{"id":254,"date":"2018-08-15T10:17:06","date_gmt":"2018-08-15T10:17:06","guid":{"rendered":"http:\/\/faktajouren.se\/?p=254"},"modified":"2025-04-02T10:41:53","modified_gmt":"2025-04-02T08:41:53","slug":"automatiserad-faktakontroll","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/automatiserad-faktakontroll\/","title":{"rendered":"Automatiserad faktakontroll"},"content":{"rendered":"\n

Det p\u00e5g\u00e5r flera projekt och forskning n\u00e4r det g\u00e4ller att automatiserad faktakontroll, AFC, runt om i v\u00e4rlden. H\u00e4r finns sammanfattningar av n\u00e5gra.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Chequeado<\/strong><\/a><\/h6>\n\n\n\n

Ett av de projekt som har kommit l\u00e4ngst n\u00e4r det g\u00e4ller automatiserad faktakoll finns hos Chequeado i Argentina, \u201c\u00bfQu\u00e9 se chequea hoy?\u201d (Vad ska vi kolla i dag?). Det \u00e4r en bot, Chequeabot, som automatiskt letar efter och identifierar publicerade p\u00e5st\u00e5enden i 25 olika medier, det \u00e4r p\u00e5st\u00e5enden som ska g\u00e5 att verifiera.<\/p>\n\n\n\n

Boten kontrollerar ocks\u00e5 om p\u00e5st\u00e5endet \u00e4r faktakollat tidigare och skickar sedan information om p\u00e5st\u00e5endet med eventuella l\u00e4nkar till tidigare granskningar till redaktionen som avg\u00f6r om det ska tas vidare. Flera faktakollar har kommit till p\u00e5 detta s\u00e4ttet och redaktionen \u00e4r speciellt n\u00f6jd med att boten scannar av hela Argentina d\u00e5 tidigare granskningar handlade mycket om s\u00e5dant som h\u00e4nde i huvudstaden Buenos Aires.<\/p>\n\n\n\n

Chequeabot kom till i samarbete med brittiska Full Fact efter en donation av IFCN, The International Fact-Checking Network.<\/p>\n\n\n\n

Full Fact<\/strong><\/a><\/h6>\n\n\n\n

Brittiska Full Fact har utvecklat en digital plattform som samlar in data fr\u00e5n brittiska medier och ljudinspelningar fr\u00e5n parlamentet som transkriberas. D\u00e4refter s\u00f6ks informationen igenom, verktyget \u00e4r programmerat att leta efter speciella ord och fraser som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt relaterar till de tusentals redan gjorda faktakollarna som finns i Full Facts databas. Om det blir en tr\u00e4ff visas denna p\u00e5 plattformen.<\/p>\n\n\n\n

Plattformen k\u00e4nner ocks\u00e5 av om n\u00e5got s\u00e4rskilt \u00e4mne eller uttalande trendar i Storbritannien. Det g\u00e5r ocks\u00e5 att f\u00f6lja vilken spridning p\u00e5st\u00e5enden f\u00e5r. Detta \u00e4r till hj\u00e4lp bland annat f\u00f6r att f\u00e5nga upp p\u00e5st\u00e5enden f\u00f6r granskning och f\u00f6r att se vilka som sprider p\u00e5st\u00e5enden som redan \u00e4r granskade och bed\u00f6mda som falska.<\/p>\n\n\n\n

>> Poynters artikel om plattformen<\/a><\/p>\n\n\n\n

>> Mer om Full Facts arbete med automatiserad faktakoll<\/a><\/p>\n\n\n\n

>> Full Facts rapport \u201dThe State of Automated Factchecking\u201d<\/a> (2016) om automatiserade\u00ad faktakollsprojekt runt om v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Claimbuster<\/strong><\/a><\/h6>\n\n\n\n

\u00ad\u00ad\u00adFramtagen av n\u00e5gra amerikanska universitet, bland annat Colombia. S\u00f6ker efter verifierbara p\u00e5st\u00e5ende av politiker, klarar av att analysera lives\u00e4nda debatter, webbplatser och sociala medier. Dessa p\u00e5st\u00e5enden skickas sedan till redaktion\/journalister som v\u00e4ljer ut vilka p\u00e5st\u00e5enden som ska faktakollas. Anv\u00e4ndes bland annat under valet i USA 2016.<\/p>\n\n\n\n

Simple Numerical Fact Checker<\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Dr Andreas Vlachos vid University of Sheffield \u00e4r aktiv n\u00e4r det g\u00e4ller automatiserad faktakontroll. Simple Numerical Fact Checker s\u00f6ker efter p\u00e5st\u00e5ende som inneh\u00e5ller siffror\/statistik som sedan kontrolleras automatiskt. Det blir \u201dr\u00e4tt\u201d i 60 procent av fallen som unders\u00f6ks.<\/p>\n\n\n\n

ContentCheck<\/strong><\/a><\/h6>\n\n\n\n

Framtaget p\u00e5 initiativ av franska tidningen Le Monde och ett franskt forskningsteam inf\u00f6r valet i Frankrike 2017. Verktyget identifierar p\u00e5st\u00e5enden fr\u00e5n politiker och letar automatiskt fram fakta, grafik och annat som g\u00e4ller det som s\u00e4gs. Alltihop skickas sedan till en reporter som g\u00f6r en bed\u00f6mning om det \u00e4r n\u00e5got att g\u00e5 vidare med.<\/p>\n\n\n\n

