Debatt\u00f6rer och opinionsbildare h\u00e4nvisar g\u00e4rna till forskning f\u00f6r att ge sina inl\u00e4gg tyngd och trov\u00e4rdighet. Men \u00e4ven den som tar avstamp i vetenskapen kan \u2014 medvetet eller omedvetet \u2014 f\u00f6rvilla och sprida felaktigheter.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Vetenskapsjournalisten och f\u00f6rfattaren Torill Kornfeldt tror att noggrannare k\u00e4llkritik skulle g\u00f6ra opinionstexter mer trov\u00e4rdiga och i l\u00e4ngden bidra till ett b\u00e4ttre och mer upplyst debattklimat<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r samtidigt som det \u00e4r viktigt f\u00f6r yttrandefriheten och demokratin att h\u00e5lla h\u00f6gt i tak f\u00f6r olika \u00e5sikter beh\u00f6ver fakta som publiceras och diskuteras st\u00e4mma med verkligheten.<\/p>\n\n\n\n
Faktajouren ringde upp Torill Kornfeldt f\u00f6r att be om hennes b\u00e4sta tips f\u00f6r att kunna granska opinionstexter som lutar sig mot forskning.<\/p>\n\n\n\n
Vetenskapliga texter \u00e4r ju ofta lite omst\u00e4ndliga medan de b\u00e4sta debattexterna delar ut raka smashar som \u00e4r tydliga och l\u00e4tta att f\u00f6rst\u00e5. Skulle de inte bli tr\u00e5kiga och alltf\u00f6r pr\u00e4ktiga om de blev mer vetenskapliga, med finstilta inv\u00e4ndningar och reservationer?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013Jag f\u00f6rst\u00e5r att det kan l\u00e5ta fotriktigt och tr\u00e5kigt, men om man bygger en starkare faktagrund kan man ta ut sv\u00e4ngarna mer \u00e5siktsm\u00e4ssigt, menar Torill Kornfeldt<\/p>\n\n\n\n \u2013 S\u00e4rskilt n\u00e4r det handlar om \u00e4mnen som \u00e4r v\u00e4ldigt debatterade och har stor p\u00e5verkan p\u00e5 samh\u00e4llet \u00e4r det extra viktigt att forskningen man h\u00e4nvisar till st\u00e4mmer, det g\u00e5r s\u00e5 snabbt att urholka f\u00f6rtroendet.<\/p>\n\n\n\n Vilka \u00e4r de vanligaste problemen du ser i debattinl\u00e4gg och andra opinionstexter som h\u00e4nvisar till forskning? <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Det uppst\u00e5r ofta en tydlig kulturkrock n\u00e4r man ser p\u00e5 forskning som om det vore politik eller sport \u2014 som en t\u00e4vling mellan olika lag eller \u00e5sikter. Men n\u00e4r vetenskap fungerar som den ska handlar det aldrig om \u00e5sikter, utan om att ta reda p\u00e5 vad som \u00e4r sant.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Ett vanligt och \u00e5terkommande problem \u00e4r n\u00e4r debatt\u00f6ren har hittat en enda studie och h\u00e4nger upp sina argument p\u00e5 den, \u00e4ven om det inte finns n\u00e5got brett, vetenskapligt st\u00f6d f\u00f6r resultaten.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Siffror och statistik \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som ofta blir fel eller missvisande, till exempel procentuella \u00f6kningar eller minskningar som egentligen inte har lika stor betydelse i verkligheten som det kan verka i artikeln.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 vad ska man vara extra uppm\u00e4rksam p\u00e5 i \u00e5siktstexter som tar avstamp i forskning? <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Hur l\u00e5ngt g\u00e5r debatt\u00f6rens slutsatser i f\u00f6rh\u00e5llande till vad studien verkligen visar? En klassisk miss i medier generellt \u00e4r till exempel att dra stora v\u00e4xlar p\u00e5 studier som bara \u00e4r gjorda p\u00e5 m\u00f6ss. De s\u00e4ger s\u00e4llan s\u00e4rkilt mycket om effekterna p\u00e5 m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Jag tittar ocks\u00e5 mycket p\u00e5 om det st\u00e5r \u201den studie\u201d som enda k\u00e4lla. Det betyder inte automatiskt att det \u00e4r sant eller falskt om debatt\u00f6ren bara har l\u00e4st en enda rapport, men en relevant fr\u00e5ga att st\u00e4lla \u00e4r: Finns det andra unders\u00f6kningar som visar samma sak, eller kanske bevisar motsatsen?<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det bedrivs s\u00e5 otroligt mycket forskning och skrivs s\u00e5 m\u00e5nga studier att det alltid g\u00e5r att hitta en enskild studie som st\u00f6djer det man vill ha sagt. Det \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 att varje vetenskaplig artikel \u00e4r en mycket liten del av den samlade forskningen inom f\u00e4ltet.<\/p>\n\n\n\n Om det \u00e4r forskaren sj\u00e4lv som skrivit debattinl\u00e4gget d\u00e5? <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Man ska generellt vara f\u00f6rsiktig med forskare som \u00e4r alltf\u00f6r pigga p\u00e5 att uttala sig utanf\u00f6r sitt eget f\u00e4lt, s\u00e5 kolla alltid att forskaren faktiskt sysslar med det den skriver om \u2014 b\u00e5de n\u00e4r forskare sj\u00e4lva debatterar och n\u00e4r de anv\u00e4nds som k\u00e4llor.