{"id":2496,"date":"2023-04-18T08:37:55","date_gmt":"2023-04-18T06:37:55","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/faktajouren\/?p=2496"},"modified":"2026-02-24T11:46:53","modified_gmt":"2026-02-24T10:46:53","slug":"journalistik-och-klimatfornekelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/journalistik-och-klimatfornekelse\/","title":{"rendered":"Insikter om klimatf\u00f6rnekelse och mediernas roll"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"ingress\">Kjell Vowles, forskaren vid Chalmers Tekniska H\u00f6gskola, Kjell Vowles, unders\u00f6ker klimatf\u00f6rnekelse och nationalistiskt motst\u00e5nd mot klimatomst\u00e4llningen. Faktajouren st\u00e4mde tr\u00e4ff f\u00f6r att prata om CEFORCED och dess roll i klimatdebatten.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 Chalmers Tekniska H\u00f6gskola i G\u00f6teborg har det grundats ett \u201dCentre for Studies of Climate Change Denial\u201d (CEFORCED) \u2013 allts\u00e5 ett centrum f\u00f6r studier av f\u00f6rnekelse av klimatf\u00f6r\u00e4ndring. D\u00e4r doktorerar Kjell Vowles om hur \u201dklimatf\u00f6rnekelse, i synnerhet i kombination med auktorit\u00e4r nationalism, f\u00f6rdr\u00f6jer klimatomst\u00e4llningen\u201d. Han har ocks\u00e5 arbetat som journalist och d\u00e4rf\u00f6r blir v\u00e5rt samtal extra intressant f\u00f6r v\u00e5ra l\u00e4sare.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r att b\u00f6rja med din forskning, vad handlar den om, hur l\u00e5ngt har du kommit och kan du dela med dig lite av vad du har kommit fram till hittills?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Jag \u00e4r lite mer \u00e4n halvv\u00e4gs, och har s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt har jag framf\u00f6r allt unders\u00f6kt hur h\u00f6gerradikala alternativa medier har rapporterat om klimatfr\u00e5gan, och sett hur det blev en v\u00e4ldigt viktig fr\u00e5ga i den h\u00e4r sf\u00e4ren under \u00e5ren 2018-2019. Detta var en tid d\u00e5 fr\u00e5gan ocks\u00e5 steg p\u00e5 dagordningen hos traditionella medier efter rekordv\u00e4rmen sommaren 2018 och Greta Thunbergs skolstrejk p\u00e5 h\u00f6sten. Som en reaktion p\u00e5 det \u00f6kade trycket f\u00f6r en klimatomst\u00e4llning, mobiliserades ocks\u00e5 motst\u00e5ndet mot en s\u00e5dan. P\u00e5 de radikala h\u00f6germedier som jag har unders\u00f6kt tog detta sig uttryck genom att till exempel anv\u00e4nda ironiska citattecken kring ord som klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, f\u00f6r att d\u00e4rmed skapa en diskurs d\u00e4r det togs f\u00f6r givet att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna var en icke-fr\u00e5ga eller en bluff. P\u00e5 det s\u00e4ttet gick det ocks\u00e5 att f\u00f6rl\u00f6jliga Greta Thunberg, inte s\u00e4llan med misogyna undertoner, som en hysterisk flicka som brydde sig om ett problem som inte fanns. Denna diskurs underst\u00f6ddes med argument som ofta var skapade av fossilindustrin och konservativa tankesmedjor i USA med syfte till att s\u00e5 tvivel om klimatforskningen.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Ert forskningscentrum CEFORCED \u2013 varf\u00f6r beh\u00f6vs det?