Spridningen av desinformation och konspirationsteorier under coronapandemin och Ukrainakriget har givit f\u00f6rnyad tyngd \u00e5t faktagranskning. Enligt ordboken \u00e4r fakta \u201dett sakf\u00f6rh\u00e5llande som inte kan bestridas\u201d. De falska ber\u00e4ttelser som sprids beh\u00f6ver bem\u00f6tas med sakupplysningar och expertkunskap som st\u00e5r h\u00f6gt i v\u00e4rde i nyhetsbevakningen. Men \u00e4r fakta objektiva eller p\u00e5verkas de av dem som samlar in och sedan tolkar dem? \u00c4r de fria fr\u00e5n v\u00e4rderingar? F\u00f6r den journalistiska granskningen \u00e4r en djupare f\u00f6rst\u00e5else av faktas egenskaper viktig. Det som f\u00f6r den ena sidan framst\u00e5r som \u201dobestridligt\u201d ifr\u00e5gas\u00e4tts av den andra. F\u00f6r att reda ut v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llande till fakta, bad Faktajouren Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid G\u00f6teborgs universitet, om hj\u00e4lp.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det korta svaret \u00e4r att fakta \u00e4r det som g\u00f6r p\u00e5st\u00e5enden om verkligheten sanna. Filosofiskt \u00e4r fakta d\u00e4rf\u00f6r oberoende av m\u00e4nniskors \u00e5sikter om den. Till vardags betraktar vi fakta som det vi har goda sk\u00e4l att tro p\u00e5. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 verkligheten som mer \u00e4n enskilda fakta tillgriper vi st\u00f6rre teorier som f\u00f6rklarar sambandet mellan dem. Vetenskapen har s\u00e4rskilt h\u00f6ga krav p\u00e5 att metoderna f\u00f6r detta \u00e4r bepr\u00f6vade och kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Motsatsen till det \u00e4r n\u00e4r vi l\u00e5ter v\u00e5rt \u00f6nsket\u00e4nkande styra faktas betydelse i att beskriva verkligheten. V\u00e4rderingen av fakta sker allts\u00e5 p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 kontexten av kunskapsproduktion. F\u00f6r journalistiken \u00e4r det viktigt att inte blanda ihop korten och att kunna skilja mellan olika typer av att g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 sanningen. L\u00e4s mer om olika typer av fakta h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
Vad \u00e4r egentligen fakta? Har de ett objektivt v\u00e4rde och \u00e4r de v\u00e4rderingsfria?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Faktajourens f\u00f6rklaring:<\/em> \u201dObjektivt v\u00e4rde\u201d betyder att n\u00e5got har ett eget sj\u00e4lvst\u00e4ndigt v\u00e4rde utanf\u00f6r den som till exempel betraktar det (kallas ibland f\u00f6r \u201dobjektivism\u201d). F\u00f6rest\u00e4llningen om v\u00e4rderingsfrihet inneb\u00e4r att det antas finnas en absolut saklighet, att kunskap \u00e4r v\u00e4rdeneutralt utan att p\u00e5verkas av insamlarens v\u00e4rderingar. I forskningen kallas detta ofta f\u00f6r \u201dpositivism\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n Christian Munthe: \u2013 Oaktat dessa diskussioner \u00e4r alla fakta i denna filosofiska mening fakta oberoende av vad m\u00e4nniskor vill, \u00f6nskar eller finner bekv\u00e4mt med avseende p\u00e5 detta \u2013 utom i det fall n\u00e4r det \u00e4r fr\u00e5ga om fakta som handlar om just detta (t ex n\u00e4r jag tycker illa om den europeiska v\u00e4rmeb\u00f6ljans extrema temperaturer, s\u00e5 \u00e4r detta ett faktum som beror p\u00e5 just att jag har denna inst\u00e4llning). \u00c4ven i dessa fall \u00e4r dock detta ett psykologiskt faktum