Vad menar vi egentligen n\u00e4r vi pratar om konspirationsteorier \u2013 och vem avg\u00f6r vad som \u00e4r en s\u00e5dan? Filosofen Melina Tsapos vid Lunds universitet menar att fr\u00e5gan s\u00e4llan st\u00e4lls tillr\u00e4ckligt noggrant. I en tid d\u00e5 konspirationsteorier ofta diskuteras i media, men d\u00e4r definitionerna \u00e4r vaga, vill hon bidra med filosofins verktyg: att reda ut begreppen, identifiera logiska mots\u00e4gelser \u2013 och p\u00e5 sikt l\u00e4gga en mer stabil grund f\u00f6r den empiriska forskningen. Faktajouren har intervjuat henne om vad filosofi kan tillf\u00f6ra i en v\u00e4rld av faktaresistens, kognitiv bias och motiverat t\u00e4nkande.<\/p>\n\n\n\n
Forskningen om konspirationsteorier har \u00f6kat exponentiellt under den senaste tio\u00e5rsperioden. Framf\u00f6r allt socialpsykologer dominerar f\u00e4ltet, men ocks\u00e5 andra \u00e4mnen \u00e4gnar sig \u00e5t att studera fenomenet. Bra vetenskapliga definitioner har inte hunnit i kapp denna utveckling, vilket ocks\u00e5 har f\u00f6rsv\u00e5rat den mediala rapporteringen, s\u00e5 som under pandemin. Vad menar vi egentligen med \u201dkonspirationsteori\u201d? Filosofdoktoranden Melina Tsapos fr\u00e5n Lunds universitet tar denna brist i definitioner som en av sina utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r forskningen om hur konspirationstroende Sveriges befolkning egentligen \u00e4r. Faktajouren fr\u00e5gade henne om hur en filosof forskar om konspirationsteorier.<\/p>\n\n\n\n
Melina, du \u00e4r filosof och studerar konspirationsteorier, hur g\u00e5r det ihop?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 En av de viktigaste uppgifterna en filosof har \u00e4r att kritiskt unders\u00f6ka fundamentala fr\u00e5gor som andra kanske tar f\u00f6r givet. Det inneb\u00e4r ofta att man m\u00e5ste reda ut olika begrepp som vi anv\u00e4nder. Hur ska ett fenomen definieras? Utifr\u00e5n n\u00e5gon slags definition vi kan sl\u00e5 upp i en ordbok eller snarare efter hur flest m\u00e4nniskor anv\u00e4nder begreppet i dagligt bruk? Att reda ut detta kan klarg\u00f6ra m\u00e5nga debatter. Just begreppet konspirationsteorier har blivit allt mer vanligt att h\u00f6ra om i medier och i samtal. N\u00e4r Donald Trump var president anklagade man ofta b\u00e5de honom och hans efterf\u00f6ljare f\u00f6r att sprida konspirationsteorier. \u00c4ven h\u00e4r hemma i Sverige beskyller man ofta h\u00f6gerkonservativa f\u00f6r att vara konspirationsteoretiker; och i synnerhet under corona-pandemin tycks anv\u00e4ndningen av begreppet ha \u00f6kat. Personer som till exempel inte vaccinerade sig mot Covid-19 sades vara konspirationsteoretiker, och likas\u00e5 de som kritiserade eller motsade sig regeringens beslut.<\/p>\n\n\n\n I min forskning till\u00e4mpar jag d\u00e4rf\u00f6r de f\u00e4rdigheter som en filosofi har till att just studera och f\u00f6rst\u00e5 konspirationsteorier, och vilka det \u00e4r vi menar n\u00e4r vi talar om konspirationsteoretiker. Det f\u00f6rsta man beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r att reda ut de olika inneb\u00f6rder termen tycks ha givet sammanhanget. Om vi utg\u00e5r ifr\u00e5n vad jag kallar den enkla definitionen av konspirationsteorier, den definition som finns i ordb\u00f6cker, s\u00e5 \u00e4r en konspirationsteori en teori som f\u00f6rklarar en h\u00e4ndelse med en sammansv\u00e4rjning av en (oftast ondsint) grupp individer som vill h\u00e5lla sina avsikter hemliga. Problemet uppst\u00e5r n\u00e4r man inser att enligt denna definition s\u00e5 \u00e4r s\u00e5 gott som alla som \u00e4r n\u00e5gorlunda politiskt eller historiskt p\u00e5l\u00e4sta konspirationsteoretiker. De allra flesta av oss tror p\u00e5 n\u00e5gon konspirationsteori. Ta till exempel f\u00f6rklaringar om hur tvillingtornen i Amerika f\u00f6ll den 11 september 2001. Enligt den officiella f\u00f6rklaringen s\u00e5 var det en liten grupp terrorister som kallades Al-Qaeda som planerat dessa ondsinta g\u00e4rningar, som de s\u00e5g till att h\u00e5lla hemliga. En annan f\u00f6rklaring som m\u00e5nga m\u00e4nniskor tror p\u00e5 \u00e4r att det var CIA som l\u00e5g bakom attentaten, f\u00f6r att skapa en f\u00f6ranledning till krig i Irak och komma \u00e5t oljan, som de givetvis h\u00f6ll hemlig. Oavsett vilken version vi tror p\u00e5 s\u00e5 resulterar det, enligt den enkla definitionen, i att vi alla \u00e4r konspirationsteoretiker.