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 I framf\u00f6r allt USA finns det ganska omfattande forskning kring det som har kallats the Climate Change Denial Machine eller the Climat Change Countermovement, som \u00e4r den v\u00e4lfinansierade och aktiva kampanj fr\u00e5n fossilindustrin och konservativa tankesmedjor att s\u00e5 tvivel om klimatforskningen. Denna har r\u00f6tter tillbaka till 1960- och 1970-talet, och det kommer mycket ny historisk forskning som visar vilken stor kunskap fossilindustrin hade tidigt om klimatfr\u00e5gan genom sina egna forskare, och hur industrin aktivt valde att f\u00f6rneka den h\u00e4r kunskapen i sin ut\u00e5triktade kommunikation. CEFORCED bygger vidare p\u00e5 den forskningen, och unders\u00f6ker hur det har sett ut i Sverige och Europa, och vilka akt\u00f6rer och diskurser som har formats h\u00e4r f\u00f6r att motverka en klimatomst\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>En fr\u00e5ga till dig som journalist \u2013 hur skall konstruktiv klimatjournalistik bedrivas n\u00e4r vi vet att fr\u00e5gan polariserar den svenska mediepubliken? Vilka r\u00e5d kan du ge till journalister som vill skriva faktabaserad journalism?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 En viktig sak, som svenska medier generellt \u00e4r ganska duktiga p\u00e5 skulle jag s\u00e4ga, \u00e4r att inte ge efter f\u00f6r det som har kallats falsk balans. Medierna ska ju generellt sett ge tv\u00e5 sidor av en story, men det \u00e4r inte rimligt att g\u00f6ra i en vetenskaplig fr\u00e5ga d\u00e4r vetenskapen \u00e4r avgjord, d\u00e5 blir det i st\u00e4llet missvisande.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 En annan sak, d\u00e4r jag tror svenska medier har mycket mer att jobba med, men d\u00e4r det finns flera positiva exempel, \u00e4r att visa hur klimatfr\u00e5gan \u00e4r central i alla delar av rapporteringen. Den omst\u00e4llning vi st\u00e5r inf\u00f6r saknar motstycke, men allt f\u00f6r ofta har den behandlats som ett s\u00e4rintresse vilket ocks\u00e5 bidrar till det som vi kallar f\u00f6r responsf\u00f6rnekelse, vilket \u00e4r en f\u00f6rest\u00e4llning om att vi i princip kan forts\u00e4tta som vanligt och \u00e4nd\u00e5 n\u00e5 klimatm\u00e5len. Om till exempel nya v\u00e4gar ska byggas, flygplatser byggas ut, flygf\u00f6retag r\u00e4ddas med statliga pengar, menar jag att det ocks\u00e5 \u00e4r journalistikens uppgift att p\u00e5peka att detta \u00e4r beslut som kommer bidra till att det blir sv\u00e5rare, eller om\u00f6jligt, att n\u00e5 de h\u00f6gt uppsatta klimatm\u00e5len. Anledningen till att det h\u00e4r \u00e4r relevant i relation till att klimatfr\u00e5gan har blivit mer polariserad, \u00e4r att en del av diskursen som jag har sett p\u00e5 h\u00f6gerradikala medier handlar om hyckleri, d\u00e4r l\u00e4sarna matas med en bild om att klimatet \u00e4r en elitfr\u00e5ga som trycks ned p\u00e5 dig och mig som tvingas g\u00f6ra uppoffringar. En bild som riskerar att f\u00e5 \u00e4nnu skarpare konturer om vissa sektorer undg\u00e5r granskning.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Slutligen \u00e4r det viktigt att redaktioner \u00e4r medvetna om motst\u00e5ndet som finns mot klimatomst\u00e4llningen och har resurser f\u00f6r att st\u00f6tta och hj\u00e4lpa medarbetare som riskerar att bli uth\u00e4ngda p\u00e5 diverse sajter och motta s\u00e5v\u00e4l hot som hat.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>I det senaste numret av tidskriften Fronesis skriver du om \u201dkontraklimatr\u00f6relsen\u201d? Kan du kort f\u00f6rklara var det \u00e4r och hur den har utvecklats? Och en f\u00f6ljdfr\u00e5ga: hur kan journalistiken hantera det faktum att sakfr\u00e5gorna s\u00e5 h\u00e5rt p\u00e5verkas av vetenskaplig expertis och \u201dalternativ\u201d expertis.