{"id":2479,"date":"2023-04-04T10:24:22","date_gmt":"2023-04-04T08:24:22","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/faktajouren\/?p=2479"},"modified":"2025-04-02T10:41:03","modified_gmt":"2025-04-02T08:41:03","slug":"konferensrapport-environmental-emergencies-across-media","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/konferensrapport-environmental-emergencies-across-media\/","title":{"rendered":"Konferensrapport: ”Environmental Emergencies Across Media”"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Konferensen Environmental Emergencies Across Media<\/a>, 14\u201316 mars 2023, \u00e4r ett samarbete mellan Linn\u00e9universitetets Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS<\/a>) och Kalmar Konstmuseum. P\u00e5 konferensen deltog forskare inom media och humaniora och konstn\u00e4rer fr\u00e5n olika discipliner f\u00f6r att diskutera kulturens och mediernas roll i den p\u00e5g\u00e5ende klimat- och milj\u00f6krisen.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

N\u00e5gra dagar f\u00f6re IPCC sl\u00e4ppte sin mest omfattande sammanst\u00e4llning av klimatforskningen hittills arrangerade Linn\u00e9universitetet i Kalmar konferensen Environmental Emergencies Across Media<\/em>. Trots globala avtal att bromsa temperaturh\u00f6jningarna har den politiska motivationen sl\u00e4pat efter. Hur kultur, humaniora och medier kan bidra till att kunskap om jordens planet\u00e4ra n\u00f6dl\u00e4ge f\u00e5r en \u00f6kad spridning har varit en viktig fr\u00e5ga p\u00e5 konferensen. Utst\u00e4llningen Solastalgia<\/b><\/a> (25\/2 \u2013 23\/4 2023) p\u00e5 Kalmar konstmuseum och flera av forskarpresentationerna var ett kollage av konst, litteratur och film som gestaltar en pl\u00e5gad, uppv\u00e4rmd och borttynande v\u00e4rld.<\/p>

Litteraturvetaren Ursula K. Heise<\/b><\/a> argumenterade f\u00f6r att kulturens m\u00f6jlighet att synligg\u00f6ra klimatkrisen inte ska underskattas. Det m\u00e4nskliga engagemanget \u00e4r som starkast i anslutning till upplevelser som ber\u00f6r oss. Men engagemanget tenderar att avta och f\u00f6r de flesta f\u00f6rsvinner det efter n\u00e5got halv\u00e5r, enligt Heise. Konsten kan vara en hj\u00e4lp f\u00f6r oss att h\u00e5lla engagemanget uppe, genom att hela tiden p\u00e5minna om att vi \u00e4r en del i och en del av klimatkrisen.\u00a0\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
Krisen och naturen <\/h6>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Med konferensens klimattema som referens till de performativa konstverken som ocks\u00e5 var en del av programmet, lyckades flera av konstn\u00e4rerna g\u00f6ra n\u00e5got mer \u00e4n att bara illustrera det som forskningen redan beskrivit. Konstn\u00e4rerna som framtr\u00e4dde visade p\u00e5 olika s\u00e4tt s\u00e5rbarheter som ocks\u00e5 g\u00e5r att se i naturen. Genom blickar, r\u00f6relser, ord och k\u00e4nslor \u00e5terspeglades naturens trauman i det igenk\u00e4nnbara. Oavsett tragedi kommer vi aldrig se en f\u00e5gel gr\u00e5ta eller h\u00f6ra ett tr\u00e4d ber\u00e4tta om sitt liv. Men i l\u00e5ten Smells like buring planet<\/em>, lyckades artisten Madame Nielsen<\/b><\/a> ge en r\u00f6st till artrikedomen som just nu h\u00e5ller p\u00e5 att g\u00e5 f\u00f6rlorad. Och dansaren Elisabeth Christine Holths oroliga blick och kroppsliga kr\u00e4mpor runt ett stort \u00e4ggliknande objekt blev en sm\u00e4rtsam p\u00e5minnelse om vad sillgrisslorna g\u00e5r igenom p\u00e5 Stora Karls\u00f6 i \u00d6stersj\u00f6n till f\u00f6ljd av temperaturh\u00f6jningarna.<\/p>

