201d kan komma att utg\u00f6ra en m\u00f6jlighet f\u00f6r journalistiken som profession att \u00e5terer\u00f6vra auktoriteten som den mest p\u00e5litliga\/betrodda informationsk\u00e4llan med ett ov\u00e4rdeligt demokratisk v\u00e4rde i ett alltmer komplext medielandskap.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tina Askanius \u00e4r docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malm\u00f6 universitet. Hennes forskning har bland annat fokuserat p\u00e5 ett mycket understuderat fenomen, radikala r\u00f6relsers visuella kommunikation i sociala medier. L\u00e4s hela Faktajourens intervju med henne h\u00e4r. <\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":2507,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-2575","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fordjupning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2575","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2575"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2575\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3439,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2575\/revisions\/3439"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2507"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2575"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2575"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2575"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}