{"id":1322,"date":"2021-03-04T14:25:50","date_gmt":"2021-03-04T13:25:50","guid":{"rendered":"https:\/\/fojo.se\/faktajouren\/?p=1322"},"modified":"2025-04-02T10:41:11","modified_gmt":"2025-04-02T08:41:11","slug":"fjarilars-paverkan-av-klimatforandringar-sa-gjorde-vi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fojo.se\/verify\/fjarilars-paverkan-av-klimatforandringar-sa-gjorde-vi\/","title":{"rendered":"Fj\u00e4rilars p\u00e5verkan av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar – s\u00e5 gjorde vi granskningen!"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6rra \u00e5ret granskade vi p\u00e5 J++ hur fj\u00e4rilar p\u00e5verkats av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar f\u200b\u00f6r\u00a0Sveriges Natur,<\/a>\u200b genom att analysera artobservationer. Det h\u00e4r var ett helt nytt omr\u00e5de f\u00f6r oss. Men det finns saker man kan t\u00e4nka p\u00e5 f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att det \u00e4nd\u00e5 blir r\u00e4tt, n\u00e4r man jobbar med obekant data, och det \u00e4r det vi ska g\u00e5 igenom i den h\u00e4r artikeln. Dels s\u00e5 \u00e4r den f\u00f6rst\u00e5s t\u00e4nkt att fungera som en introduktion om man \u00e4r nyfiken p\u00e5 artdata, men f\u00f6rhoppningen \u00e4r att l\u200b\u00e4rdomarna\u200bska vara mer allm\u00e4nt applicerbara, f\u00f6r alla som ska jobba med data.<\/p>\n\n\n\n

Text: Clara Guibourg, datajournalist p\u00e5 J++ och Newsworthy<\/p>\n\n\n\n

Vad gjorde vi?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Global uppv\u00e4rmning hotar den biologiska m\u00e5ngfalden. Med ett varmare klimat kommer f\u00f6r\u00e4ndrade ekosystem och m\u00e5nga arters utbredning f\u00f6rskjuts. Detta kan klimatjournalister analysera sj\u00e4lva, med observationsdata, d\u00e4r m\u00e4nniskor sj\u00e4lva rapporterar in arter de sett till en databas.
Fj\u00e4rilar, som andra insekter, svarar snabbt p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och \u00e4r bland de f\u00f6rsta arter att r\u00f6ra p\u00e5 sig. Faktum \u00e4r att de redan \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r analys av observationsdata visade en dramatisk f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r m\u00e5nga fj\u00e4rilsarter. P\u00e5 bara tio \u00e5r har de nordligaste observationerna av 40 arter flyttat mer \u00e4n fem mil norrut i landet. Fem av dem har observerats minst 30 mil l\u00e4ngre norrut \u00e4n f\u00f6r tio \u00e5r sedan.
Vi analyserade nordgr\u00e4nsen p\u00e5 n\u00e4rmare 1,5 miljoner observationer av de drygt 2 900 fj\u00e4rilsarter som rapporterats in till \u200bArtportalen<\/a>,\u200b och j\u00e4mf\u00f6rde tv\u00e5 fem\u00e5rsperioder: 2005\u20132009 och 2015\u20132019, f\u00f6r att se hur observationer f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tio \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

1) Ta alltid hj\u00e4lp av de som kan<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Dagens viktigaste tips: hitta de som har \u00e4mneskunskap \u2013 och jobba s\u00e5 n\u00e4ra dem du kan. Detta \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s alltid \u00e4r viktigt f\u00f6r en datajournalist, men kanske extra viktigt n\u00e4r man inte k\u00e4nner till \u00e4mnet.
Jag kan inget speciellt om fj\u00e4rilar. \u00c4r det rimligt att datan visar att vissa arter har flyttat norrut och vissa s\u00f6derut? Vad beror det p\u00e5? Ingen aning. Vad \u00e4r en vettig tr\u00f6skel f\u00f6r att en f\u00f6r\u00e4ndring ska r\u00e4knas med? Vet inte.
F\u00f6r att hantera detta hade vi ett t\u00e4tt samarbete med forskare p\u00e5 Artdatabanken och SLU som kunde svara p\u00e5 v\u00e5ra fr\u00e5gor, och fick hj\u00e4lp fr\u00e5n dem hela v\u00e4gen att utforma v\u00e5r metoddel.<\/p>\n\n\n\n