Forskare fr\u00e5n Baltic Seabird Project<\/b><\/a> har dokumenterat hur solen b\u00f6rjat utg\u00f6ra ett existentiellt hot mot f\u00e5glarna. N\u00e4r de flaxar med vingarna f\u00f6r att sl\u00e4ppa ut v\u00e4rmen fr\u00e5n sina kroppar riskerar deras \u00e4gg att puttas \u00f6ver kanten fr\u00e5n \u00f6ns klippbranter varp\u00e5 framtidens generationer g\u00e5r f\u00f6rlorade.\u00a0\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Elisabeth Christine Holth i Adventura Botanica. Koreografi av Odd Johan Fritz\u00f8e och musik av Spunk. Foto: Gabriel S\u00e4ll<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
Krisen och m\u00e4nniskan <\/h6>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Att klimatkrisens konsekvenser sl\u00e5r h\u00e5rt mot l\u00e4nder med svagare ekonomier fick miljontals pakistanier f\u00f6rra \u00e5ret uppleva, n\u00e4r glaci\u00e4rvatten sm\u00e4lte och f\u00f6rde med sig or\u00e4kneliga m\u00e4nniskor och bost\u00e4der i \u00f6versv\u00e4mningarna. Hans Sternudd<\/a><\/strong> fr\u00e5n Linn\u00e9universitetet kopplade samman hur ekonomiskt v\u00e4lst\u00e5nd och koldioxidutsl\u00e4pp h\u00e4nger ihop genom en j\u00e4mf\u00f6relse mellan utsl\u00e4ppen fr\u00e5n v\u00e4rldens SUV:ar och det fr\u00e5n v\u00e4rldens l\u00e4nder. Om SUV:arna hade en egen nation skulle de i j\u00e4mf\u00f6relse med \u00f6vriga l\u00e4nder st\u00e5 f\u00f6r det sj\u00e4tte h\u00f6gsta koldioxidutsl\u00e4ppet i v\u00e4rlden.<\/p>

Konstvetaren T. J. Demos<\/strong><\/a> argumenterade f\u00f6r att en klimatr\u00e4ttvisa inte g\u00e5r att uppn\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge socialt och etniskt utsatta gruppers r\u00e4ttigheter inte ocks\u00e5 respekteras. The Red Deal<\/strong><\/em><\/a> \u00e4r ett exempel p\u00e5 r\u00f6relser som Demos lyfte fram d\u00e4r kampen f\u00f6r ursprungsbefolkningars r\u00e4ttigheter f\u00f6renas med en global klimataktivism. I The Red Deal har olika r\u00f6relser hittat varandra och tillsammans lyckats v\u00e4xa f\u00f6r att \u00f6ka sitt inflytande. H\u00e4r s\u00e5g Demos potentialen ocks\u00e5 f\u00f6r konsten att g\u00e5 ihop med olika gr\u00e4srotsr\u00f6relser f\u00f6r att konkret kunna p\u00e5verka de problem som konsten vill belysa. Exempel p\u00e5 en s\u00e5dan konstellation \u00e4r Forensic Architecture och deras film Environmental Racism in Death Alley<\/strong><\/em><\/a>.<\/p>

Den interdisciplin\u00e4ra researchgruppen arbetar inte helt olikt granskande journalister, fast med ett visuellt uttryck som l\u00e5ter formen bli till evidens i r\u00e4ttsliga processer och som ofta lyckas f\u00f6rmedla komplexa problem p\u00e5 ett begripligt s\u00e4tt. I filmen kartl\u00e4gger Forensic Architecture hur fossilindustrin l\u00e4ngs Mississippifloden i Louisiana f\u00f6rgiftat landskapet som i huvudsak bebos av \u00e4ttlingar till slavar. Demos beskrev hur USA:s svarta befolkning som historiskt genomlidit ett genocide<\/em> i den amerikanska s\u00f6dern idag tvingas uppleva ett ecocide<\/em> i samma omr\u00e5den.<\/p>