<\/p>\n\n\n\n Men det verkliga bekymret f\u00f6r mig som filosof \u00e4r n\u00e4r empirisk forskning g\u00f6rs med syfte att ta reda p\u00e5 vem som \u00e4r konspirationsteoretiker \u2013 samtidigt som definitionen \u00e4r oklar. Intresset f\u00f6r detta har \u00f6kat kraftigt bara de senaste fem \u00e5ren. Vad \u00e4r det d\u00e5 som fr\u00e4mst psykologer, men \u00e4ven sociologer och samh\u00e4llsvetare, egentligen menar n\u00e4r dom s\u00e4ger att en konspirationsteoretiker \u00e4r n\u00e5gon som \u00e4r faktaresistent, dvs. n\u00e5gon som inte uppdaterar sina \u00f6vertygelser n\u00e4r de st\u00f6ter p\u00e5 ny evidens eller fakta, och godtrogen, n\u00e5gon som tror p\u00e5 allt de l\u00e4ser p\u00e5 internet? Om vi \u00e5 andra sidan inte utg\u00e5r ifr\u00e5n den enkla definitionen av konspirationsteoretiker utan i st\u00e4llet l\u00e4gger till diverse kriterier till begreppet, blir resultatet \u00e4nnu m\u00e4rkligare. Detta eftersom vi i de allra flesta fall har andra begrepp som redan t\u00e4cker den typ av fenomen; i detta fall handlar det om kognitiv bias, ett k\u00e4nt koncept inom psykologi. Man kan f\u00f6rest\u00e4lla sig att det lika l\u00e4tt kunde vara religi\u00f6sa personer som passar beskrivningen. Dessutom \u00e4r det sv\u00e5rt att se hur man kan vara b\u00e5de faktaresistent och godtrogen p\u00e5 en och samma g\u00e5ng. Vi har inte egentligen sagt n\u00e5got s\u00e4rskiljande om just konspirationsteoretiker. Och detta verkar vara s\u00e5 f\u00f6r de flesta olika kriterier som m\u00e5nga forskare deducerar av sina studier om vem som \u00e4r en konspirationsteoretiker.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att just en filosof granskar vad det \u00e4r vi egentligen menar, f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt undvika missf\u00f6rst\u00e5nd, eller att vi pratar om varandra. Och kanske viktigast av allt, att det f\u00f6rhoppningsvis leder till b\u00e4ttre empiriska studier som kan hj\u00e4lpa oss att f\u00e5 en tydlig bild av vad en konspirationsteori \u00e4r och vilka som \u00e4r konspirationsteoretiker.<\/p>\n\n\n\n Ditt f\u00e4lt inom filosofi heter epistemologi, vad studerar man d\u00e4r?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Ordet epistemologi har sina r\u00f6tter i grekiskan, d\u00e4r episteme (kunskap) och logos (l\u00e4ra) betyder l\u00e4ran om kunskap. Det \u00e4r allts\u00e5 den systematiska filosofiska unders\u00f6kningen av kunskap. Det \u00e4r l\u00e4ran om vad vi vet, hur vi vet det vi vet och var gr\u00e4nsen g\u00e5r f\u00f6r vad vi kan veta. Men dessa fr\u00e5gor om kunskap \u00e4r inte bara en relevant fr\u00e5gest\u00e4llning f\u00f6r filosofer, utan det \u00e4r h\u00f6gst relevant varje g\u00e5ng vi p\u00e5st\u00e5r n\u00e5got f\u00f6r andra eller sj\u00e4lv vill ta reda p\u00e5 n\u00e5got. N\u00e4r n\u00e5gon \u00e4r ovetande om hur mycket klockan \u00e4r, s\u00f6ker denne kunskap om det. Till exempel genom att fr\u00e5ga n\u00e5gon i n\u00e4rheten. Om n\u00e5gon fr\u00e5gar oss om vi vet hur mycket klockan \u00e4r, tar vi kanske en titt p\u00e5 v\u00e5r klocka och besvarar fr\u00e5gan. Kan vi i ett s\u00e5dant fall verkligen s\u00e4ga att vi vet vad klockan \u00e4r? Helt ovetandes oss kan klockan ha stannat f\u00f6r tjugo minuter sedan. Allts\u00e5, vi m\u00e5ste fr\u00e5ga oss om det r\u00e4cker att anta att man vet n\u00e5got bara f\u00f6r att man har sett det med egna \u00f6gon. Epistemologi fr\u00e5gar ocks\u00e5 om kunskapens natur, till exempel om kunskap f\u00f6ruts\u00e4tter att man m\u00e5ste vet det man