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Kontraklimatr\u00f6relsen \u00e4r den kampanj som jag beskriver ovan, som har historiska r\u00f6tter tillbaka till 1960- och 1970-talet, men som intensifierades i b\u00f6rjan av 1990-talet som en reaktion p\u00e5 FN:s klimatpanels IPCC:s bildande, undertecknandet av FN:s klimatf\u00f6rhandlingsramverk som styr de \u00e5rliga klimattoppm\u00f6tena, samt NASA-forskaren James Hansens vittnesm\u00e5l i amerikanska kongressen om att den globala uppv\u00e4rmningen nu var stor nog att vara m\u00e4tbar. N\u00e4r klimatfr\u00e5gan steg p\u00e5 den politiska dagordningen, s\u00e5 intensifierades en kampanj f\u00f6r att skydda fossilindustrins aff\u00e4rsverksamhet och att f\u00f6rhindra statliga milj\u00f6regleringar. Detta gjordes p\u00e5 flera olika s\u00e4tt, bland annat genom att med hj\u00e4lp av tankesmedjor ha en ut\u00e5triktad kampanj f\u00f6r att styra opinionen och f\u00e5 m\u00e4nniskor att misstro klimatvetenskapen. Denna kampanj anv\u00e4nde flera strategier som hade utarbetats av tobaksindustrin f\u00f6r att f\u00f6rneka kopplingen mellan tobak och cancer. Ett annat s\u00e4tt var att spendera stora summor pengar p\u00e5 lobbying i amerikanska kongressen f\u00f6r att motverka lagstiftning.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 P\u00e5 f\u00f6ljdfr\u00e5gan s\u00e5 handlar det framf\u00f6r allt om vad jag beskrev ovan, att n\u00e4r det finns ett s\u00e5 massivt vetenskapligt st\u00f6d i en fr\u00e5ga som det finns vad g\u00e4ller klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, s\u00e5 \u00e4r det viktigt att inte plocka in alternativa experter bara f\u00f6r att tv\u00e5 sidor ska f\u00e5 komma till tals. Sedan kan det finnas ett v\u00e4rde i att alla f\u00e5r komma till tals i media p\u00e5 olika s\u00e4tt, men d\u00e5 m\u00e5ste de h\u00e4r alternativa experterna och deras uttalanden granskas p\u00e5 djupet och att det tydligg\u00f6rs att det de s\u00e4ger ligger l\u00e5ngt utanf\u00f6r den etablerade vetenskapen.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>I samma artikel f\u00f6rklarar du att klimatf\u00f6rnekelsen drivs av tre element: 1) intressen, 2) ideologi och 3) identitet. Hur kan vi se dessa tre element representerade i den svenska kontexten?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 I Sverige finns inte samma fossilindustri som i USA, men vi kan ju se i exempelvis DN:s granskning av skogsindustrin hur det kan finnas starka ekonomiska intressen f\u00f6r att forma en syn p\u00e5 skogsbruket som klimat- och milj\u00f6v\u00e4nligt, trots en kraftig kritik fr\u00e5n stora delar av forskarsamh\u00e4llet. I slutet p\u00e5 00-talet var det ocks\u00e5 flera tankesmedjor kopplade till Svenskt n\u00e4ringsliv som spred tvivel om forskningen.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Ideologisk s\u00e5 \u00e4r det framf\u00f6r allt den auktorit\u00e4ra nationalismen som har plockat upp klimatf\u00f6rnekelsen i Sverige, och detta \u00e4r en del i att deras dr\u00f6msamh\u00e4lle \u00e4r en patriarkal, homogen, industriell v\u00e4lf\u00e4rdsnation. Det \u00e4r en nostalgisk, och till viss del anakronistisk, l\u00e4ngtan till rekord\u00e5ren, som inbillas ha varit fria fr\u00e5n invandring, d\u00e4r mannen f\u00f6rs\u00f6rjde familjen och d\u00e4r inga milj\u00f6problem kunde hota den industriella expansionen. P\u00e5 detta s\u00e4tt kopplas ocks\u00e5 klimatfr\u00e5gan till identitet, m\u00e5nga av de som har varit mest aktiva i att sprida klimatf\u00f6rnekelse i Sverige, \u00e4r \u00e4ldre m\u00e4n som har haft framg\u00e5ngsrika karri\u00e4rer i det h\u00e4r industriella v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Ett v\u00e4ldigt intressant avsnitt i din artikel handlar om \u201dverklighetsspiralen\u201d i f\u00f6rh\u00e5llande till \u201dpropagandaspiralen\u201d i journalistiken. Kan du f\u00f6rklara vad det betyder och vad svenska medier kan l\u00e4ra sig av det? Jag t\u00e4nker exempelvis p\u00e5 att det finns en tendens att etablera \u201dfalsk balans\u201d som hotar undergr\u00e4va expertkunskap.