Med en bild fr\u00e5n Black Lives Matters demonstrationer p\u00e5 Demos powerpoint presentation, laddades George Floyds sista ord \u201dI can\u2019t breathe\u201d med ytterligare en dimension av f\u00f6rtryck f\u00f6r de svarta inv\u00e5narna i Death Alley.\u00a0\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Forensic Architectures tog hja\u0308lp av forskare fra\u030an Imperial College London fo\u0308r att uppskatta halterna av luftfo\u0308roreningen PM2.5 i fo\u0308re detta slavplantageomra\u030aden i Death Alley. Fo\u0308roreningar som bland annat kan leda till kroniska lungsjukdomar. Med tilla\u030atelse av Elizabeth Breiner \/ Forensic Architecture.<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
Krisen och motst\u00e5ndet <\/h6>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Demos argumenterade f\u00f6r att en klimatr\u00e4ttvisa beh\u00f6ver inkludera en r\u00e4ttvisa f\u00f6r hela samh\u00e4llet. Men ocks\u00e5 en r\u00e4ttvisa f\u00f6r naturen. En natur som utnyttjats och dekonstruerats till den grad att vi inte l\u00e4ngre orkar se konsekvenserna av vad vi st\u00e4llt till med. Vad vi hellre g\u00f6r \u00e4r att l\u00e5ta f\u00f6retag som statliga Vattenfall iscens\u00e4tta naturen \u00e5t oss. Detta sker till exempel under sommarm\u00e5naderna vid N\u00e4mforsen i \u00c5ngermanland, d\u00e4r vatten sl\u00e4pps ut f\u00f6r att illustrera det naturliga vattenfl\u00f6det s\u00e5 som det s\u00e5g ut f\u00f6re \u00e4lven d\u00e4mdes upp. Fotografen och forskaren Linda Maria Thompson<\/strong><\/a> har dokumenterat sk\u00e5despelet n\u00e4r vattnet sl\u00e4pps p\u00e5 i filmen Turistvatten. Trots den brusande forsen till\u00e5ts livet inte etablera sig h\u00e4r f\u00f6re vattnet st\u00e4ngs av igen.<\/p>

I sin f\u00f6rel\u00e4sning tog Thompson upp det engelska begreppet care; att hon genom sitt konstn\u00e4rliga arbete vill f\u00e5 publiken att bry sig. Ordet care \u00e5terkom hos flera f\u00f6rel\u00e4sare och fick \u00e4ven en egen panel, Care Crisis and Environmental Crisis<\/em>.<\/p>

Fyra forskare fr\u00e5n K\u00f6penhamns Universitet n\u00e4rmade sig begreppet fr\u00e5n olika positioner vilket dels handlade om att formulera ett humanistiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som bygger p\u00e5 omsorg snarare \u00e4n exploatering av jordens resurser. Men ordet care diskuterades ocks\u00e5 i sin betydelse av v\u00e5rd och omh\u00e4ndertagande, vars yrkesomr\u00e5den inte s\u00e4llan har en marginaliserad status i samh\u00e4llet. Panelen n\u00e4rmade sig \u00e4ven de mer sv\u00e5rl\u00f6sta fr\u00e5gorna om vem eller vilka som v\u00e5r omsorg och solidaritet riktar sig till. Ifall omsorgen faktiskt \u00e4r n\u00e5got vi \u00e4gnar oss \u00e5t, eller om det snarare \u00e4r n\u00e5got vi bedriver f\u00f6r v\u00e5r egen skull.\u00a0\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
Krisen och radikaliseringen <\/h6>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Faktajourens Andreas \u00d6nnerfors<\/strong><\/a> riktade i sin f\u00f6rel\u00e4sning<\/a><\/strong> \u201dBetween Climate Change Denial and Ecofascism: Conspiratorial Meaning-Making in the Age of the Anthropocene\u201d uppm\u00e4rksamheten mot mer extremistiska och konspiratoriska \u201dmilj\u00f6r\u00f6relser\u201d som med utg\u00e5ngspunkt i fascistisk retorik binder samman id\u00e9er om den rena naturen med den rena rasen och det rena samh\u00e4llet. Enligt s\u00e4kerhetspolisen har den s\u00e5 kallade ekofascismen \u00f6kat sitt inflytande i v\u00e5ldsbejakande radikalnationalistiska r\u00f6relser i Sverige.<\/p>