vet helt s\u00e4kert? I filosofi tar man dessa fr\u00e5gor till det extrema och fr\u00e5gar om man kan vara helt s\u00e4ker p\u00e5 n\u00e5gonting alls \u2013 och kan man inte det vad r\u00e4knas i s\u00e5 fall som ett rimligt tvivel? Om kravet \u00e4r att man ska vara helt s\u00e4ker f\u00f6r att man ska s\u00e4ga att man har kunskap, \u00e4r kunskap d\u00e5 \u00f6verhuvudtaget m\u00f6jlig? Dessa fr\u00e5gor har traditionellt delat filosofer i tv\u00e5 l\u00e4ger, n\u00e4mligen \u00e5 ena sidan rationalisterna: de som menar att den enda kunskapen som man kan vara helt s\u00e4ker p\u00e5 \u00e4r s\u00e5dant man sj\u00e4lv t\u00e4nker sig fram genom logik och resonemang. Och empirister \u00e5 andra sidan menar att vi kan unders\u00f6ka kunskap och hur vi erh\u00e5ller den ur ett vetenskapligt perspektiv med vetenskapliga metoder \u2013 genom att till exempel studera hj\u00e4rnan. Individen beh\u00f6ver inte sj\u00e4lv veta om att den vet eller hur den vet det den vet.<\/p>\n\n\n\n Disciplinen epistemologi har en v\u00e4ldigt naturlig koppling till studiet av konspirationsteorier. En tes \u00e4r att vi har mer s\u00e4ker kunskap om den \u00e4r koherent, samst\u00e4mmig. Kognitiv dissonans uppst\u00e5 n\u00e4r en persons uppfattningar \u00e4r sv\u00e5ra att f\u00f6rena med varandra. Hur kan en person tro att r\u00f6kning orsakar cancer, veta att man inte vill f\u00e5 cancer, och samtidigt forts\u00e4tta att r\u00f6ka cigaretter trots avr\u00e5dan fr\u00e5n l\u00e4kare? Personen m\u00e5ste p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt komma till r\u00e4tta med det obehag som dissonansen orsakar. Ett s\u00e4tt \u00e4r till exempel att h\u00e5lla fast vid sin uppfattning som kan vara i form av en konspirationsteori: man tror kanske att l\u00e4karens r\u00e5d inte \u00e4r att lita p\u00e5 eftersom l\u00e4kare konspirerar med l\u00e4kemedelsf\u00f6retag f\u00f6r att g\u00f6ra m\u00e4nniskor beroende av mediciner. Man omger sig med andra personer som t\u00e4nker likadant och bekr\u00e4ftar ens uppfattning. Genom att analysera vad kunskap \u00e4r kan vi ge djupare f\u00f6rklaringar till hur tv\u00e5 individer som f\u00e5r samma information och fakta kan uppdatera sina trosuppfattningar i tv\u00e5 vitt skilda riktningar och komma fram till olika slutsatser. Det kan hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rst\u00e5 polarisering, hur fenomen som filterbubblor uppst\u00e5r, och hur vi ska f\u00f6rst\u00e5 konspirationsteorier!<\/p>\n\n\n\n N\u00e4rmare best\u00e4mt \u00e4r du intresserad av kognitionsforskning och skriver att du vill f\u00f6rst\u00e5 \u201dkognitiva arkitekturer\u201d? Vad \u00e4r det och hur p\u00e5verkas vi m\u00e4nniskor av dem?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Med kognitiva arkitekturer menas teorier om hur den m\u00e4nskliga kognitionen (sinnet, eller det som kallas \u201dmind\u201d p\u00e5 engelska) \u00e4r organiserad. Man kan f\u00f6rest\u00e4lla sig det som mjukvaran om hj\u00e4rnan \u00e4r h\u00e5rdvaran. Man vill helt enkelt kartl\u00e4gga olika kognitiva modeller som finns av olika typer av beteenden. Det finns olika strukturer som \u00e4r \u00e4mnade att f\u00f6rklara olika saker; SOAR och ACT-R [tv\u00e5 teoretiska modeller f\u00f6r best\u00e5ndsdelar i kunskapsbildning, Faktajourens anm.] \u00e4r tv\u00e5 v\u00e4letablerade s\u00e5dana. En modell som jag \u00e4r s\u00e4rskilt intresserad av kallas \u201dmotiverad kognition\u201d. Det \u00e4r l\u00e4tt att anta att m\u00e4nniskors resonerande och hur de t\u00e4nker har som prim\u00e4rt syfte att skapa sig en bild s\u00e5 lik verkligheten som m\u00f6jligt. Men under n\u00e4rmare granskning s\u00e5 kollapsar detta antagande. Det verkar snarare vara s\u00e5 att m\u00e4nniskors kognition styrs fr\u00e4mst av individuella m\u00e5l och behov, som en \u00f6nskan att leva i en s\u00e5 koherent och konsekvent v\u00e4rld som m\u00f6jligt, vilket i sin tur g\u00f6r att m\u00e4nniskor uppfattar m\u00f6nster som kanske