Forskning och rapporter<\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Brittiska nyhetsbyr\u00e5n Reuters ligger i framkant n\u00e4r det g\u00e4ller faktakontroll och har publicerat en rapport om automatiserad faktakontroll, Understanding the Promise and Limits of Automated Fact-Checking (2018)<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Nyhetsbyr\u00e5ns slutsats \u00e4r att i stort sett all faktakontroll beh\u00f6ver en m\u00e4nsklig insats, bland annat f\u00f6r att bed\u00f6ma i vilket sammanhang det aktuella p\u00e5st\u00e5endet \u00e4r uttalat. Samtidigt anser Reuter att utvecklingen n\u00e4r det g\u00e4ller automatiserad faktakontroll g\u00e5r snabbt fram\u00e5t n\u00e4r det g\u00e4ller vissa enkla fakta d\u00e4r data \u00e4r tillg\u00e4nglig. De forskare och praktiker som medverkar i rapporten menar att st\u00f6rsta m\u00f6jligheten f\u00f6r automatiserad faktakoll som den tekniska utvecklingen ser ut just nu, handlar om att identifiera p\u00e5st\u00e5enden som g\u00e5r att faktakolla och leverera dessa med de fakta som finns s\u00e5 fort som m\u00f6jligt. Vidare efterlyser Reuters samarbete \u00f6ver gr\u00e4nserna mellan organisationer, faktakollare, forskare, utvecklare och universitet n\u00e4r det g\u00e4ller att ta utvecklingen vidare.<\/p>\n\n\n\n

Dr Andreas Vlachos vid University of Sheffield<\/a>
<\/strong>Dr Andreas Vlachos arbete med automatiserad faktakoll, se ovan, fortg\u00e5r och h\u00e4r finns hans forskning samlad.<\/p>\n\n\n\n

Appar<\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Fact Hunt<\/strong>
En app fokuserad p\u00e5 falska nyheter i Indien. Appen \u00e4r dock inte direkt automatiserad, utan snarare ett redskap f\u00f6r publiken att skicka tips till redaktionen p\u00e5 saker som kan kontrolleras. Det handlar b\u00e5de om p\u00e5st\u00e5ende och s\u00e5dant som har f\u00e5tt spridning i sociala medier. Via appen g\u00e5r det ocks\u00e5 att l\u00e4sa faktagranskningar som redaktionen har gjort, komma med egna synpunkter och\/eller diskutera granskningen.<\/p>\n\n\n\n

Settle It!<\/strong><\/a>
Politifacts<\/a> egen app. H\u00e4r kan finns en quiz med uttalande fr\u00e5n politiker som tema, m\u00f6jlighet att skicka tips till redaktionen, l\u00e4sa faktagranskningar utifr\u00e5n olika \u00e4mnesomr\u00e5den och personer. Appen \u00e4r helt inriktad p\u00e5 USA:s politiker.<\/p>\n\n\n\n

Examensarbete<\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Tv\u00e5 studenter vid KTH unders\u00f6kte i ett examensarbete m\u00f6jligheten att automatisera uppt\u00e4ckten av falska nyheter med spr\u00e5kliga modeller: Rumman & Sv\u00e4rd  (2017) Combating disimformation: Detecting fake news with linguistic models and classification algorithms<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Studenterna ville unders\u00f6ka om det p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt g\u00e5r att skilja \u201criktiga\u201d nyheter fr\u00e5n p\u00e5hittade genom att anv\u00e4nda samma typ av algoritmer som identifierar skr\u00e4ppost. De valde ut engelska artiklar av b\u00e5da slagen, artiklarna handlade om n\u00e4rliggande \u00e4mnen och programmerade algoritmerna med data fr\u00e5n artiklarna.<\/p>\n\n\n\n

Slutsatsen blev att det \u00e4r sv\u00e5rt att identifiera p\u00e5hittade nyheter p\u00e5 det h\u00e4r automatiserade s\u00e4ttet. Fallgroparna var m\u00e5nga, som sv\u00e5righeter att skilja en p\u00e5hittad text fr\u00e5n en med enstaka faktafel eller som \u00e4r d\u00e5ligt skriven. Vissa nyhetsh\u00e4ndelser var ocks\u00e5 sv\u00e5ra att verifiera d\u00e5 nyhetsh\u00e4ndelser i sig kan vara unika och\/eller inte omskrivna innan. Exjobbsf\u00f6rfattarna tror dock att det kan finnas en framtid f\u00f6r autmatiserad textanalys av det h\u00e4r slaget, men att den i s\u00e5 fall beh\u00f6ver utvecklas och anv\u00e4ndas tillsammans med andra metoder.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det p\u00e5g\u00e5r flera projekt och forskning n\u00e4r det g\u00e4ller att automatiserad faktakontroll, AFC, runt om i v\u00e4rlden. H\u00e4r finns sammanfattningar av n\u00e5gra.<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":256,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-254","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fordjupning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/254","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=254"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/254\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3660,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/254\/revisions\/3660"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/256"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=254"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=254"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=254"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}