{"id":165,"date":"2018-07-11T12:14:09","date_gmt":"2018-07-11T12:14:09","guid":{"rendered":"http:\/\/faktajouren.se\/?p=165"},"modified":"2025-04-02T10:41:55","modified_gmt":"2025-04-02T08:41:55","slug":"ordlista","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/ordlista\/","title":{"rendered":"Faktajourens ordlista"},"content":{"rendered":"\n

Postmodernism, misinformation och sanningsillusion. H\u00e4r finns en ordlista med ord och begrepp faktagranskaren beh\u00f6ver kunna.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

AFC<\/strong>
Automated Fact-Checking, automatiserad digital faktakoll\/verifiering.<\/p>\n\n\n\n

Algoritm<\/strong>
En programmering p\u00e5 internet som g\u00f6r att aktuell plattform ger dig den information den tror att du vill ha, grundat p\u00e5 bland annat tidigare s\u00f6kningar, vad du har delat och gillat, vad dina v\u00e4nner delar och gillar och sidor du har bes\u00f6kt.<\/p>\n\n\n\n

Alternativa fakta<\/strong>
Ett mots\u00e4gelsefullt begrepp d\u00e5 fakta inte kan vara alternativa, d\u00e4remot kan det finnas alternativa s\u00e4tt att se p\u00e5 och hantera fakta.<\/p>\n\n\n\n

Alternativa medier<\/strong>
Ser sig sj\u00e4lva som ett alternativ till de traditionella medierna, och ger ofta en annan information \u00e4n dessa i fr\u00e5gor som de tycker \u00e4r viktiga. De st\u00f6rsta alternativa medierna i Sverige skriver till exempel ofta ut vilken etnicitet och\/eller religion d\u00f6mda eller misst\u00e4nkta brottslingar har.<\/p>\n\n\n\n

Bandwagon-effekten
<\/strong>Detta inneb\u00e4r att de som upplever sig vara en del av en majoritet \u00e4r mer ben\u00e4gna att dela med sig av sina \u00e5sikter, det motsatta kallas tystnadsspiral.<\/p>\n\n\n\n

Bekr\u00e4ftelsebias<\/strong>
N\u00e4r vi har best\u00e4mt oss f\u00f6r vad vi tycker \u00e4r \u201dsant\u201d s\u00f6ker vi information som bekr\u00e4ftar detta.<\/p>\n\n\n\n

Bot<\/strong>
Ett automatiserat program som g\u00f6r rutinartade saker p\u00e5 internet, som till exempel retweeta inl\u00e4gg, skriva kommentarer eller sk\u00f6ta kundkontakter i messenger.<\/p>\n\n\n\n

Dark ads
<\/strong>\u201dDold annonsering\u201d p\u00e5 svenska. Detta inneb\u00e4r annonser p\u00e5 n\u00e4tet som endast kan ses av specifika individer och som har ett budskap som skr\u00e4ddarsys efter dessa individers profiler.<\/p>\n\n\n\n

Deepfake
<\/strong>Manipulerad film\/video. Det kan till exempel handla om att en person s\u00e4ger saker i filmen som hen inte alls har sagt i verkligheten eller andra manipulationer som att g\u00f6ra talet hos en person l\u00e5ngsamt och\/eller sluddrigt.<\/p>\n\n\n\n

Desinformation<\/strong>
Felaktig information d\u00e4r den som ger informationen \u00e4r medveten om att den \u00e4r felaktig.<\/p>\n\n\n\n

Enskilda exemplets makt<\/strong>
N\u00e4r ett enskilt exempel anv\u00e4nds f\u00f6r att bevisa ett p\u00e5st\u00e5ende, till exempel att anv\u00e4nda ett uttalande som \u201dJag k\u00e4nner en man som har r\u00f6kt hela sitt liv utan att ta skada\u201d som argument f\u00f6r att r\u00f6kning \u00e4r ofarligt.<\/p>\n\n\n\n

Evidens<\/strong>
Vetenskapliga bel\u00e4gg\/bevis som talar f\u00f6r eller emot en teori eller hypotes.<\/p>\n\n\n\n

Fake news<\/strong>
Anv\u00e4nds och definieras p\u00e5 flera olika s\u00e4tt, fr\u00e5n nyheter d\u00e4r enstaka fakta \u00e4r felaktiga till nyheter som \u00e4r rent p\u00e5hitt fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut. Definitionerna beskrivs n\u00e4rmare i Fojos rapport<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Fakta<\/strong>
N\u00e5got som beskriver hur v\u00e4rlden \u00e4r, till exempel att jorden \u00e4r rund, och som inte kan \u00e4ndras \u00e4ven om n\u00e5gon upplever\/k\u00e4nner\/tror att jorden \u00e4r platt. Det finns mycket fakta vi inte vet, som hur vissa sjukdomar uppkommer eller hur det var att leva p\u00e5 sten\u00e5ldern.<\/p>\n\n\n\n

Faktaresistens<\/strong>
Att inte ta till sig det som det finns fakta om, till exempel om klimatp\u00e5verkan.<\/p>\n\n\n\n

Fallasi<\/strong>
Felaktig argumentation som s\u00e4llan baseras p\u00e5 sanning, i st\u00e4llet \u00e4r det viktigaste att p\u00e5verka motparten. Detta kan g\u00f6ras p\u00e5 olika s\u00e4tt, till exempel med irrelevanta argument, ologiska resonemang eller f\u00f6rs\u00f6k att svartm\u00e5la motparten.<\/p>\n\n\n\n