om mig, \u00e4ven om jag skulle ogilla detta och f\u00f6redragit att vara mindre k\u00e4nslig f\u00f6r v\u00e4rmen \u00e4n vad jag faktiskt \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n \u2013 N\u00e4r vi till vardags och i samh\u00e4llsdebatt fr\u00e5gar efter eller framh\u00e5ller (f\u00f6rmenta) fakta menar vi dock ofta n\u00e5got annat, n\u00e4mligen vilka fakta vi har goda sk\u00e4l att tro p\u00e5<\/em>. Vi kan ibland ha goda sk\u00e4l att tro p\u00e5 saker som inte \u00e4r fakta (eftersom \u00e4ven \u00f6verv\u00e4ldigande evidens f\u00f6r n\u00e5got \u00e4r f\u00f6renligt med att det \u00e4nd\u00e5 inte \u00e4r s\u00e5), och ibland tror vi starkt p\u00e5 saker som r\u00e5kar vara fakta \u00e4ven om vi saknar goda sk\u00e4l att tro p\u00e5 dem (t ex n\u00e4r vi gissar r\u00e4tt om n\u00e5got). Vi tror f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 ofta p\u00e5 saker som inte \u00e4r fakta, och som vi heller inte har goda sk\u00e4l att tro p\u00e5. Vi kan ocks\u00e5 ha fel om att vi har goda sk\u00e4l att tro p\u00e5 det ena eller andra faktumet \u2013 vilket skapar utrymme f\u00f6r debatt om vad som \u00e4r fakta i denna mening.<\/p>\n\n\n\n \u2013 N\u00e4r vi tycker att det finns goda sk\u00e4l f\u00f6r att n\u00e5got \u00e4r ett faktum brukar man i filosofin s\u00e4ga att vi har en s\u00e4rskild sorts \u201depistemisk\u201d (positiv eller \u201daffirmerande\u201d) v\u00e4rdering av det p\u00e5st\u00e5ende eller sakf\u00f6rh\u00e5llande som, om det vore sant\/verkligt, skulle g\u00f6ra det till fakta i den filosofiska meningen. I den m\u00e5n vi har goda sk\u00e4l att tro p\u00e5 att n\u00e5got har (n\u00e5got sorts) v\u00e4rde, kommer dessa vara sk\u00e4l som (per definition inte \u00e4r v\u00e4rderingsfria), samma g\u00e4ller n\u00e4r vi tror att vi har goda sk\u00e4l att tro p\u00e5 dessa slags fakta. Detta leder tillbaka till de filosofiska diskussionerna i metaetik och generell v\u00e4rdeteori som redan n\u00e4mnts, men nu inom ramen f\u00f6r en debatt om vad vi kan ha godas sk\u00e4l att tro p\u00e5, hur och p\u00e5 vilket s\u00e4tt detta f\u00f6rh\u00e5ller sig till annat vi tror p\u00e5 och tycker oss veta.<\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r \u00e4r vi s\u00e5 fokuserade p\u00e5 faktas f\u00f6rklarande makt? Vilka alternativ till att f\u00f6rlita sig p\u00e5 fakta finns det?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Christian Munthe: \u2013 Ett alternativ till detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till fakta \u00e4r det som kommer till uttryck n\u00e4r vi bildar uppfattningar utan den typ av kritisk kontroll f\u00f6r olika felk\u00e4llor som vetenskapen \u00e4r ett extremt uttryck f\u00f6r, och d\u00e5 l\u00e5ter v\u00e5ra \u00f6nskem\u00e5l om vad som \u00e4r fakta<\/em> f\u00e5 ett st\u00f6rre inflytande. Psykologivetenskapen har beskrivit att stora delar av v\u00e5rt vardagst\u00e4nkande styrs mycket av s\u00e5dana k\u00e4llor, d\u00e4r vi helst anpassar vad vi uppfattar som fakta till vad vi finner bekv\u00e4mt eller som passar hur vi \u00f6nskar att det skulle vara. Detta slags \u201d\u00f6nsket\u00e4nkande\u201d har ibland \u00e4ven f\u00e5tt stor makt \u00f6ver olika grenar av vetenskapen via politiken, med Lysenkos genetiska teorier i Sovjetunionen och rasbiologins st\u00e4llning i Nazi-Tyskland som v\u00e4lk\u00e4nda exempel. Men \u00e4ven idag f\u00f6rekommer ofta st\u00f6d f\u00f6r vetenskapligt ogrundade uppfattningar p\u00e5 grund av f\u00f6r politiska gruppers \u00f6nsket\u00e4nkande om vilka konsekvenser deras politik skulle f\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Hur skiljer sig fakta fr\u00e5n andra former av insikt\/kunskap s\u00e5 som \u201dintuition\u201d, \u201dsunt f\u00f6rnuft\u201d, \u201dbepr\u00f6vad erfarenhet\u201d, \u201dempiri\u201d eller \u201devidens\u201d?