2) Vad m\u00e4ts egentligen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I v\u00e5r analys av artdata anv\u00e4nde vi observationsdata f\u00f6r att kunna s\u00e4ga n\u00e5got om artens utbredning, men de tv\u00e5 sakerna \u00e4r inte riktigt samma sak.
Det kunde ju ha blivit s\u00e5 att en massa fj\u00e4rilsspanare pl\u00f6tsligt flyttar till norra delar av landet, d\u00e4r det inte funnits n\u00e5gra tidigare. D\u00e5 hade vi f\u00e5tt massor av nya observationer av fj\u00e4rilar, men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis en f\u00f6r\u00e4ndring av fj\u00e4rilarnas faktiska utbredning.
Som en av forskarna vi pratade med uttryckte det s\u00e5 vill man undvika att datan \u201cavspeglar observat\u00f6rernas rapporteringsbeteende snarare \u00e4n artens utbredning\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Hur hanterade vi det? Vi valde att filtrera v\u00e5r analys, och r\u00e4knade bara med de omr\u00e5den d\u00e4r det fanns observationer under den f\u00f6rsta fem\u00e5rsperioden.
Detta kan inneb\u00e4ra att n\u00e5gra faktiska f\u00f6r\u00e4ndringar inte kom med i slutresultatet, men vi upplevde att det var b\u00e4ttre att ta det s\u00e4kra f\u00f6re det os\u00e4kra, hellre \u00e4n att r\u00e4kna med n\u00e5got som en f\u00f6r\u00e4ndring som inte var det.
Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g vad det faktiskt \u00e4r man m\u00e4ter.<\/p>\n\n\n\n

3) Hur m\u00e4ter man det p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r analys bygger p\u00e5 att observat\u00f6rer rapporterat in korrekta uppgifter.
Exempelvis slog vi ihop tv\u00e5 arter, efter att ha r\u00e5dfr\u00e5gat med forskare som ber\u00e4ttade att dessa var s\u00e5 lika att de var i princip om\u00f6jliga f\u00f6r icke-experter att skilja \u00e5t.
Vi satte ocks\u00e5 ganska h\u00f6ga tr\u00f6sklar, \u00e5terigen ett s\u00e4tt att gardera oss. Endast arter som observerats minst 500 g\u00e5nger under b\u00e5da tids\u200bperioderna togs med, och minst fem mil kr\u00e4vdes f\u00f6r att en f\u00f6r\u00e4ndring ska r\u00e4knas som meningsfull.<\/p>\n\n\n\n

Fundera ocks\u00e5 \u00f6ver vad som \u00e4r r\u00e4tt m\u00e5ttstock. Fj\u00e4rilars utbredning kan m\u00e4tas p\u00e5 flera s\u00e4tt. \u00c4r medianlatituden b\u00e4sta m\u00e5ttet, eller kanske de nordligaste och sydligaste observationerna? Vi valde att anv\u00e4nda oss av nordgr\u00e4nsen, genom att titta p\u00e5 90:e percentilen av observationer.<\/p>\n\n\n\n

Ja, ni fattar.<\/p>\n\n\n\n

Oavsett vad du g\u00f6r f\u00f6r analys kommer du alltid att beh\u00f6va fatta en rad beslut, stora som sm\u00e5, p\u00e5 vad som \u00e4r b\u00e4sta s\u00e4ttet att m\u00e4ta saker p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

I korthet:<\/strong><\/p>\n\n\n\n