egentligen inte finns eller som inte \u00e4r lika tydligt bef\u00e4sta som individen sj\u00e4lv upplever att de \u00e4r. Detta g\u00f6r man f\u00f6r att ge mening till en annars meningsl\u00f6s och kaotisk v\u00e4rld. Allt detta inneb\u00e4r s\u00e5ledes att v\u00e5ra erfarenheter och behov p\u00e5verkar resonerande och v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att tolka, sortera, organisera och associera kunskap och information. Jag tror att modellen i sin tur kan f\u00f6rklara n\u00e4r och varf\u00f6r m\u00e4nniskor t\u00e4nker konspiratoriskt, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan vi ocks\u00e5 f\u00f6rklara situationer d\u00e4r tron p\u00e5 en konspirationsteori m\u00e5 vara rationell.<\/p>\n\n\n\n I din forskning arbetar du med empiriska k\u00e4llor om konspirationsteorier \u2013 vilka \u00e4r det? Vad har du kommit fram till hittills?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Det st\u00e4mmer att jag \u00e4ven vill unders\u00f6ka med empirisk metod hur konspirationsteorier manifesterar i v\u00e5rt resonerande och hur kognitiva m\u00f6nster p\u00e5verkar denna typ av trosf\u00f6rest\u00e4llningar. Hitintills har jag tyv\u00e4rr inga f\u00e4rdiga resultat. Men en studie som jag jobbat med har \u00e4mnat besvara fr\u00e5gan om vilken p\u00e5verkan (om n\u00e5gon) den socioekonomiska bakgrunden har p\u00e5 vilken typ av konspirationsteorier m\u00e4nniskor \u00e4r villiga att tro p\u00e5. Det handlar om konspirationsteorier om regeringar kontra f\u00f6retag. Det som varit centralt f\u00f6r denna unders\u00f6kning har varit att just unders\u00f6ka hur det ser ut h\u00e4r hemma i Sverige, och att f\u00e5 en s\u00e5 stor m\u00e5ngfald i befolkningsurvalet som m\u00f6jligt. I studien har vi inte inkluderat n\u00e5gra s\u00e5 kallade k\u00e4nda konspirationsteorier f\u00f6r att vi vill komma \u00e5t konspirationst\u00e4nkandet i sig. Om man skulle anv\u00e4nda sig av just k\u00e4nda konspirationsteorier (vilket majoriteten av studier g\u00f6r) riskerar man att individen tror p\u00e5 dessa av andra orsaker \u00e4n ens ben\u00e4genhet att tro p\u00e5 konspirationsteorier. Det kan handla om att identifiera sig med en viss grupp som absolut inte vill associeras med en annan grupp som tror p\u00e5 n\u00e5got. Eller det omv\u00e4nda fallet d\u00e4r n\u00e5gon som vill markera att de inte tillh\u00f6r en viss grupp, kanske den akademiska eliten, och d\u00e4rf\u00f6r till exempel tror att NASA konspirerade om m\u00e5nlandningen. S\u00e5, f\u00f6r att utesluta detta har vi inte namngivit vare sig l\u00e4nder eller k\u00e4nda personer, utan det \u00e4r fiktiva vinjetter som deltagarna har utv\u00e4rderat. Det \u00e4r tyv\u00e4rr f\u00f6r tidigt f\u00f6r att jag ska kunna dela med av resultaten. Men h\u00e5ll utkik om du \u00e4r nyfiken p\u00e5 hur konspiratoriska svenskarna \u00e4r!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vad menar vi egentligen med \u201dkonspirationsteori\u201d? Filosofdoktoranden Melina Tsapos fr\u00e5n Lunds universitet tar denna brist i definitioner som en av sina utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r forskningen om hur konspirationstroende Sveriges befolkning egentligen \u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":2146,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-2145","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fordjupning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2145","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2145"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2145\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3739,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2145\/revisions\/3739"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2146"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2145"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2145"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2145"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}