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Christian Munthe: \u2013 Ordet evidens betecknar alla slags f\u00f6rh\u00e5llanden som kan anses utg\u00f6ra goda sk\u00e4l f\u00f6r att (tro att) n\u00e5got \u00e4r fakta. Vad som kan utg\u00f6ra evidens h\u00e4nger sedan p\u00e5 dels p\u00e5 vilken slags fakta saken g\u00e4ller, dels p\u00e5 vilken ambitionsniv\u00e5 som finns i faktas\u00f6kandet. S\u00e5 fort det handlar om fakta som kan observeras eller unders\u00f6kas med observation, kr\u00e4vs empirisk evidens. Handlar det om t ex matematik eller logik \u00e4r evidensen av annat slag. Intuition, i meningen att spontant gissa utifr\u00e5n en \u201dmagk\u00e4nsla\u201d, kan f\u00f6rst\u00e5s (om man ha tur) leda en r\u00e4tt (dvs till fakta i den filosofiska meningen), men s\u00e4llan till goda sk\u00e4l f\u00f6r att (tro att) detta \u00e4r fakta: jag gissade r\u00e4tt d\u00e4rf\u00f6r att jag gissade imponerar nog inte p\u00e5 m\u00e5nga som betvivlar att jag verkligen gissat r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Sunt f\u00f6rnuft brukar ses som en s\u00e4rskilt utvecklad slags intuition, d\u00e4r denna pr\u00f6vas mot en individs eller grupps samlade vardagserfarenheter, utan att d\u00e4rmed uts\u00e4tta dessa f\u00f6r n\u00e5gon mer systematisk pr\u00f6vning. Detta anv\u00e4nder vi ofta till vardags, d\u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s kan leda oss hyggligt r\u00e4tt s\u00e5 l\u00e4nge vi \u00e4r \u201dp\u00e5 hemmaplan\u201d, men \u00e5terigen \u00e4r det sv\u00e5rt att se det som evidens f\u00f6r det vi kommer fram till, \u00e4ven det sunda f\u00f6rnuftet ibland kan grunda vardagsf\u00f6rklaringar av enklare ting. Det sunda f\u00f6rnuftet kommer dock p\u00e5 skam s\u00e5 fort vi f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa tvister om vad som \u00e4r fakta utifr\u00e5n skilda vardagserfarenheter som \u201ddrar \u00e5t olika h\u00e5ll\u201d. Uppfattningen om vad som \u00e4r sunt i det sunda f\u00f6rnuftet \u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5 ett uppenbart s\u00e4tt knutet till k\u00e4nslor och v\u00e4rderingar som kan skilja sig \u00e5t mycket \u00e4ven om erfarenheten i \u00f6vrigt \u00e4r delad. Bepr\u00f6vad erfarenhet \u00e4r n\u00e4r man p\u00e5 ett systematiskt s\u00e4tt samlar information om n\u00e5got, f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5 grund f\u00f6r att formulera mer avancerade hypoteser, eller s\u00e5 gott det g\u00e5r pr\u00f6va hypoteser som \u00e4r sv\u00e5ra att utforska med mer avancerad vetenskaplig metod. Detta \u00e4r en vanlig evidensform inom t ex sjukv\u00e5rden i avsaknad av kontrollerat experimentell evidens som kan ge sk\u00e4l at tro att vissa fakta orsakar andra fakta (och att detta samband d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r ett faktum). I synnerhet naturvetenskapen, och omr\u00e5den som anv\u00e4nder dess metoder, anv\u00e4nder sig av en kombination av systematiserad bepr\u00f6vad erfarenhet och kontrollerade experiment f\u00f6r att vidareutveckla sina teorier, och d\u00e4rmed vilka f\u00f6rklaringar vi kan \u00e5beropa f\u00f6r att tro p\u00e5 olika fakta \u00e4ven i politik och vardagsliv.