Falsus in uno<\/strong>
Motsatsen de enskilda exemplets makt, allts\u00e5 n\u00e4r ett enskilt fel i till exempel en tidningsartikel anv\u00e4nds f\u00f6r att avf\u00e4rda hela artikeln.<\/p>\n\n\n\n

Filterbubblor<\/strong>
Termen anv\u00e4nds i betydelsen att det inneh\u00e5ll vi ser, fr\u00e4mst p\u00e5 sociala medier, filtreras genom olika algoritmer. Detta ska d\u00e5 g\u00f6ra att vi bara ser information som vi tros vilja se och till exempel undanh\u00e5lls mots\u00e4gande \u00e5sikter.<\/p>\n\n\n\n

Gruppt\u00e4nkande<\/strong>
En acceptans av den egna gruppens omd\u00f6men.<\/p>\n\n\n\n

Halmgubbe
<\/strong>En argumentationsteknik som g\u00e5r ut p\u00e5 att f\u00f6rvr\u00e4nga motst\u00e5ndarens argument och sedan angripa dessa f\u00f6rvr\u00e4ngda argument i st\u00e4llet f\u00f6r de ursprungliga originalargumenten.<\/p>\n\n\n\n

Infodemi
<\/strong>Den snabba, globala spridningen av desinformation relaterat till pandemin med Covid-19.<\/p>\n\n\n\n

Kunskap<\/strong>
Hur vi hanterar de fakta vi har. Det finns b\u00e5de teoretisk (hur en cykel fungerar) och praktisk kunskap, eller f\u00e4rdighet (att cykla).<\/p>\n\n\n\n

Kunskapsresistens<\/strong>
Att inte ta till sig av den kunskap som finns.<\/p>\n\n\n\n

Lockf\u00e5glar
<\/strong>Akt\u00f6rer p\u00e5 n\u00e4tet som till synes verkar agera sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och frist\u00e5ende men som i sj\u00e4lva verket verkar p\u00e5 uppdrag f\u00f6r n\u00e5gon annan f\u00f6r att p\u00e5verka \u00e5t n\u00e5got h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

 Meme
<\/strong>En bild, gif-fil eller video med en tillh\u00f6rande kort text p\u00e5 Internet. Syftet \u00e4r ofta att f\u00f6rmedla en viss k\u00e4nsla eller relatera till n\u00e5got v\u00e4lk\u00e4nt, ibland bara inom vissa kretsar.<\/p>\n\n\n\n

Misinformation<\/strong>
Felaktig information d\u00e4r den som ger information tror att informationen \u00e4r korrekt.<\/p>\n\n\n\n

Narrativ<\/strong>
En ber\u00e4ttelse d\u00e4r en p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndring och brister skildras.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4tfiske
<\/strong>Anv\u00e4ndare uppmanas att l\u00e4mna ifr\u00e5n sig inloggningsuppgifter eller annan k\u00e4nslig information p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n\n\n\n

O\u00e4ndlig bevisb\u00f6rda<\/strong>
En debattmetod d\u00e4r allt som strider mot den egna \u00e5sikten kritiseras och\/eller misst\u00e4nkligg\u00f6rs, till exempel \u00e4r forskning bara sann om den bekr\u00e4ftar den egna \u00e5sikten.<\/p>\n\n\n\n

Plandemic
<\/strong>En konspirationsteori g\u00e4llande coronapandemin som g\u00e5r ut p\u00e5 att pandemin \u00e4r planerad av regimer f\u00f6r att f\u00e5 kontroll \u00f6ver medborgare.<\/p>\n\n\n\n

Politiskt korrekt, \u201dPK\u201d<\/strong>
Den ursprungliga betydelsen inneb\u00e4r att f\u00f6lja r\u00e5dande politiska v\u00e4rderingar och den dominerande trenden i samh\u00e4llsdebatten. I Sverige har detta l\u00e4nge varit synonymt med inte s\u00e4rskilja\/s\u00e4rbehandla m\u00e4nniskor utifr\u00e5n k\u00f6n, religion, etnicitet, kultur, sexuell l\u00e4ggning, religi\u00f6s tro, ideologi, funktionsneds\u00e4ttning, \u00e5lder, hudf\u00e4rg och liknande.<\/p>\n\n\n\n

Populism<\/strong>
Betydelsen \u00e4r inte klart definierad men det gemensamma i de flesta definitioner som finns \u00e4r en politisk inriktning med enkla l\u00f6sningar p\u00e5 komplexa problem med inslag av att det finns starka mots\u00e4ttningar mellan folket och de som styr landet.<\/p>\n\n\n\n

Potemkinkulisser
<\/strong>Falska f\u00f6retag, organisationer, tankesmedjor, forskningsinstitut eller liknande som anv\u00e4nds f\u00f6r att producera desinformation s\u00e5 att denna ger ett trov\u00e4rdigt intryck.<\/p>\n\n\n\n

Postmodernism<\/strong>
En ofta debatterad term som i de flesta sammanhang beskrivs som str\u00f6mningar i samh\u00e4llet d\u00e4r det menas att det inte finns n\u00e5gra absoluta v\u00e4rden eller sanningar.<\/p>\n\n\n\n

Propaganda<\/strong>
Kommunikation med syfte att \u00e4ndra mottagarens uppfattning och beteende. En vanlig indelning av propaganda \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n