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Verklighetsspiralen handlar om den mekanism som traditionellt har styrt medier, politiker och deras publik. Det handlar om att \u00e4ven om medier t\u00e4vlar om n\u00e4stan scoop, s\u00e5 kommer ingen av dem sannolikt att hitta p\u00e5 ett scoop, f\u00f6r de vet att de kommer att bli avsl\u00f6jade av konkurrerande medier. P\u00e5 samma s\u00e4tt kommer politiker sannolikt inte komma med f\u00f6r vidlyftiga l\u00f6gner, d\u00e5 de riskerar att bli granskade, och mediekonsumenterna v\u00e4ljer inte en viss tidning eller nyhetssajt f\u00f6r att alltid f\u00e5 sina \u00e5sikter bekr\u00e4ftade (vilket kanske \u00e4r det bekv\u00e4maste) men f\u00f6r att de kan lita p\u00e5 att det som rapporteras \u00e4r sant. D\u00e5 kan mediekonsumenterna acceptera att f\u00e5 nyheter som b\u00e5de st\u00f6djer och g\u00e5r emot deras egna teser och \u00e5sikter.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Propagandaspiralen d\u00e4remot, som jag argumenterar styr m\u00e5nga av de alternativa medierna l\u00e5ngt ut p\u00e5 h\u00f6gerkanten i Sverige, \u00e4r en mekanism d\u00e4r det inte \u00e4r sanningshalten som \u00e4r i fokus, utan dess ideologiska inneh\u00e5ll. H\u00e4r v\u00e4ljer publiken medier d\u00e4r de vet att de kommer att f\u00e5 sina existerande \u00f6vertygelser bekr\u00e4ftade, och medier kommer att sprida vidare storys som passar den ideologiska profilen, oavsett om de \u00e4r sanna eller inte. Och p\u00e5 liknande sett kommer inte politiker granskas f\u00f6r sanningshalten i det de s\u00e4ger, utan huruvida det f\u00f6ljer den ideologiska linjen eller inte .<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Den h\u00e4r konceptualiseringen kommer fr\u00e5n amerikanska forskare, som tydligt har sett den h\u00e4r uppdelningen i det amerikanska mediesystemet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>En sista fr\u00e5ga \u2013 har du bra tips p\u00e5 vart journalister kan v\u00e4nda sig f\u00f6r att faktagranska olika p\u00e5st\u00e5enden som cirkulerar i klimatfr\u00e5gan?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Det finns flera olika k\u00e4llor, bloggaren Maths Nilsson, g\u00f6r ett fantastiskt jobb i att forts\u00e4tta granska alla felaktiga p\u00e5st\u00e5enden som sprids. P\u00e5 sidan scepticalscience.com finns det ocks\u00e5 tydliga granskningar och f\u00f6rklaringar till flera av de vanligaste argumenten.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Sedan \u00e4r det viktigt att inte l\u00e5ta faktagranskningen ta \u00f6ver, d\u00e5 det riskerar att driva fram den h\u00e4r falska balansen som n\u00e4mnts ovan, och ge sken av att alla dessa argument faktiskt \u00e4r giltiga, n\u00e4r de har motbevisats g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Uppt\u00e4ck hur forskaren vid Chalmers Tekniska H\u00f6gskola, Kjell Vowles, unders\u00f6ker klimatf\u00f6rnekelse och nationalistiskt motst\u00e5nd mot klimatomst\u00e4llningen. L\u00e4s om CEFORCED och dess roll i klimatdebatten.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":3014,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-2496","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fordjupning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2496","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2496"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2496\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3597,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2496\/revisions\/3597"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3014"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2496"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2496"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2496"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}