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r den journalistiska granskningen \u00e4r en djupare f\u00f6rst\u00e5else av faktas egenskaper viktig. Det som f\u00f6r den ena sidan framst\u00e5r som \u201dobestridligt\u201d ifr\u00e5gas\u00e4tts av den andra. F\u00f6r att reda ut v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llande till fakta, bad Faktajouren Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid G\u00f6teborgs universitet, om hj\u00e4lp.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":1602,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-1595","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fordjupning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1595","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1595"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1595\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3744,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1595\/revisions\/3744"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1602"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1595"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1595"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fojo.se\/verify\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1595"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u2013 Med \u201cfakta\u201d avses inom filosofin antingen sanna p\u00e5st\u00e5enden eller det som g\u00f6r sanna p\u00e5st\u00e5enden sanna<\/em> \u2013 sanningsb\u00e4rare eller sanningsg\u00f6rare, lite f\u00f6renklat. Det inneb\u00e4r att fakta per definition alltid har eller ger ett positivt \u201dsanningsv\u00e4rde\u201d (negativt sanningsv\u00e4rde betyder att det \u00e4r falskt). De \u00e4r i \u00f6vrigt v\u00e4rderingsfria i den m\u00e5n de inte \u00e4r fakta om vad som har v\u00e4rde (t ex sanna utsagor eller verkliga f\u00f6rh\u00e5llanden i evaluativ ekonomi, etik, estetik, gastronomi, med mera). Det \u00e4r i filosofin s\u00e4rskilt omstritt vilken status dessa senare slags fakta har, s\u00e4rskilt i vad m\u00e5n de kan vara objektiva, absoluta, f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r kunskap, med mera, och i s\u00e5 fall hur \u2013 detta studeras inom den s\u00e5 kallade metaetiken och den generella v\u00e4rdeteorin. Vidare kan fakta (som inte handlar om vad som har v\u00e4rde) ibland uppst\u00e5 genom eller orsakas av m\u00e4nniskors v\u00e4rderingar (som \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n v\u00e4rde), till exempel n\u00e4r n\u00e5gon v\u00e4rdes\u00e4tter en vara och d\u00e4rf\u00f6r k\u00f6per den, varvid det \u00e4r ett (objektivt) faktum att denna person k\u00f6pt denna vara. Det finns inom filosofin en omfattande debatt\/diskussion av faktas natur och olika relationer till exempelvis logik, spr\u00e5k, normer, k\u00e4nslor, med mera.