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Sen ska man alltid vara medveten om att det r\u00e5der konkurrens \u00e4ven mellan forskare, att det kan finnas konflikter inom forskningsf\u00e4ltet och att det h\u00e4nder att forskare av olika sk\u00e4l sj\u00e4lva sprider rapporter och slutsatser som inte \u00e4r f\u00e4rdiggranskade \u00e4n.<\/p>\n\n\n\n Man ska kunna st\u00e4lla krav p\u00e5 en \u00e5siktstext, menar Torill Kornfeldt, och n\u00e4r den h\u00e4nvisar till vetenskap \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 vilken typ av forskning det r\u00f6r sig om. S\u00e5 hur tar man reda p\u00e5 det? <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Det \u00e4r viktigt att titta p\u00e5 originalstudien, och b\u00e4st \u00e4r om den \u00e4r l\u00e4nkad i artikeln. Det r\u00e4cker ofta att l\u00e4sa abstract f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur studien \u00e4r gjord. D\u00e4r framg\u00e5r om den bara tittar p\u00e5 v\u00e4rlden som den \u00e4r och visar hur saker korrelerar utan att sl\u00e5 fast orsakssamband, eller om det exempelvis \u00e4r en interventionsstudie d\u00e4r man har gjort experiment som visar p\u00e5 kausalitet. Den sortens studier \u00e4r b\u00e4ttre, men d\u00e4r \u00e4r det viktigt att titta p\u00e5 hur urvalsgruppen ser ut och p\u00e5 antalet unders\u00f6kta f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma om resultaten \u00e4r statistiskt s\u00e4kerst\u00e4llda. De m\u00e5ste ocks\u00e5 ha anv\u00e4nt kontrollgrupper.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det som sm\u00e4ller allra h\u00f6gst \u00e4r s\u00e5 kallade metastudier som samlar tidigare studier och drar fram allt man hittills forskat i \u00e4mnet och sammanst\u00e4ller resultaten.<\/p>\n\n\n\n M\u00e5nga tycker att det \u00e4r sv\u00e5rt att granska forskning \u2014 vad har du f\u00f6r tips till dem? <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Det \u00c4R sv\u00e5rt, men man kommer l\u00e5ngt genom att titta i originalstudien. Pressmeddelanden om ny forskning \u00e4r ofta v\u00e4ldigt glada i att dra upp saker mer \u00e4n de f\u00f6rtj\u00e4nar, de \u00e4r ju skrivna f\u00f6r att v\u00e4cka uppm\u00e4rksamhet medan resultaten \u00e4r mer nyanserade i originalartikeln, s\u00e5 det \u00e4r viktigt att ta sig tid att titta i den. L\u00e4ser man inledningen och den avslutande diskussionen f\u00e5r man en bra bild och ser ocks\u00e5 vad det \u00e4r forskarna uteslutit eller inte har kunnat bevisa.<\/p>\n\n\n\n \u2013 I originalstudien framg\u00e5r ocks\u00e5 vilka universitet forskarna arbetar vid, vem som har betalat f\u00f6r studien samt n\u00e4r och var den \u00e4r publicerad.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det finns tidskrifter som ger sken av att vara seri\u00f6sa men som man kan betala f\u00f6r att f\u00e5 publicera sig i. Artiklar som publiceras i seri\u00f6sa vetenskapliga tidskrifter har dock alltid genomg\u00e5tt peer review \u2014 det vill s\u00e4ga att artikeln granskats av andra forskare inom samma f\u00e4lt, vilket borgar f\u00f6r kvalitet. Sen finns det tidskrifter som falskt p\u00e5st\u00e5r att de har peer review, men om man \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 om tidskriften \u00e4r p\u00e5litlig kan man titta p\u00e5 vad den har f\u00f6r \u201dimpact factor\u201d. Det \u00e4r en ber\u00e4kning av hur mycket artiklar som publiceras i tidskriften citeras av annan forskning, det \u00e4r ganska bra kvalitetsm\u00e5tt.<\/p>\n\n\n\n Om man \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nner att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 och bed\u00f6ma kvaliteten p\u00e5 studien \u2013 vad g\u00f6r man d\u00e5?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Web of science<\/a> listar i princip alla vetenskapliga tidskrifter och vad de har f\u00f6r impact factor och jag anv\u00e4nder ofta Google Scholar f\u00f6r att kolla upp forskare och om artiklar har citerats av andra. Om man k\u00f6r fast p\u00e5 sv\u00e5ra, vetenskapliga begrepp \u00e4r engelska Wikipedia j\u00e4ttebra<\/p>\n\n\n\n \u2013 Annars \u00e4r mitt b\u00e4sta tips att kontakta en forskare inom samma f\u00e4lt, men som inte sj\u00e4lv arbetat med studien och be om hj\u00e4lp. De flesta forskare \u00e4r v\u00e4ldigt gener\u00f6sa med sin tid och \u00e4r ocks\u00e5 ofta intresserade av att l\u00e4sa ny forskning inom sitt f\u00e4lt och bjuder g\u00e4rna p\u00e5 sina synpunkter.<\/p>\n\n\n\n Torill Kornfeldt har skrivit b\u00f6ckerna \u201cMammutens \u00e5terkomst\u201d (2016) och \u201cM\u00e4nniskan i provr\u00f6ret\u201d (2020) och har tidigare jobbat p\u00e5 Sveriges Radios och Dagens Nyheters vetenskapsredaktioner. <\/em><\/p>\n\n\n\n Checklista f\u00f6r att granska forskning <\/strong><\/p>\n\n\n\n\n