Internationellt har ekofascister beg\u00e5tt terrorattentat i form av masskjutningnar s\u00e5v\u00e4l i Nya Zeeland som i USA. 2020 d\u00f6mdes \u00e4ven tv\u00e5 m\u00e4n i Sverige som utgav sig f\u00f6r att vara ekofascister f\u00f6r en mordbrand. Enligt \u00d6nnerfors har klimatet b\u00f6rjat v\u00e4xa fram som den nya heta fr\u00e5gan f\u00f6r konspirationsteoretiker efter att coronapandemin och migrationspolitiken b\u00f6rjat avta som v\u00e4stv\u00e4rldens mest laddade politiska \u00e4mnen.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Kristoffer \u00d8rum i sin kra\u0308ftdra\u0308kt info\u0308r ett tal under konferensen. Foto: Gabriel S\u00e4ll<\/figcaption>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/figure>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

I virrvarret av ekofascism, massutd\u00f6enden, ecocides och en rad andra samtida forskningsomr\u00e5den, begrepp och teorier var det tidvis sv\u00e5rt att h\u00e4nga med i f\u00f6rel\u00e4sningarna och samtalen p\u00e5 konferensen utan en doktorsgrad i filosofi p\u00e5 cv:t. D\u00e4rf\u00f6r var det n\u00e5got av en befrielse att det ocks\u00e5 fanns en medel\u00e5lders man i r\u00e4kkostym med p\u00e5 konferensen (Kristoffer \u00d8rum<\/strong><\/a>), som med mild framtoning f\u00f6rklarade att han inte var n\u00e5gon expert p\u00e5 klimatomr\u00e5det men att han trots allt ville g\u00f6ra vad han kunde f\u00f6r att bidra till en h\u00e5llbar v\u00e4rld.<\/p>

Vad jag i huvudsak minns fr\u00e5n kr\u00e4ftmannens tal var att krabbor hade uppst\u00e5tt vid fem olika tillf\u00e4llen genom evolutionen och att mycket tyder p\u00e5 att \u00e4ven det m\u00e4nskliga sl\u00e4ktet (om vi inte hinner utrota oss sj\u00e4lva) ocks\u00e5 kommer utvecklas till krabbliknande varelser fram\u00f6ver. Kr\u00e4ftmannens anspr\u00e5ksl\u00f6shet och lugn k\u00e4ndes p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt tryggt och hoppfullt. Ett bevis p\u00e5 att hela m\u00e4nskligheten inte drivs av ett kollektivt behov av att accelerera livet mot underg\u00e5ngen.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Trots globala avtal att bromsa temperaturh\u00f6jningarna har den politiska motivationen sl\u00e4pat efter. Hur kultur, humaniora och medier kan bidra till att kunskap om jordens planet\u00e4ra n\u00f6dl\u00e4ge f\u00e5r en \u00f6kad spridning var en viktig fr\u00e5ga p\u00e5 konferensen ”Environmetal Emergencies Across Media”.<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":2489,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[18,52],"tags":[],"class_list":["post-2479","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fordjupning","category-nyheter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2479","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2479"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2479\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3549,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2479\/revisions\/3549"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2489"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2479"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2479"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2479"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}