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Om vi vill kunna f\u00f6rest\u00e4lla oss n\u00e5got mer om verkligheten \u00e4n bara enskilda fakta om enstaka ting, kr\u00e4vs att vi formulerar generella uppfattningar (teorier) om hela ansamlingar av fakta, t ex n\u00e4r vi skriver en ordbok, ritar en karta, uppr\u00e4ttar en formel som kan anvisas f\u00f6r en massa olika sorters ber\u00e4kningar, formulerar en teori om hur man kan behandla en viss sjukdom, eller fr\u00e5gar oss hur det kan komma sig att universum \u00e4r s\u00e5 inr\u00e4ttat att vi st\u00e4ller oss denna fr\u00e5ga. Dessa teorier inneh\u00e5ller just id\u00e9er om hur olika fakta h\u00e4nger ihop, begreppsligt, statistiskt, kausalt, logiskt, med mera. D\u00e4rmed blir fr\u00e5gan om vilken teori om s\u00e5dana samband som \u00e4r sann (beskriver eller utg\u00f6r fakta i filosofisk mening) och vilken vi har goda sk\u00e4l att tro p\u00e5 \u00e4r sann. N\u00e4r det g\u00e4ller vetenskapen \u00e4r ambitionen vad g\u00e4ller detta slags teorier och kravet p\u00e5 vad som kan r\u00e4knas som goda sk\u00e4l extra h\u00f6gt st\u00e4llda<\/em> \u2013 det \u00e4r detta som \u00e4r po\u00e4ngen med vetenskap, att den ska hj\u00e4lpa oss f\u00f6rbi de m\u00e5nga blindsk\u00e4r som ofta leder oss fel i vardagligt t\u00e4nkande kring stora, komplexa f\u00f6rh\u00e5llanden. D\u00e5 f\u00e5r ocks\u00e5 teorierna en avg\u00f6rande roll f\u00f6r vad vi ska anse som fakta \u00e4ven i enstaka fall, eftersom teorierna f\u00f6rklarar varf\u00f6r en viss metod mer sannolikt \u00e4n andra metoder leder till sanna uppfattningar. Dessa blir sedan de observationer som anv\u00e4nds f\u00f6r att utveckla och pr\u00f6va \u00e4n mer avancerade teorier. Vetenskapens teorier blir d\u00e4rmed ofta mycket invecklade och komplexa, d\u00e4r utforskningen av vad som \u00e4r fakta och inte beror p\u00e5 l\u00e5ngt fler faktorer och tar h\u00e4nsyn till l\u00e5ngt fler felk\u00e4llor \u00e4n v\u00e5rt vardagliga t\u00e4nkande, och d\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4ver avancerade metoder och kollektivt samarbete.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vilka krav vi st\u00e4ller p\u00e5 att n\u00e5got \u00e4r ett gott sk\u00e4l att tro p\u00e5 ett visst faktum varierar beroende p\u00e5 vilka avsikterna med att utr\u00f6na detta \u00e4r. I vetenskapen \u00e4r som sagt kraven mycket h\u00f6gt st\u00e4llda, och vissa av dess grenar, som matematik och logik, extremt h\u00f6gt. Det beror p\u00e5 vetenskapens h\u00f6ga teoretiska ambitionsniv\u00e5. I vardagslivet \u00e4r kraven betydligt l\u00e4gre<\/em>, och vi ser som regel inga behov av att kunna \u00e5beropa teoretiska f\u00f6rklaringar till varf\u00f6r vi tror det vi tror. Det beror dels p\u00e5 att v\u00e5ra vardagsuppfattningar ofta \u00e4r ganska obest\u00e4mda och att det ofta inte g\u00f6r s\u00e5 mycket om de inte st\u00e4mmer exakt. Men till vardags tar vi ocks\u00e5 ofta hj\u00e4lp av besked fr\u00e5n auktoriteter \u2013 experter \u2013 som vi litar p\u00e5 har ett mer utvecklat kunnande \u00e4n vi sj\u00e4lva. Denna tillit kan ocks\u00e5 ses som en sorts v\u00e4rdering, som d\u00e5 allts\u00e5 kan f\u00e5 stort inflytande \u00f6ver vad vi tror \u00e4r fakta. Samtidigt kan denna tillit uppst\u00e5 av en massa olika orsaker, l\u00e5ngt ifr\u00e5n alltid d\u00e4rf\u00f6r att vi kritiskt utv\u00e4rderat den vi ser som expert utifr\u00e5n dennes tillf\u00f6rlitlighet som kunskapsk\u00e4lla. I m\u00e5nga sammanhang best\u00e4ms ocks\u00e5 kraven p\u00e5 vad som ska g\u00e4lla som fakta av praktiska f\u00f6rh\u00e5llanden, t ex n\u00e4r man i sjukv\u00e5rden ibland anv\u00e4nder metoder med svagt st\u00f6d d\u00e4rf\u00f6r att de verkar lovande och behandlar en allvarlig sjukdom utan fungerande behandling.<\/p>\n\n\n\n